Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Bengt Dennis: ”Särskilda förhandlare ska användas sparsamt”

Publicerad: 3 februari 2022, 13:44

Bild 1/2  Bengt Dennis var riksbankschef under åren 1982-1993. I dag är han 92 år gammal.

Foto: Privat

”En olycklig huggsexa mellan olika intressen”. Så beskriver den tidigare riksbankschefen de stora infrastrukturförhandlingar som ägt rum sedan Östlig förbindelse bordlades för ett kvarts sekel sedan. Vi har pratat med Bengt Dennis om paketet som bar hans namn - och hur han ser på dagens stora infrasatsningar.


Ämnen i artikeln:

Fem frågor

Trafikverket bedömer fortfarande Östlig förbindelse som en nödvändig investering för att klara av trafikökningen i Stockholmsregionen. Kommer den någon gång att byggas?
– I dagsläget ser det dystert ut. Andra stora projekt ska nu genomföras och de lokala politiska motsättningarna kring Österleds-projektet består. Men politikens charm är att läget kan ändras och i längden brukar bra projekt bli vinnare.

Läs även: 25 år efter Dennispaketets upplösning: Hoppet lever om en östlig förbindelse

Har det politiska läget förändrats på ett sätt som gör det svårare att göra den här formen av överenskommelser?
– Det är svårt att bedöma för den som står utanför politiken. På riksplanet är de politiska motsättningarna stora och i Stockholm saknas det samförstånd och den goda personkemi som tidigare fanns mellan socialdemokrater och moderater, alla motsättningar till trots. Men vi har fått staten som en mer aktiv part i de stora regionala satsningarna på transportinfrastruktur. Statliga pengar är alltid ett smörjmedel. Generellt tror jag dock att systemet med särskilda förhandlare ska användas sparsamt. Bäst är att infrastrukturinvesteringarna ingår i den reguljära planeringsprocessen.

Det mest omdebatterade mastodontprojektet nu är höghastighetsjärnvägen, vad är din inställning till det?
– Ja, vi bör satsa på nya spår för snabbtåg med hastigheter om cirka 250 kilometer i timmen. Höghastighetsbanor hotar att tränga ut trafikinvesteringar med större samhällsekonomisk nytta. Nya spår behövs oavsett om vi väljer snabbtåg eller höghastighetståg.

Läs även: Lidingö bryter avtal om bostadsbyggande - får ändå nya bron till halva priset

Vad är din bild av senare förhandlingar, som Sverigeförhandlingen och Stockholmsförhandlingen?
– Det blev väl ett blandat resultat. En del politiska knutar löstes upp och stora bostadsplaner tvingades fram men allt gick väldigt fort. Det blev en olycklig huggsexa mellan olika intressen och det ekonomiska underlag som togs fram skapade en politisk eufori som politikerna sedan haft svårt att backa från när den ekonomiska verkligheten trängt på.

Vad anser du om att använda stora infrastrukturprojekt som konjunkturpolitik?
– Nej, stora projekt av detta slag är helt olämpliga som konjunkturpolitiska stimulansåtgärder. De har långa ledtider och investeringsfasen är mycket lång, tio år och mer, och under den tiden hinner konjunkturbilden förändras. Dessa stora projekt måste leva sitt eget liv.

Anders Siljevall

Reporter

anders.siljevall@fastighetsnytt.se

Ämnen i artikeln:

Fem frågor

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.