Onsdag27.05.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Infrastruktur

Sverigeförhandlingen går mot sitt slut

Publicerad: 16 November 2017, 14:30

HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman, Sverigeförhandlingens förhandlingspersoner.

Foto: Sverigeförhandlingen.

Nyligen signerades avtalen för Ostlänken, första delen av höghastighetsjärnvägen, med alla berörda kommuner och regioner. Men den nya höghastighetsjärnvägen lär debatteras ett tag till, där nya förutsättningar också kan leda till att man får göra om förhandlingarna.


Ämnen i artikeln:

Sverigeförhandlingen

Regeringens förhandlingsperson i Sverigeförhandlingen, HG Wessberg, räknar med att alla avtal kommer att vara signerade och klara för alla delsträckor innan man lämnar in slutrapporten i december. Det kan dock uppstå andra problem längs vägen mot en ny höghastighetsbana.

I Trafikverkets förslag till nationell plan har man föreslagit att banan byggs för 250 kilometer i timmen, annars blir kostnaderna för höga mot bakgrund av att det, enligt regeringen, ska anslagsfinansieras. Från Sverigeförhandlingen förespråkar man dock att bygga hela systemet direkt och lånefinansiera för att kunna behålla de höga hastigheterna. Här har man ett samförstånd med kommunerna, menar HG Wessberg, och påpekar att detta också varit grunden i förhandlingarna.

-Man ska ha klart för sig att avtalen är formulerade utifrån vårt förslag, nämligen 320 kilometers hastighet och snabb utbyggnad. Så väljer regeringen en annan väg är inte kommunerna bundna av de avtalen. Då får man göra om den processen.

Det har varit lite skakigare på bostadsmarknaden den senaste tiden och man kan undra om det får någon inverkan på de bostadsåtaganden som är med i Sverigeförhandlingen, där det handlar  om nära 300 000 bostäder. Men när det gäller kommunernas bostadsåtaganden i avtalen anser inte HG Wessberg att en vikande marknad kommer utgöra ett problem, snarare är avtalen skrivna för att vara immuna då det handlar om långa tidsperioder under vilken produktionen ska ske.

– Där har kommunerna spelrum vad gäller sättningar och svackor på marknaden under avtalsperioderna. Det var ett av syftena, ett annat är att med de 100 000 bostäderna som avtalats utanför storstäderna så får vi också en spridning av byggandet som i sig hjälper till att minska sårbarheten när det hackar.

Vad gäller själva förhandlingsmodellen tror HG Wessberg att det är fortsatt rätt väg att gå i framtiden. Jämfört med dagens modell där regeringen och Trafikverket beslutar vad som ska göras och kommunerna får anpassa sig.

– Istället frågar man kommunerna vilka nyttor de ser med ny infrastruktur och vad de är beredda att göra. Jag tror att det ökar delaktigheten och minskar risken för fel när man tar in både centrala, regionala och lokala perspektiv. Jag tror på förhandlingsmodellen.

Mattias Fröjd

Ämnen i artikeln:

Sverigeförhandlingen

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.