Ny rapport: P-normerna har förändrats – men inte tillräckligt

Studien visar att 16 större kommuner i landet behöver se över sina p-krav vid nyproduktion, eftersom de flesta fortfarande följer gamla riktlinjer från 50-talet, utan att spegla dagens behov.  

Undantag tillåts bara om byggbolag presenterar andra mobilitetslösningar.

– De senaste fem åren har riktlinjerna förändrats, men inte tillräckligt mycket. Kommunerna styr fortfarande i fel riktning och följer inte forskningens rekommendationer, säger Pelle Envall, vd på Trafikutredningsbyrån, till Fastighetsnytt.

Vad är det som saknas?

– Det är viktigt att ha flexibla parkeringstal och en mer öppen process, där man gör en fastighetsspecifik genomlysning av vad som behöver byggas. 

Läs även: Kravet på bilparkering kan ryka 

Fler behöver titta på platsens unika förutsättningar. 

– Många garageplatser står exempelvis tomma och tickar pengar hos fastighetsägare som har tvingats bygga dem fast boende kanske föredrar andra transportlösningar.

Trafikutredningsbyrån gjorde en fallstudie i ett stadsdelscentrum i Stockholmsregionen och fann över 170 outnyttjade garageplatser, trots att det kvällstid råder stor konkurrens om parkeringsplatser på gatan utanför.

Grafik: Trafikutredningsbyrån

Att göra transportlösningarna mer robusta och mindre beroende av ett transportslag är viktigare än någonsin mitt i coronakrisen, fortsätter Envall. 

– Åk inte med oss, säger kollektivtrafiken. Hur ska man åka då, när hälften av alla hushåll i flerbostadshus inte äger en bil? Vi hade för länge sedan behövt ha en starkare styrning mot fler bilpooler och andra mobilitetslösningar. 

Skev prissättning

Rapporten pekar även på brister när det gäller kommunernas kostnadsberäkningar för parkeringar. Riktlinjer för hur p-kostnader ska hanteras och vem som ska stå för utgifterna saknas oftast. 

– Kommunerna borde ta hänsyn till avgiften för gatuparkering när parkeringstal beräknas, säger Pelle Envall.

Läs även: ”Framtidens städer bygger på nya mobilitetstrender”

Täby gör redan det och ligger i framkant där, enligt rapporten.

– Om man inte får ordning på byggekonomin så blir det främst billiga bostäder som får stryka på foten.

Målsättningen för kommunerna är att hamna längst upp till höger.

Foto: Trafikutredningsbyrån.

Tre kommuner i bräschen

Eskilstuna, Malmö och Göteborg är mest flexibla i jämförelsen och kräver färre antal parkeringar, ibland noll p-platser i de mest centrala zonerna, enligt rapporten. 

– De har en hög flexibilitet och anpassar p-utbudet efter varje fastighet. Utredningen görs med byggherren redan i detaljplaneprocessen, säger Pelle Envall. 

Jönköping har lägst flexibilitet, vilket innebär att det inte alltid blir rätt mängd p-platser och mobilitetslösningar jämfört med efterfrågan.

– Vi vet samtidigt att det pågår en översyn av riktlinjerna i kommunerna. 

Varför har initiativ inte tagits tidigare?

– Det handlar oftast om att man inte förstår hur parkeringsmarknaden fungerar. Forskningen är relativt ny inom området. Vi har anat utvecklingen länge, men det är först nu som vi har siffror och fakta att presentera. 

I år gjorde även regeringen ett tilläggsdirektiv i ”Samordning för bostadsbyggande” som syftar till att med hjälp av lagstiftningen se över om kommuner i vissa fall ska kunna avstå från p-kravet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2020.

– Vi kommer att ta initiativ om att bidra med vår kunskap i den utredningen, säger Pelle Envall.