Onsdag21.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Hållbarhet

Så ser framtidens ingenjörer på hållbarhet

Publicerad: 25 Februari 2014, 15:01

Begreppet hållbar utveckling får allt större betydelse bland studenter på universitet och högskolor.


Ämnen i artikeln:

Matilda Lann

På jakt efter hållbarheten
Hur står det till med hållbarheten? Samtidigt som klimatforskarnas varningar blir skarpare verkar det som att begreppet har vidgats till att betyda nästan vad som helst. Fastighetsnytt kommer att titta närmare på hållbarhet ur olika aspekter i en speciell reportageserie. Tanken är att utgå från människorna och vardagen snarare än de stora orden i de politiska programmen eller de påkostade broschyrerna. I sitt första nedslag har reportern Matilda Lann träffat studenter på KTH.

Så ser framtidens ingenjörer på hållbarhet
De senaste åren har fastighetsbranschen arbetat mycket med hållbarhetsfrågor. Miljömärkta och energieffektiva fastigheter med hållbarhetsprofil är ofta ett krav. Begreppet hållbar utveckling får också allt större betydelse bland studenter på universitet och högskolor. Ellen Lagrell, klimatsamordnare vid Göteborgs universitet, gjorde 2009 en studie av studenters kännedom, föreställningar och attityd till hållbarhetsbegreppet. I studien framkom att studenterna vid Göteborgs universitet anser sig ha stor kännedom om hållbarhet.
– Studenterna var väldigt positivt inställda till hållbar utveckling, men de var lite osäkra på vad begreppet innebar, de flesta associerade till miljöfrågor, men det ser nog annorlunda ut idag eftersom det diskuteras mer i samhället, säger hon.

När studenterna fick svara på hur de bedömer sin attityd till samhälleliga ansträngningar för hållbar utveckling tyckte drygt 81 procent att det är viktigt och 11,3 procent svarade att de är passionerade förespråkare.
– Det är viktigt att prata om hållbar utveckling ur ett helhetsperspektiv för att förstå hur aspekter som miljö, samhälle och ekonomi samspelar med varandra, säger Ellen Lagrell.

Fastighetsbranschen står också inför ett omfattande generationsskifte med tusentals ingenjörer som går i pension. Nyfiken som jag är beger jag mig till Kungliga Tekniska Högskolan, här där de nya förmågorna kläcks, för att höra lite om hur de ser på hållbar utveckling. Jag passerar Anna Lindh-biblioteket och tar in på Brinellvägen. I det så kallade L-huset på campus ligger Oasen som är samhällsbyggarnas vattenhål, rent ut sagt, en sektionslokal med ett litet kafé och rader med mikrovågsugnar. Vid lunchtid är det full fart och framtida byggprojektledare, energirådgivare, driftingenjörer med fler köar för att värma sin lunch.

Lite senare på eftermiddagen är det lugnare. En grupp utbytesstudenter går igenom ett grupparbete om geoteknik. I en röd skinnsoffa, modell aningen sliten, hittar jag Anna Österman, 24 och Viktor Dahmberg, 23. De är båda samhällsbyggare och inne på tredje året. Anna pluggar geografisk it och Viktor läser hus- och anläggningsteknik.

Jag frågar om hur begreppet hållbarhet inkluderas i undervisningen och i deras utbildningar.
– Just nu är det väldigt på tapeten att man ska återvinna byggmaterial, metaller med mer, men även att man bygger på ett sätt som är hållbart i det att man inte bygger för 10 år framåt utan snarare för 50 år framåt, säger Viktor.

En av deras kurser förra året handlade om att framställa material och vilken miljöpåverkan det medför.
– Vi pratade om aluminium, ett material som används mer och mer men som är väldigt energikrävande att framställa. Då får man ju en insikt om att det är rätt värdefullt om vi återvinner det, säger Viktor.
– Vi åkte också på en tur runt Mälaren och besökte bland annat en sopstation och fick se vad som händer med allt material, säger Anna.

