Ministern: Pengarna räcker inte till

Trots pågående infrastruktursatsningar och ett tillskott på 100 miljarder kronor de kommande elva åren så räcker inte pengarna till. Det påpekade infrastrukturminister Thomas Eneroth (S) på IVA:s seminarium i december. “Behoven är väsentligt mycket större och därför kommer jag att tvingas göra en massa tuffa prioriteringar”, säger han.

För två år sedan startade Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, Framtidens goda stad-projektet i hopp om att hitta effektivare metoder och processer för samhällsplanering i dialog med kommunerna. Bostadsbrist, segregation, utdragna beslut om infrastrukturinvesteringar, överbelastad kollektivtrafik, köer på vägar och en järnväg som lider av eftersatt underhåll och kapacitetsbrist är några problem som behöver lösas. Det är ett omfattande projekt med 35 styrelsemedlemmar, 250 workshopdeltagare och nio medverkande kommuner bestående av Luleå, Lycksele, Gävle, Örebro, Sigtuna, Huddinge, Linköping, Göteborg och Malmö.

– Vi är inte klara med slutrapporten ännu men slutsatsen är ändå att det är lite för mycket stuprörstänkande runt den svenska planeringsprocessen. Det har vi sett väldigt tydligt. Projektet har lyckats ta fram en metodik som vi nu testkör med dessa kommuner, säger Gabriel Urwitz, ordförande för Framtidens goda stad.

Även infrastrukturminister Thomas Eneroth (S) har blivit inkopplad i projektet och han säger att samverkan behövs för att Sverige, som är ett litet och exportberoende land, ska kunna fortsätta slå omvärlden med häpnad. Oavsett om det gäller ny miljöteknik eller hur man ställer om till förnybart.

– Jag är frustrerad över att vi under en väldigt lång tid har underinvesterat i bostadsbyggande, utbildning, infrastruktur och sådant som bygger upp ett land starkt, säger han.

Trafikverket har delvis därför fått i uppdrag av regeringen att inkludera bostadsbyggandet i sin infrastrukturplanering. En metodik som även Sverigeförhandlingen arbetar med.

– Det gör att vi inte stuprörsmässigt ser på de olika politikdelarna, utan tvärtom talar om hur vi bygger framtidens städer. Nu ser vi resultaten. Det byggs bostäder och vi har den högsta sysselsättningen någonsin. Då kan man unna sig lyxen att lägga 100 miljarder mer i infrastruktur de kommande elva åren.

Det innebär att Sverige mellan 2018 och 2029 kommer att satsa minst 712 miljarder kronor på infrastruktur. Men ministern är långt ifrån nöjd.

– Pengarna räcker inte till. Behoven är väsentligt mycket större och därför kommer jag att tvingas göra en massa tuffa prioriteringar.

En viktig prioritering blir att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland år 2030 och investera i järnvägssystem, vägnät och hamnar, enligt ministern.

– Just nu är min talregel att jag vänder på alla stenar men det finns inga gratis luncher. Vi ska titta på alla möjligheter för att kunna finansiera ytterligare insatser framöver.

Framtidens vägnät elektrifieras
Visionen är att kommande vägtransporter i huvudsak ska drivas med el, vätgas eller biobränsle, vilket är anledningen till att Sandviken i Sverige redan har Europas första elektrificerade trafikled på E16 mellan Kungsgården och Sandviken.

– Omvärlden kommer att åka hit för att se hur vi gör. Vi är väldigt nära att klara av den utmaningen, säger Eneroth (S).

Han nämner även Drive Me-projektet som har kommit långt med att implementera ny, miljövänligt teknik där bilarna och citylogistiken vägs in.

– Det handlar om att se hur människan fungerar ihop med teknologin. Stadsplanering, bostadsbyggande, logistik och företagande måste se till att utnyttja systemet så effektivt som möjligt.

Förutom ett effektivitets- och miljöargument finns det även ett tydligt säkerhetsargument, enligt Eneroth. Han påpekar att regeringen efter terrorattacken på Drottninggatan i april 2017 har haft dialog om geofencing, bland annat för att ta reda på vilka instrument som kan skaffas för att förhindra framfarten av tunga transporter som kapas.

– Vi måste tänka i flera dimensioner när vi bygger stadsmiljöer och inte bara tänka kommersiellt. Vi behöver stärka säkerheten för oss som medborgare.

