Arlanda ur ett regionalt perspektiv

Arlandas utveckling är viktig för hela Stockholmsregionen. Av den anledningen var det angeläget att miljödomstolen i november fastslog att något tak för utsläpp av koldioxid och kväveoxider inte längre finns. Men att ta bort utsläppstaket helt riskerar även att fortsatta miljöåtgärder avstannar.  Vi måste se på utsläppen av koldioxid med ett mer regionalt perspektiv.

Stockholm växer snabbt. De närmste 25 åren ska regionens befolkning växa med motsvarande ett helt Göteborg. När regionen växer måste även flygtrafiken tillåtas öka. Antalet flygrörelser på Arlanda förväntas öka från dryga 200 000 till 350 000 år 2038. Det motsvarar en årlig genomsnittlig tillväxt på 2 procent. De årliga koldioxidutsläppen från flygplatsen- där de samlade utsläppen från flygtrafik, flygplatsdrift och marktransporter ingår- beräknas öka från dagens dryga 300 000 ton till mellan 400 000 och 500 000 ton år 2038.

I Arlandas tidigare utgiftstak utgjorde biltrafiken till och från Arlanda närmare 50 procent av koldioxidutsläppen. Bakgrunden till beslutet at slopa utsläppstaket är att man anser att Swedavia i stort sett inte kan råda över passagerares resor till och från flygplatsen. Men det berodde också på att Swedavia redan arbetar aktivt med att minska utsläppen av koldioxid samt att utsläppen från flygtrafiken till stor del omfattas av lagen om handel med utsläppsrätter. Swedavia ska istället enligt miljödomstolen fortsätta arbetet med en handlingsplan för utsläpp. Eftersom marktransporterna, det vill säga hur flygresenärerna tar sig till Arlanda, påverkar de samlade utsläppen är det bra med lösningar som ger starka incitament att ta sig miljövänligt till Arlanda.  Att som idag, enbart tillåta taxi att köra miljöbilar till Arlanda är en bra lösning. Att fortsätta förbättra buss- och pendeltågtrafiken till Arlanda är också bra ur miljösynpunkt. Men det finns säkerligen ännu fler innovativa lösningar.

Om vi ser koldioxidens klimatpåverkan ur ett regionalt perspektiv på samma sätt som Arlandas fördelar är regionala, finns det flera klimatkompenserade åtgärder som skulle kunna vägas mot utsläppen från Arlanda. Som exempel kan nämnas den nyligen träffade tunnelbaneuppgörelsen. Enligt den kommer Essingeleden att inkluderas i trängselskattezonen redan 2015, istället för som planerat 2023, när Förbifarten beräknas öppnas för trafik. Enligt Stockholms stads handlingsplan för klimat och energi beräknas det innebära att personbilstrafiken minskar med 5 procent. För hela regionen innebär det en utsläppsminskning med över 600 000 ton. Det motsvarar hela effekten av Arlandas utsläppstak under perioden 2020-2033.

Arlandas betydelse för Stockholmsregionens utveckling är stor i flera avseenden.  Inte minst för de kunskaps- och kontaktintensiva delarna av regionens näringsliv och dess möjligheter att investera, växa och anställa i Stockholm. Allra bäst vore om vi fick till en lösning där vi både har ett livskraftigt Arlanda samtidigt som klimatpåverkan minskar. Mesta möjliga koldioxidminskning per investerad krona är det vi borde sträva efter.

Sara Haasmark
Hållbarhetschef, Fastighetsägarna Stockholm