Onsdag03.06.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Hållbarhet

Trygghet är viktigast – allt annat är sekundärt

Publicerad: 26 Maj 2015, 15:15

Sara Haasmark

Vid avsaknad av trygghet ändrar vi vårt beteende; vi undviker att gå ut, att ses och att bry oss om varandra.


Ämnen i artikeln:

Sara Haasmark

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 3, 2015

Att känna trygghet är viktigast. Oavsett var man bor. Allt annat är sekundärt. Därför bör all utveckling ta avstamp i trygghet. För vid avsaknad av trygghet ändrar vi vårt beteende; vi undviker att gå ut, att ses och att bry oss om varandra.

Ofta pratas det om att tryggheten behöver öka i miljonprogramsområdena. Och visst är det så, men trygghet är något alla önskar känna, oavsett var vi bor. I alla boendeenkäter som görs om vad de boende efterfrågar kommer tryggheten alltid på första plats. Det kan handla om lite olika åtgärder som krävs beroende på vilket område det handlar om. Men behovet av att känna trygghet är detsamma.

Om trygghet är det självklara målet, vad är då det bästa medlet? Det finns många sätt att åstadkomma ökad trygghet. Det första en kanske tänker på är fler poliser och bättre skalskydd. Och visserligen kan antalet poliser, lås, säkerhetsdörrar och galler ha en påverkan på antalet begångna brott, men om målet är en ökad trygghet så är det en annan typ av åtgärder som krävs.

Så vad finns det då för möjligheter för kommuner och fastighetsägare att öka tryggheten?

Något att utgå från är att fråga vad de boende tycker. För det är inte samma saker som gör oss otrygga. Just för att trygghet är en känsla som upplevs olika beroende på vilka erfarenheter du har, är dialog extra viktigt när det gäller trygghet. Så dialog och samverkan mellan kommun, fastighetsägare, skolor och näringsliv är mycket värdefullt för orters utveckling när det gäller trygghet.

Det är väl få som inte hört talas om den nollvision som New Yorks borgmästare antog i början på 1990-talet som bidrog till att brotten minskade dramatiskt. Nollvisionen avskräckte medborgarna från småbrott i syfte att större, grövre brott skulle undvikas. Konkret kan det handla om att vara mer strikt kring drickande av alkohol eller urinerande offentligt, klotter, gratisåkande på tunnelbanan eller över huvudtaget störande beteende.

Men är det möjligt för fastighetsägare och kommuner att skapa sina egna nollvisioner inom exempelvis städning och skadegörelse? Att kraftigt höja sina ambitioner när det gäller klottersanering, snabbt laga det som slås sönder och städa oftare? Ja det är jag övertygad om. För sambanden mellan nedskräpning, skadegörelse och en ökad otrygghetskänsla hänger ihop.

Men det är även bra med mer konkreta verktyg. Ett exempel är den policy som organisationen Huskurage tagit fram. Flera kommuner och fastighetsbolag har redan tagit till sig verktyget som i princip innebär att de boende ges ökad möjlighet att visa omsorg om sin granne. En policy som säger att här bryr vi oss om varandra.

Sara Haasmark
Hållbarhetschef Fastighetsägarna Stockholm

Ämnen i artikeln:

Sara Haasmark

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.