Fredag23.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Infrastruktur

Mer pengar till infrastruktur

Publicerad: 21 April 2015, 15:30

Åsa Henninge.

“Regeringen, oavsett färg, har visat sig ovillig att pröva privata investeringar i infrastruktur i någon större utsträckning.”


Ämnen i artikeln:

Åsa Henninge

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 2, 2015

Sveriges befolkning växer och i takt med det behovet av en kraftig utbyggnad av samhällsservice och infrastruktur. Den starka urbaniseringstrenden innebär stora utmaningar för framför allt våra storstäder och de aktörer som bär ansvaret för investeringar i social och teknisk infrastruktur. Utgångsläget för svensk transportinfrastruktur underlättar inte saken; enligt Svenskt Näringsliv är vi satta i skuld till en nivå som vi, med nuvarande nationella system och investeringsnivå, inte kan bli fria från. Nuvarande ”infrastrukturskuld” uppskattas till 300 miljarder kronor. För att amortera ner denna behöver investeringarna i transportinfrastruktur fördubblas jämfört med nuvarande nivå fram till 2025. För att klara det uppdämda investeringsbehovet behövs uppenbart en breddning av den offentliga sektorns finansiering av infrastruktur och statens huvudmannaskap.

Inom social infrastruktur eller det som kommit att kallas samhällsfastigheter i Sverige har vi sett en marknad som har gått från 0 till 100 på 20 år med en kraftig utveckling under de senast fem åren och en rekordhög omsättningsvolym under 2014. Andelen offentliga säljare ökar där landsting och kommuner med stora investeringsbehov, till följd av stark befolkningstillväxt och utbyggnadsbehov eller eftersatt underhåll, har sett positivt på att dela investeringsbördan med andra aktörer. Pensionsfonder har tillsammans med andra institutionella aktörer under de senaste åren ökat sina innehav av samhällsfastigheter i betydande omfattning. Kommer vi då att få se en liknande utveckling vad gäller infrastrukturfastigheter? Såväl AP-fonderna som flera institutionella ägare är positivt inställda till att allokera mer pengar till investeringar i infrastruktur samtidigt som privata fonder har rest pengar till infrastrukturinvesteringar. Att satsa på infrastruktur är ett naturligt nästa steg för investeringar inom reala tillgångar för dessa aktörer.

I Sverige sätter regeringen och riksdagen de ekonomiska ramarna för investeringar i transportinfrastruktur och regeringen ger sedan i uppdrag till Trafikverket och Sveriges län att föreslå detaljerade planer för satsningar på transportinfrastrukturen. Trafikverket och slutligen riksdagen måste sedan göra en prioritering utifrån budget av vilka projekt som ska ingå i och genomföras under tidsramen för åtgärdsplaneringen. En konsekvens av detta är att infrastruktursatsningar, som ur ett lokalt eller regionalt perspektiv är väldigt efterfrågade, kan utebli. Regeringen, oavsett färg, har visat sig ovillig att pröva privata investeringar i infrastruktur i någon större utsträckning.

Istället verkar den svenska vägen till mer pengar till infrastruktur vara den allt vanligare förekomsten av medfinansiering. Medfinansiering i infrastruktursammanhang är benämningen på frivilliga bidrag från kommuner, landsting och privata aktörer till infrastruktur som staten ansvarar för. Medfinansiering är ett sätt för staten att fånga upp den tydliga nytta som infrastrukturen skapar för den lokala marknaden. I dagsläget ser vi inte någon tendens till ökat inslag av privata investeringar i infrastruktur där staten är huvudman. Istället har det kommunicerats att mer pengar till infrastruktur ska komma från beskattningen av fastighetsägare som gynnas av infrastruktursatsningar. Samtidigt som möjligheterna att investera i infrastruktur där staten är huvudman för tillfället är begränsade, bör det finnas desto mer möjligheter att investera i infrastruktur som hamnar utanför statens huvudmannaskap och utanför den nationella planen, infrastruktur som Sveriges kommuner eller landsting ansvarar för.

Ett betydande ansvar för städernas infrastruktur vilar på landstingen som ansvarar för utbyggnaden av kollektivtrafiken. I flera landsting planeras det för och byggs nya resecentrum och spårtrafik som inte finansieras fullt ut genom den nationella transportplanen. När landstingen planerar och bygger ut spårstationer eller depåer för bussar och tåg finns det redan idag mer inslag av kreativa lösningar där privata och offentliga aktörer samverkar för att nå optimala lösningar.

I Gamlestaden i Göteborg byggs ett nytt resecentrum där Västrafik har valt att samarbeta med en privat projektutvecklare och en privat långsiktig ägare av resecentrumet. Rådighet och långsiktig tillgång till resecentrat uppnås via hyresavtal som löper på 25 år. Fördelarna med att samarbeta på detta sätt är dels att Västtrafik slipper binda kapital i fasta tillgångar i en tid av kraftig utbyggnad, men även att de uppnår en bättre riskallokering. Den privata fastighetsutvecklaren bär projektrisker samtidigt som fastighetsägaren hanterar kommersiella fastighetsrisker. Genom detta förfarande kan Västtrafik fokusera på och optimera sin kärnverksamhet, kollektivtrafiken.

NAI Svefas bedömning är att staten och Trafikverket inte kommer att ändra sin inställning till privat finansiering av transportinfrastruktur i närtid och att privata investeringar i infrastruktur initialt kommer att ske med landsting och kommun som affärspartner. Vår bedömning är att potentialen till investeringar i infrastrukturfastigheter ligger i landstingens och kommunernas fastighetsbestånd och därmed i att förstå sig på de utmaningar som landstingen och kommunerna står inför. Sverige har genom uteblivna investeringar under flera decennier dragit på sig en betydande infrastrukturskuld, en skuld som växer med dagens låga investeringsnivåer. För Sveriges kommuner och landsting handlar det om man vill dela investeringsbördan och risken för investeringar i resecentrum, depåer och kommunala ledningsnät med mera med de institutionella aktörer som står redo att bidra med kapital och sin kunskap. Ett delat ansvar är en lösning som skulle ge det offentliga större möjligheter att fokusera sin på kärnverksamheten, leverans av samhällsservice.

Åsa Henninge
Analyschef, NAI Svefa

Ämnen i artikeln:

Åsa Henninge

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.