Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

“Den 27 november avgörs Arlandas framtid”

Publicerad: 19 november 2013, 14:52

Stockholmsregionen blir en allt viktigare aktör i den globala ekonomin, trots dess lite perifera läge i norra Europa.


Ämnen i artikeln:

FastighetsägarnaArlanda

Stockholmsregionen blir en allt viktigare aktör i den globala ekonomin, trots dess lite perifera läge i norra Europa. Det ställer stora krav på välfungerande flygförbindelser, som tyvärr hotas av att Arlanda lever under tuffare krav än andra internationella flygplatser. Den 27 november ska dessa krav upp till prövning i mark- och miljödomstolen.

Ska Stockholm kunna fortsätta att utvecklas som en attraktiv stad för företag och folk, är utfallet avgörande.

Stockholm marknadsförs internationellt som ”The Capital of Scandinavia”. Med den ambitionen kan man tycka att internationella förbindelser borde ges högsta prioritet. Så är det tyvärr inte. Tvärtom lägger svenska självpåtagna krav hinder i vägen för att Arlanda ska få ett brett utbud av direktlinjer till och från viktiga plaster i världen. I en färsk rapport, som teknikkonsulten WSP har tagit fram på uppdrag av Fastighetsägarna Stockholm, beskrivs problembilden tydligt.

Det första problemet gäller bullret i samband med start och landning på flygplatsens tredje bana som går över Upplands Väsby. Trafiken på den banan lever idag på undantag. När den togs i bruk fick Swedavia fram till 2018 på sig för att åtgärda bullerproblemet. Det föreslogs ske genom så kallade kurvade inflygningar. Det är en landningsteknik som är knepigare än det låter. Dessutom ägs inte frågan Swedavia, som driver Arlanda. Det är istället flygbolagen som ska utbilda sina piloter och intresset för detta har varit lågt eftersom bolagen ogärna ser att inflygningstekniker skiljer sig mellan olika flygplatser. Ett förbud mot normala landningar riskerar därför att drabba flygtrafiken hårt. I rusningstid kan det tvinga fram en halvering av flygtrafiken.

Det andra problemet gäller flygplatsens samlade utsläpp av koldioxid, som inte får överstiga de nivåer som gällde 1990. Kravet omfattar inte bara driften av flygplatsen och flygtrafiken, utan även marktransporter till och från Arlanda. Det spelar ingen roll var ifrån de startar eller slutar. Om någon tar bilen från Östersund till Arlanda, ska utsläppen under hela den sträckan belasta Arlandas koldioxidkvot. Ingen annan flygplats i världen har ett sådant villkor. Trots enorma ansträngningar för att minska utsläppen från flygplatsen och flygtrafiken, riskeras gränsen att överskridas inom några få år. Swedavia kan inte göra mycket för att förhindra det, eftersom större delen av utsläppen kommer från de markbundna transporterna.  Ansvaret för dessa vilar på andra.

Givet dessa hinder, är det knappast förvånande att flygbolagen är ovilliga att etablera nya direktlinjer på Arlanda. Därför har storflygplatserna i våra grannländer haft en betydligt bättre utveckling under senare år. Det gäller i synnerhet Kastrup i Köpenhamn, där politikerna engagerat sig direkt för flygplatsens utveckling. Exempelvis sitter den danske trafikministern i en kommitté som arbetar för att stärka Kastrups varumärke. Nu finns det tecken på att den insikten börjar infinna sig även i Sverige. Socialdemokraterna Magdalena Andersson och Mikael Damberg var nyligen ute i media och sade sig vara villiga att kroka arm med näringslivet för att lyfta Arlanda. Redan dagens efter kontrade infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd med att hon var redo att ta plats i styrgruppen för Connect Sweden, som näringslivet tagit initiativet till. Det är mycket positivt.

Tyvärr finns det en risk att mark- och miljödomstolen sätter käppar i hjulet när den ska fatta beslut om Arlandas miljötillstånd den 27 november. Oförändrade krav på koldioxidutsläpp och kurvade inflygningar, skulle få allvarliga konsekvenser.  Vi skulle inte bara riskera att tappa en stor del av de turister som idag fungerar som regionens och landets bästa ambassadörer. Även huvudstadens kunskaps- och mötesintensiva näringsliv och organisationer är mycket beroende av en välfungerande internationell flygplats. Enligt nämnda WSP-rapport upplever många företagare redan idag att det begränsade utbudet är ett problem. Blir det värre ökar risken för att intresset att etablera sig i och kring den svenska huvudstaden snabbt avtar. För regionens fastighetsägare är det en skräckvision. Vi vill vara med att utveckla den attraktiva staden i vid bemärkelse, en plats som både lockar tillfälliga besökare och de som vill slå sig ner i regionen på längre sikt. Alternativet att administrera lokaler och bostäder i avdomnad nordisk avkrok med strypta kopplingar till omvärlden lockar betydligt mindre.

Tomas Ernhagen

Tomas Ernhagen
Chefekonom Fastighetsägarna

Ämnen i artikeln:

FastighetsägarnaArlanda

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.