På utbildningen har de också pratat mycket om hur det byggs i Sverige jämfört med hur det byggs i andra länder.
– I Mellanöstern till exempel bygger man mycket coolt, det ska vara högt och gärna mycket glas, sen spelar det ingen roll hur länge byggnaden står, det är viktigare med ett showcase än att fastigheten är anpassad efter de som faktiskt ska nyttja den, säger Viktor.

Han frågar sig vad som händer med byggnaden senare, när den inte bär upp en mängd rekord längre. När det finns andra, nyare, högre, häftigare byggnader.
– Det mesta i till exempel Dubai är byggt i väldigt stor excess utan att ta hänsyn till det dimensionerade behovet. När det inte är det finaste hotellet längre vad händer med byggnaden då? Det känns som att det är en mängd resurser som inte nyttjas på ett bra sätt, säger han.

Hur kunde vi vara så korkade 2014…?
Det är ju svårt att spekulera om framtiden. Men jag vill ändå veta hur Viktor och Anna tror att kommande generationer kommer att resonera. Vad kommer de att klandra oss för om 50 eller 100 år? Ingen skulle ju idag få för sig att dumpa gamla kylskåp i havet eller använda hårspray med freoner, och de flesta (i Sverige) sopsorterar i någon form. Men vad håller vi på med för idiotier idag som kommer att få framtidens unga att vilja dunka huvudet i väggen?

– Jag tror att det kommer att vara mycket snack om de infrastrukturella debatterna. Oavsett vad man gör nu kommer det att bli en diskussion om varför man inte byggde förbifart Stockholm större, eller varför man inte byggde ut tunnelbanan ännu mer, varför man inte fixade spåren tidigare – sånt kommer barnbarnen att gnälla över, säger Viktor.

När det gäller infrastrukturen tror han att det kommer att bli svårt att komma till rätta med växande köer, bristande underhåll och problem med finansiering.
– Det som borde ha åtgärdats för länge sen har nu hamnat i på hög och det går inte att fixa allt på en gång. Det kommer att slå till ordenligt om 40-50 år, då kommer det märkas vad vi borde ha tagit tag i, säger han.

Anna nämner odlingar av tigerräkor som något som kanske inte kommer att vara lika vanligt i framtiden. Förra året gjorde hon ett grupparbete om hur räkodlingarna slår hårt mot miljön, där stora delar av landskapet täcks av dammar och flodfåror.

Hon har också med hjälp av sattelitbilder studerat Vatnajökull, Europas största glaciär, som ligger på Island. Hon gjorde ett besök i somras och blev inspirerad till att göra en undersökning.
– I kursen fotogrammetri och fjärranalys gjorde jag ett slutprojekt där jag jämförde bilder från olika år. Alla vet ju att glaciären drar sig tillbaka, men jag vill se om det gick att se på sattelitbilder hur mycket. Det gick att se, helt klart.

Och jobb i framtiden?
Ingen av de två studenterna tror sig i framtiden jobba direkt med hållbarhets- eller miljöprojekt, utan snarare att det är en naturlig del av vad man än arbetar med.
– Om inte annat just för att det blir en profilfråga, man vill visa sina kunder att man bryr sig, och det blir en kostnadsfråga att inte tänka på miljö och klimat. Hela branschen går den vägen och att försöka gå åt andra hållet är bara självdestruktivt. Klart att man ska jobba med de frågorna, säger Viktor och tittar på Anna för att få medhåll.

De kommer in på en diskussion om vad som kommer i första hand, ekonomi eller miljötänk. De är ganska snart överens om att ekonomi fortfarande är det viktigaste i ett projekt.
– Så är det, men miljö- och klimatfrågor är betydande inom vår bransch. Pengar är det främsta, men när incitamenten från regeringen kommer, som skattebelägger el till exempel, så kommer folk att tänka om, när det blir ekonomiskt försvarbart att bygga miljövänligt, då gör folk det, säger hon och börjar packa ihop sina böcker.

Det är dags för nästa lektion.

Matilda Lann

Matilda Lann
Reporter

Ämnen i artikeln:

Matilda Lann

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.