Måndag28.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Lagar & regler

Ted Murelius är vice chefsåklare på Ekobrottsmyndigheten.

Foto: Maja Brand

Åklagaren om insiderbrott i fastighetsbranschen: ”Sannolikt finns ett stort mörkertal”

Den svenska fastighetsbranschen har i år skakats av uppmärksammade fall av misstänkt insiderhandel. Ingen vet hur stort mörkertalet är. Men en sak är säker: brotten är svåra att utreda och åklagarna känner sig bakbundna.

Publicerad: 17 September 2020, 07:15

I maj greps en vd på ett av Sveriges stora fastighetsbolag misstänkt för insiderbrott. Förundersökningen lades ner några veckor senare. 

I maj slog också en annan bomb ner i fastighetsbranschen. Då häktades två toppchefer på ett annat fastighetsbolag, misstänkta för insiderbrott. Där pågår utredningen fortfarande.

Om ärendet hamnar i domstol tillhör det ovanligheterna. Under 2019 väckte Ekobrottsmyndigheten åtal i endast fyra fall av misstänkt insiderhandel.

Hur vanliga dessa brott är i Sverige är det ingen som vet. 

– Sannolikt finns ett stort mörkertal, säger Ted Murelius, vice chefsåklagare vid Finansmarknadskammaren på Ekobrottsmyndigheten.

Misstänkta insiderbrott är mycket svåra att utreda. I brottmål kan polis och åklagare ofta luta sig mot vittnen och DNA-bevisning. När det gäller insiderbrott handlar det till stor del om att granska informationsflöden och transaktioner. Det är både snårigt och tidsödande.

Illegal insiderhandel

För att något rent juridiskt ska betraktas som illegal insiderhandel krävs att det uppfyller fyra rekvisit, juristspråk för något som kan liknas vid villkor:

1) Det ska vara information som är så konkret att det går att dra vissa slutsatser av hur den påverkar till exempel en aktiekurs. Det kan handla om att bolag A ska lägga ett bud på bolag B. Att det spekuleras i sociala medier eller att en bloggare skriver något räcker inte.

2) Informationen ska inte ha varit offentliggjord. Marknaden ska alltså inte känna till den. 

3) Informationen ska vara direkt, eller indirekt, kopplad till bolaget eller exempelvis värdepappret som det är frågan om.

4) Informationen ska sannolikt ha en väsentlig inverkan på priset. Detta blir en hypotetisk bedömning, där det gäller att bedöma hur en rationell person kan förmodas ställa sig till informationen.

– Typiskt sett är illegal insiderhandel inget brott som föregås av någon större planering. Det brukar snarare vara tillfället som gör tjuven, säger Ted Murelius.

Hur ett typiskt fall av insiderhandel ser ut? Jo, det brukar kretsa kring att en person får information som påverkar till exempel värdet på en aktie i exempelvis fastighetsbranschen. Han eller hon handlar sedan själv eller ber någon annan att göra det. En tredje variant är att handla via en familjemedlems aktiedepå, som man har inloggningsuppgifter till.

– Tar man hjälp av en bulvan brukar det ibland finnas en vinstfördelning personerna emellan, säger Ted Murelius.

Ted Murelius. Foto: Maja Brand

Ted Murelius på sitt kontor. Foto: Maja Brand

Bild 1/2  Ted Murelius.

Foto: Maja Brand

En stor utmaning för polis och åklagare vid den här typen av utredningar är det så kallade beslagsförbudet. Det innebär att sms, mejl, chattar och annan modern kommunikation mellan närstående inte får användas som bevisning.

– Det är ett stort hinder för oss och något som har uppmärksammats i ganska många år. Det gör det omöjligt att utreda vissa brott på ett effektivt sätt, säger Ted Murelius.

Läs även: Åtal för grovt insiderbrott i Victoria Park 

I ett uppmärksammat fall från 2017 hade en man skickat sms till sin pappa och tipsat om att köpa aktier i bolaget där sonen jobbade. Goda nyheter skulle snart offentliggöras. Pappan köpte aktier som han sedan tjänade pengar på.

I förhör erkände både far och son, men förundersökningen lades ändå ner.

Ansvarig åklagare Jan Tibbling hade inget val och sa efteråt till Svenska Dagbladet:

– Det var så tydligt det kunde bli. Men det är mot lagen och i strid med god åklagaretik att kringgå beslagsförbudet och använda den typen av information.

Tibbling sa också:

– Regelverket är absurt.

När Sveriges Radio frågade Gunilla Sandblom, chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten, om hon förväntade sig en lagändring svarade hon:

– Ja, jag förväntar mig en lagändring. För så här kan vi inte ha det.

En utredning har presenterat förslag som tycks ha fastnat i justitiedepartementet. I dag får polis och åklagare därför hitta andra vägar.

Vi använder frihetsberövande i ganska stor utsträckning.

Till en början är det ofta en ren skrivbordsutredning. När en anmälan kommer in handlar det om att studera den information som fanns och den handel som skedde. 

– Sedan, när det börjar brännas lite grann, kan vi börja undersöka kopplingarna närmare. Då kan vi beslagta datorer, telefoner och annat. Därefter kan vi analysera materialet och hålla förhör, säger Ted Murelius.

Att personer anhålls och häktas är inte ovanligt.

– Vi använder frihetsberövande i ganska stor utsträckning för att personer inte ska kunna prata ihop sig innan vi håller förhör, säger Ted Murelius.

När han och kollegorna väcker åtal finns sällan någon ”smoking gun”. Det blir ofta indiciemål där pusselbitarna var och en för sig inte räcker, men där de tillsammans ska ge en bild av vad som hänt.

