Infrastruktursatsningar börjar med en vision

– Det är jätteviktigt att ha ett mål för stadens utveckling och inte bara se vägen eller bron. Vår vision om Sundsvall fanns med under hela processen, säger Viveca Norberg, samhällsplanerare i Sundsvall.

Norberg deltog i ett seminarium om just infrastruktur och samhälle vid Business Arena Umeå den 23 februari, och gav en bild av ett brett och väl förankrat projektarbete när hon berättade om bron.

– Alla partier stod bakom, förvaltningarna involverades och när vi väl kom igång formligen exploderade processen. På bara ett år hade vi ett färdigt förslag som kommunfullmäktige kunde säga ja till.

Samverkan mellan olika parter – lokalpolitiker och beslutsfattare på riksplanet, myndigheter, projektörer och utförare – är också A och O för ett lyckat projekt. Också finansiellt, menar till exempel företrädare för regeringen och Trafikverket.

– Det finns inte medel till allt, och vi från Trafikverkets sida har en jättestor underhållningsskuld på både vägar och järnvägar som slukar miljarder.
Därför måste också andra lokala intressenter vara beredda att gå in med pengar i projekten, säger Trafikverkets Eva Nygren, ansvarig för investeringar upp till fyra miljarder kronor.

Just finansieringen av större infrastrukturprojekt är en tvistefråga sedan gammalt. Att staten, som tidigare, ska stå för hela kalaset, menar många inte längre är rimligt. Förre bostadsministern Stefan Attefall (KD), är en av dem. Han gav exempel från Hongkong där en privat aktör helt utan statlig inblandning bygger en tunnelbana.

– En väg eller järnväg skapar ju ett mervärde för det lokala samhället. Ska inte en kommun eller det lokala näringslivet vara med och betala för ett sådant värdehöjande projekt? undrade han retoriskt.

Jan-Åke ”Stenis” Stenström, vice vd på Norrporten, tror också att privata aktörer både kan ha intresse av och tjäna pengar på att gå in i infrastrukturprojekt. Men det finns en tydlig gräns.

– Vi måste hela tiden se till affärsnytta och avkastning. För oss handlar det mer om att investera än att finansiera. Det är först när vi kan se den ekonomiska vinsten i ett projekt som vi har intresse av att gå in.

Kommunstyrelsens ordförande i Umeå, Hans Lindberg (S), är också tveksam. Inte till lokal eller regional medfinansiering, men till att villkora projekten.

– Staten måste ha huvudansvaret för större infrastruktursatsningar, annars blir de inte av i stora delar av landet. En tillväxtkommun som Umeå kanske har råd att satsa, men hur ska lilla Robertsfors eller Dorotea kunna göra det?

– Vi säger absolut inte nej till partnerskap. Här i Umeå har vi utvecklade samarbeten med privata bolag som Balticgruppen. Men vill vi att hela Sverige ska leva måste staten fördela infrastrukturpengarna över hela landet., säger Lindberg.

Bertholof Brännström