Fredag03.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Hållbarhet

Specifika förutsättningar avgörande för social hållbarhet

Publicerad: 15 April 2014, 13:25

Sarah Bragée

Hur man angriper de sociala aspekterna varierar mycket.


Ämnen i artikeln:

Sarah BragéeTyréns

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 2, 2014

Att prata hållbarhet har blivit en självklarhet, och förfrågningarna från våra uppdragsgivare innehåller numer allt som oftast både ekonomiska och sociala aspekter utöver den givna miljökonsekvensbeskrivningen. Hur man angriper de sociala aspekterna varierar däremot mycket.

Vissa uppdragsgivare vill fokusera på trygghet, tillgänglighet och folkhälsa, andra vill titta på barriärer och integration.  Några vet inte ens vart de ska börja. Varje område är unikt i sin sammansättning av människor, i sin fysiska struktur och i sina utmaningar och möjligheter. Att ta reda på grundförutsättningar är en bra början, och att sedan omsätta det i fysiska lösningar är själva utmaningen.

I vår studie Stadstrender – framtidens städer som presenterades på världsutställningen i Shanghai, fick vi möjligheten att intervjua ett femtiotal ”city-makers” från tio globala städer. Hållbarhet var en faktor som alla dessa experter nämnde som en nödvändig utgångspunkt för framgångsrika städer – även om man i olika städer jobbade med hållbarhet på olika nivåer. Tydligt var dock att även om utgångspunkten varierade och de medel som användes var olika, så hade städerna samma mål; att skapa ytor för människor att mötas och interagera med andra för att öka trygghet, livskvalitet och en känsla av tillhörighet. Två städer som skiljer sig åt i både fysisk struktur och socio-ekonomiska förutsättningar är Hong Kong och São Paulo.

I Hong Kong låg fokus på att öka mångfalden bland stadens invånare, vilket innebar att man breddade utbudet av utbildningar, arbetsmöjligheter och även restauranger för att attrahera fler invandrare. Siktet var inställt på att erbjuda den bästa livskvaliteten för alla, något som i den här extremt täta staden framförallt betyder utrymme. Rent fysiskt innebar det åtgärder som förbättrade användbarheten och kvaliteten på stadens offentliga rum, att skapa promenadstråk och parker mellan skyskraporna, vattenlinjen och de trafikerade vägarna.

São Paulo arbetade med kriminalitet och där har man nu lyckats hamna på samma nivå som i London. Att hjälpa invånarna bosatta i favelas att starta egna företag och genom att underlätta lån och sänka skatterna hoppas man minska brottsligheten och fattigdomen i de mest eftersatta områdena. Man satsar också på fysiska åtgärder genom att skapa tydliga kvarter, gator och torg i slumområdena. Att få ett namn på sin gata, ökad orienterbarhet och gemensamma ytor har visat sig ge stora effekter i den sociala hållbarheten i staden.

Med så olika förutsättningar blir det tydligt att ett standardiserat förhållningssätt till social hållbarhet är svårt – kanske omöjligt. Social hållbarhet bör som grund ha fokus på att bygga tillit och minska utanförskap. Ett samhälle som är tryggt och har en låg nivå av orättvisor (jämställdhet i inkomstnivåer, genusfrågor, etcetera) har bevisats leda till en hög grad av tillit mellan invånarna. Detta resulterar i en ökad benägenhet att interagera och inlåta sig i affärer och handel med varandra. I slutändan stärker detta alltså även den ekonomiska hållbarheten. Om det är så att medvetenheten om de sociala aspekterna har ökat av en önskan att vara politiskt korrekt, eller att man insett fördelarna och vinsterna med att arbeta med frågan är svårt att veta. Kanske har kopplingen till det fysiska också blivit mer uppenbart för fler när debatterna om kvartersstad, miljonprogram och ökad täthet i städer blir fler.

Informationen behöver självklart ta avstamp i en dialog med människorna på platsen, men förutom samverkan mellan invånare och uppdragsgivare, mellan olika kompetenser och aktörer krävs det också att vi inte stannar i nuläget. Tittar vi inte på framtiden så blir det inte särskilt hållbart i ett längre tidsperspektiv. Hållbart måste också betyda flexibelt och dynamiskt. Back-casting och olika metoder för framtidsscenarier blir därför också allt mer givna i de här sammanhangen. Att vara hållbar idag är bra, men att vara hållbar i framtiden är liksom själva poängen.

Sarah Bragée
Chef Strategisk samhällsanalys, Tyréns

Ämnen i artikeln:

Sarah BragéeTyréns

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.