– Det som gör det komplicerat är att själva handlingen, att handla med aktier om målet nu rör det, är tillåten. Vi måste visa att man har utnyttjat insiderinformationen, säger Ted Murelius.

Ekomål innebär också en pedagogisk utmaning. Det är inte givet att domare och nämndemän har relevanta förkunskaper.

– Det faller alltid tillbaka på oss åklagare. Det är vår uppgift att förklara och bena ut vad det vi presenterar betyder och innebär, säger Ted Murelius.

Insiderbrott i Sverige

Brott som begås när någon tjänar pengar på information som inte är offentlig och som marknaden därmed inte känner till. Det är också brottsligt att dela med sig av sådan information till någon annan. Straffet för grovt insiderbrott är som högst sex års fängelse.

 

Alla börser eller marknadsplatser måste rapportera misstänkt handel till Finansinspektionen, som på egen hand utreder mindre allvarliga överträdelser. Vid mer allvarliga misstankar lämnas ärendet till Ekobrottsmyndigheten. 

 

Ekobrottsmyndigheten kan också starta utredningar på eget initiativ eller få in polisanmälningar från annat håll.

Chans till gratispengar

Ingen vet hur stort mörkertalet är när det gäller insiderbrott. Däremot pekar de utredningar Murelius arbetat med i en bestämd riktning:

– När vi gör beslag och säkrar bevis är det tämligen vanligt att vi upptäcker transaktioner som vi inte kände till och som också kan misstänkas vara insiderbrott. 

Enligt Murelius erfarenhet är motivet ofta uppenbart.

– Frestelsen att tjäna enkla pengar blir helt enkelt för stor.

Bara i undantagsfall har han stött på människor som ägnat sig åt illegal insiderhandel på grund av en ekonomiskt pressad situation.

– Oftast handlar det om personer som inte hade behövt begå de här brotten. Jag tror i stället att de ser chansen att tjäna något som upplevs som ”gratispengar”. Girighet är ett ganska bra ord i sammanhanget, säger Ted Murelius.

Det här är en fråga som Henrik Nilsson, professor i företagsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, har forskat kring.

Generellt är det så att vi människor mer ogillar att förlora pengar än vi gillar att tjäna pengar

En tre år gammal studie från Handelshögskolan visade att personer med en förmögenhet på två miljoner kronor eller mindre, var mer benägna än andra att ta den risk som det innebär att handla med aktier i det egna bolaget. I alla fall när de sålde. Vid köp var det ingen större skillnad.

– Det verkar som att de bedömer både den legala risken och anseenderisken som större när det handlar om försäljning, säger Henrik Nilsson.

Slutsatsen är logisk.

– Generellt är det så att vi människor mer ogillar att förlora pengar än vi gillar att tjäna pengar, säger Henrik Nilsson.

Han arbetar nu med en studie som handlar om huruvida ”insiders” är bättre på att handla med aktier än andra. Så här långt tyder resultaten på att så är fallet.

– Då finns det två förklaringar. Antingen är de mycket bättre än alla andra på att göra bedömningar eller så använder de sig av ”insiderinformation”. För mig som forskare är det intressant både akademiskt och praktiskt att ta reda på hur lönsamma insideraffärer faktiskt är, säger han.

Ekobrottsmyndigheten

Kallas också EBM och är en specialmyndighet inom åklagarväsendet. Bekämpar ekobrott i Sverige och har också samordnande ansvar när det gäller andra myndigheter. De vanligaste ekobrotten är skatte- och bokföringsbrott. EBM utreder också till exempel penningtvättsbrott och insiderbrott.

 

Anställda på EBM som utreder insiderbrott får själva köpa och sälja aktier, men all handel måste anmälas enligt de interna reglerna.

Vissa teoretiker menar att all insiderhandel borde vara tillåten. Enligt resonemanget skulle marknaden då bli mer effektiv och snabbare spegla all information som snurrar runt. 

Frågan är vad det skulle innebära för investerare på jakt efter bolag i exempelvis den svenska fastighetsbranschen.

– Då skulle det inte vara ”fair game” eftersom vissa skulle ha ett övertag. Risken är då att investerare vänder sig till andra marknader, säger Henrik Nilsson.

På frågan det känns tröstlöst att utreda insiderbrott skrattar åklagaren Ted Murelius till.

– Nej, inte alls. Tvärtom. Alla som är lite intresserade och insatta i värdepappersmarknaden förstår att det är viktigt att den har allmänhetens förtroende. Därför är det viktigt att politikerna ser över beslagsförbudet, för det hindrar oss i arbetet.

Professor Henrik Nilsson är inne på samma linje:

– Illegal insiderhandel påverkar förtroendet för marknaden. Därför är det viktigt att Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten inte ger upp kampen.

Tre kända insidermål

Spelbolaget Cherrys tidigare vd Anders Holmgren köpte aktier i det egna bolaget för tolv miljoner kronor. Han åtalades för grovt insiderbrott, men friades 2019 av Stockholms tingsrätt. Rätten menade att det inte gick att bevisa att den information han hade vid aktieköpet var kurspåverkande. Domen har överklagats.

 

It-bolaget Hexagons tidigare vd Ola Rollén åtalades i Norge för insiderbrott. Han misstänktes för att 2015 ha köpt aktier i ett norskt bolag efter att ha fått insiderinformation. Han friades 2018. Domen överklagades inte.

 

En tidigare chef på spelutvecklingsbolaget Starbreeze fälldes tidigare i år för grovt insiderbrott av Stockholms tingsrätt. Han dömdes till villkorlig dom och dagsböter. Mannen sålde 2018 en stor aktiepost kort före det att marknaden fick veta att bolaget hade finansiella problem. 

Andreas Utterström


Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.