Hållbarhet
Världens första cirkulära hus byggs i Danmark
Publicerad: 3 maj 2018, 13:00
Nyhavn, Copenhagen. Foto: iStock
Sex betongelement i bostadshus som kan plockas ned och återanvändas. Detsamma gäller för golv, gipsväggar och fasader. Det är tanken med det danska byggprojektet Circle House för nya hållbara, billiga bostäder i Århus.
Ämnen i artikeln:
ÅrhusArtikeln är sedan tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 2, 2018.
Sex betongelement i bostadshus som kan plockas ned och återanvändas. Detsamma gäller för golv, gipsväggar och fasader. Det är tanken med det danska byggprojektet Circle House för nya hållbara, billiga bostäder i Århus.
Det danska bostadsprojektet Circle House i Lisbjerg utanför Århus har ett högt satt mål: 90 procent av bostädernas material ska kunna återanvändas utan att förlora i värde. Grundtanken är att bostäderna ska byggas med maximalt sex olika betongelement för att kunna användas på nytt.
Bostäderna består av både radhus i två våningar och punkthus på fem våningar för allmännyttiga hyresrätter, så kallade allmene boliger. Över 30 verksamheter av byggföretag, arkitekter, leverantörer, konsulter, Statens byggforskningsinstitut och Föreningen för byggeriets samfundsansvar arbetar med projektet med byggstart nästa år.
För byggbolaget Lejerbo var det givet att gå in i byggprojektet, menar Gerti Axelsen, bygg- och utvecklingschef. Dels för att försöka få fram fler hållbart byggda hyresrätter, dels som ett experimentellt demoarbete.
– Som byggherre vill vi såklart vara med i projektet Circle House för att vi vill testa våra tankar och ambitioner med hållbart bostadsbyggande. Vi ser nämligen också många fördelar med ett cirkulärt tänk i bostäderna som inte bara kan monteras ned och användas igen till ett kontor eller skola. Dessutom kan människor påverka sitt boende på ett helt annat sätt än idag, säger Gerti Axelsen.
Arkitektonisk modell av byggsystemet. Foto: Agneta Borgström
Hon menar att det är ”onödigt” att kassera betong och annat material som kan användas igen, vilket är en av de grundvalarna i cirkulär ekonomi. Genom att återanvända 90 procent av betongelementen kan en besparing på 45 procent koldioxid göras jämfört med om konventionell betong hade använts, enligt en uppskattning av Statens byggeforskningsinstitut.
Utmaningarna står dock i kö. Hur gjuter man egentligen betongfundament som ska kunna tas isär och användas för en skola eller äldreboende nästa gång? Hur kan gipsskivor fästas och tas ned utan att de går sönder? Vilka golvmaterial håller längst? En av många lösningar är att utgå från ett modulbaserat byggsystem.
– En fördel är att vi har med oss byggleverantörer och konstruktörer i arbetet. Vi vet att vi vill bevara betongen och därför behövde vi ha bultsystem för att kunna montera och fastgöra dem. I gipsskivorna sätter vi skruvanordningar som underlättar för att sätta upp och ta ned. Antingen i stora hela skivor eller i så små format som exempelvis tegel eller brädor, att man kan hitta nya användningsområden, säger Gerti Axelsen.
Eftersom en del material har en kortare livslängd än andra följer också andra spörsmål med i arbetet. En träkonstruktion av en viss typ som bara håller i tio år kan inte användas som stomme då den inte kan bytas ut. Men övergången till cirkulärt byggande innebär inte bara att kunna producera byggmaterial som kan särskiljas, utan kräver också nya sätt i byggkedjans kretslopp för ”cirkulation” och återanvändning. Idag saknas några led.
– Det är bara vissa producenter som är intresserade av att ta tillbaka gammalt byggmaterial som kan säljas på nytt. Leasing, som skulle kunna vara en metod, används hittills bara för bilar, menar Gerti Axelsen, som påpekar att några lagliga direktiv sätter käppar i hjulet.
– Idag är det oklart i lagen vem som bär ansvar för kvaliteten och för det återanvända byggmaterialet. Ett annat lagkrav hänger samman med säkerheten på byggarbetsplatsen. Om nya monterbara betongfundament används är frågan om det ger fler risker för byggandet, fortsätter hon.
I stort har inte de befintliga danska byggreglerna varit något hinder för att utveckla Circle House. Inför starten analyserade en grupp jurister bygglagen, där det står klart att man får använda gammalt byggmaterial.
Frågan är då hur man bygger medvetet och miljömässigt till ett ”billigt” pris? Ett av syftena med Circle House är att skapa attraktiva hus för allmännyttan och ta ett socialt ansvar, som projektledaren Jesper Kort Andersen beskriver det. För att få arbetet långsiktigt hållbart är det enligt honom självklart att ha en god ekonomi för bygget. Då bostadsbygget med Circle House går 10 procent snabbare än ordinärt byggande, är det också en besparing i sig.
Casper Östergaard Christensen på GXN Arkitekter. Foto: Agneta Borgström
-Det är för tidigt att säga hur mycket till exempel en kvadratmeter kommer att kosta, men jag kan upplysa om att vi utgår från ett maximalt kvadratmeterpris på 22 000 kronor exklusive moms. Priset ska täcka samtliga omkostnader i samband med bygget, säger Jesper Kort Andersen, som dock inte kan säga var hyresnivåerna kommer att ligga.
– Det är för tidigt att säga hur mycket till exempel en kvadratmeter kommer att kosta, men jag kan upplysa om att vi utgår från ett maximalt kvadratmeterpris på 22 000 danska kronor exklusive moms. Priset ska täcka samtliga omkostnader i samband med bygget, säger Jesper Kort Andersen, som dock inte kan säga var hyresnivåerna kommer att ligga.
En av hjärnorna bakom utseendet på husen är GXN Arkitekter i Köpenhamn. Inne på kontoret finns tiotals prototyper över miljömässigt byggda hus. I arbetet med att rita Circle House, har det eniligt arkitekten Casper Östergaard Christensen varit centralt att arbeta utifrån smarta och snygga, hållbara material för till exempel fasaderna. Genom att sätta en tunnare ”lättfasad” utanpå befintlig vägg med skruvar eller beslag kan den plockas ned igen. Hela tiden har det varit viktigt att husen ska se ut som ”vanliga hus” där både skönhet, funktionalitet och cirkulär ekonomi går hand i hand.
– Hustyperna i två och tre våningar eller punkthus är planerade så att rumsindelningen kan förändras. Varje huskropp har ett schakt i mitten eller vid yttervägg där all el, vatten och ledningar förläggs, säger han.
Agneta Borgström