Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Så ska Stockholms stad lösa elbilsfrågan

Publicerad: 17 maj 2022, 13:33

Enhetschefen för miljöbilar i Stockholm, Eva Sunnerstedt.

Montage: Lisa Öberg/johner.se, Stockholms stad

Eva Sunnerstedt, enhetschef för miljöbilar och projektledare för Fixa laddplats, reder ut hur Stockholms stad ska lyckas installera tillräckligt många laddstolpar fram till 2026.


Ämnen i artikeln:

Fem frågorStockholms stadladdinfrastrukturelbilar

Hur ser stadens strategi för laddinfrastrukturen ut?
– Det ska vara lätt att ha och ladda elbil i Stockholm. Ett första delmål är att det ska finnas 4 000 publika laddare före årsskiftet och en utsläppsfri innerstad år 2030, säger Eva Sunnerstedt, enhetschef för miljöbilar i Stockholms stad och projektledare för Fixa laddplats

Vilka laddare krävs och hur många i förhållande till antalet personer?
– Hemmaladdning är bäst, det vill säga där bilen står parkerad under längre tid, antingen vid bostaden eller på arbetsplatsen. Där räcker oftast med 3,7 kW, 16 A, 1-fas och då laddar man 2 mil per timme. Snittbilen i Sverige kör 4 mil per dag och har då laddat klart på 2 timmar. Snittbilen i Sverige står parkerad 23 timmar per dygn. Det är bäst att ladda på natten när det finns gott om ledig effekt.

Läs även: Guide: Så blir fastighetsägare vinnare på elbilsboomen

Hur mycket kostar investeringen och vem betalar?
– Laddbox kostar 12 000–20 000 kronor. Det är enklast och billigast att sätta upp på en vägg och dra en kabel på väggen. En laddstolpe kostar runt 20 000–50 000 kronor och blir dyrare eftersom det kräver grävarbete, asfaltering och så vidare. Större fastighetsägare kan söka Klimatklivet, medan privatpersoner kan göra så kallat grönt rotavdrag. Båda motsvarar cirka 50 procent av kostnaderna som går att få i bidrag. Vanligast är att fastighetsägaren står för investeringen i laddarna, men tar ut kostnaden på sikt genom högre månadshyra för den som hyr parkeringsplatsen. Själva elen är inte så dyr och bör bekostas av elbilsägaren. Den kostar cirka 3 kronor per mil, vilket blir cirka 400 kronor i månaden eller 5 000 kronor per år i elkostnad för en snittbil. Föraren betalar för elen per kilowattimme eller genom en förhöjd månadskostnad med schablon för elen.

Hur ser prognosen på fem års sikt ut?
– Till 2030 tror vi, Bil Sweden, Power Circle med flera andra att minst 90 procent av nybilsförsäljningen är eldrivna personbilar. Fordonsflottan består då av mellan 40–70 procent eldrivna bilar totalt i hela flottan. Det betyder att ungefär hälften av bilarna är laddbara bilar som behöver laddas. Snittbilen kör 4 mil om dagen och elbilar har minst 30 mils räckvidd, så alla elbilar behöver inte ladda varje dag. Olika typer av system och lösningar väntar, där vi kan dela på laddplatser i garage och så vidare. Men en 20–30 procent av alla p-platser bör nog vara laddplatser då, lite beroende på typ av p-plats. Hemmaladdning kommer att vara en självklarhet medan destinationsladdning antagligen inte behövs lika mycket. Snabbladdning kommer att finnas i viss mån för taxi, servicefordon och långresor. Jag har hört att det finns fyra parkeringsplatser per bil i Sverige, men så många laddare behöver vi inte. Stockholms strategi är att få upp mycket laddning nu och sedan göra en uppföljning år 2026 för att kolla av behovet igen. Då kommer det att finnas färre laddhybrider i nybilsförsäljningen, men fler elbilar som laddas mer sällan. Då vet vi också mer om hur laddare används och anpassa den fortsatta utbyggnaden efter det.

Läs även: Bilfri innerstad het trend – men inte i Stockholm

Vilka praktiska utmaningar kvarstår kring laddinfrastrukturen?
– Elkapaciteten in till Stockholm, men även lokalt på många platser och i många fastigheter. Det kan bli dyrt att säkra upp fastigheter. Lastbalansering är en viktig lösning, men fungerar inte för att lösa problemet överallt. Det finns även utmaningar med omprövning av anläggningsbeslut hos Lantmäteriet, samt besittningsskydd för hyresgäster som inte vill ha laddning, vilket försvårar arbetet för fastighetsägaren. Ett gemensamt betalsystem för all publik laddning och svårigheter med att etablera laddplatser i takt med efterfrågan på grund av exempelvis komponentbrist är två andra utmaningar. 

Teresa Ahola

Reporter

teresa.ahola@fastighetsnytt.se

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.