Regeringen kommer att satsa stort på den typen av forskningsinsatser och ny teknik framöver, enligt ministern, som hoppas på ett samarbete med övriga partier.

– Hela mitt sätt att vara är att hitta bredare allianser i strategiskt viktiga val för Sverige. Jag är trött på att Sverige är mästare på att ta fram innovationer men låter andra implementera dem. Vi måste bli bättre på att göra det själva.

I början av året ska ministern ha samtal med oppositionen inför den proposition om infrastruktur som regeringen ska lägga under våren.

Volvo i bräschen
Håkan Samuelsson, vd för biltillverkaren Volvo Cars och ledamot i IVA:s avdelning för maskinteknik, försäkrar att Sverige har kommit långt åtminstone när det gäller uppkoppling, självkörande fordon och elektrifiering. Tre starka trender på marknaden.

– Vi kommer att ställa om Volvo till att bli ett eldrivet bilföretag. Sverige har hållit på med etanol, naturgas och alla möjliga koncept som inte har blivit något. Vi tror att el behövs för att lösa CO2-problemen och att vi får se smarta fordon på vägarna redan före år 2030.

Målsättningen är att alla Volvo Cars bilar som släpps ut från 2019 antingen kommer att vara rena elbilar eller hybridbilar.

– Men jag är skeptisk till att en förare ska kunna kopplas in på tio sekunder när det gäller självkörande bilar och aktiveringstiden är en central fråga i Drive Me-projektet.

Volvo Cars provar unsupervised-systemet där bilen bör klara sig själv i autopilotläge och stanna säkert vid vägkanten vid oförutsedda händelser, utan att föraren aktiveras. Och bilen bör ha två motorer för att kunna köra undan säkert, enligt Samuelsson.

– Vi utvecklar en sådan bil tillsammans med Über i USA. De har valt Volvo som plattform för sin robottaxi, som även används i den autopilot som vi utvecklar tillsammans med Autoliv på Lindholmen Science Park.

Han säger att det händer mycket spännande på Västkusten där mjukvaran utvecklas. Frågan är vad som kan göras med bilarna när de blir uppkopplade?

– Det blir intressant först med en massa användare. Vi har därför tillsammans med Google valt att arbeta med en plattform som välkomnar alla världens applikationsutvecklare. Vi har ingen aning vad som kommer att finnas i en bil om fem år så det är bättre att arbeta med en plattform och vår första elbil kommer att ha Android.

Stora kommunala utmaningar
Det framtida trafiksystemet kräver nya nationella regler men Håkan Samuelsson uppmanar beslutsfattarna att ha lite is i magen.

– Det är viktigt att inte vara för snabb med att instifta nya lagar, utan snarare börja med tillfälliga tillstånd. Annars är risken stor att varje kommun hittar på egna regler.

Infrastrukturminister Thomas Eneroth (S) försäkrar att frågan redan är på tapeten.

– Vi sitter på europeisk nivå och pratar om regelverk kring självkörande, uppkopplade bilar. Sverige ska vara bäst i Europa, säger han.

Magdalena Bosson, kommundirektör i Huddinge, vill lyfta fram ett annat perspektiv. Kommunen ska bygga 20 000 nya bostäder fram till 2030 och utbyggnaderna ligger vid Spårväg Syd.

– Utmaningen är att bostadsbyggandet går före infrastrukturprojektet. Det innebär att vissa bostäder blir klara 2020-2022 medan infrastrukturen blir det först 2034. Folk reser längre sträckor och det behövs ny infrastruktur, men också vägar, vägar och vägar.

Daniel Dronjak (M), kommunstyrelsens ordförande i Huddinge, instämmer.

– Ytorna för vägtrafiken måste öka när vi växer så kraftigt, annars blir det ingen bra miljö. Vi måste även titta på hur vi kan använda befintliga ytor på ett mer optimalt sätt.

Även Håkan Samuelsson håller med.

– Jag tycker att Sverige måste satsa lite mer pengar på vägar. Det behövs lite mer asfalt och lite mer bredd, säger han.

I dag består det svenska vägnätet av 98 500 kilometer statliga vägar, 42 300 kilometer kommunala vägar, 74 000 kilometer enskilda vägar med statsbidrag och 16 600 broar, ett tjugotal tunnlar och 39 färjeleder, enligt Trafikverkets siffror.

Teresa Ahola