Lördag04.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Hållbarhet

Nya krafttag för skärpta miljökrav

Publicerad: 31 Mars 2018, 05:59

Foto: iStock.

IVL lanserar ett digitalt miljöberäkningsverktyg som hjälper marknaden att komma igång med sina krav om klimatdeklarationer. Även Boverket ska presentera ett lagförslag i juni som berör frågan. ”Det här är ett hett spår just nu”, säger Martin Erlandsson på IVL.


Ämnen i artikeln:

IVL

Artikeln kommer även att publiceras i Fastighetsnytt nummer 2, 2018 – som en del i ett större tema där vi fokuserar på den miljömässiga hållbarheten i branschen.

IVL lanserar ett digitalt miljöberäkningsverktyg som hjälper marknaden att komma igång med sina krav om klimatdeklarationer. Även Boverket ska presentera ett lagförslag i juni som berör frågan. ”Det här är ett hett spår just nu”, säger Martin Erlandsson på IVL.

Riksdagen har bestämt att Sverige senast år 2045 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären och samtliga sektorer, inklusive bygg- och fastighetssektorn, ska bidra till att uppfylla målet. Det är viktigt inte minst då byggsektorn 2015 stod för cirka 11 miljoner ton koldioxidutsläpp, vilket motsvarade 18 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Sektorn bidrar även till 9,3 miljoner ton koldioxidutsläpp globalt genom importvaror. Det skriver Boverket.

– Det här är ett hett spår just nu. För att lyckas nå klimatmålet behövs öppna program som ger entydiga svar och räknar lika för alla, vilket vi nu lanserat, säger Martin Erlandsson, miljöexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Han syftar på Byggsektorns miljöberäkningsverktyg som tagits fram tillsammans med E2B2 och bland annat har efterfrågats av Stockholms stad som är i full gång med att miljöcertifiera samtliga av sina större byggnader.

– Både Stockholms och Göteborgs stad ställer i sina upphandlingar krav om klimatdeklarationer, vilket gjorts i exempelvis Norra Djurgårdsstaden, Stockholm, säger Erlandsson.

Filformat framtagna av Smart Built Environment gör att klimatdeklarationen kan hanteras digitalt och redan vid ritbordsstadiet inför ett husbygge, för att sedan förbättra produkternas miljöprestanda under hela livscykeln.

Linda Kjällén, certifieringschef på Sweden Green Building Council, SGBC, välkomnar det nya hjälpmedlet som bland annat kan användas vid certifiering i Miljöbyggnad.

– Medvetna val och dokumentation över vad som byggs in i våra hus är viktigt för att kunna spåra ämnen som framöver kan komma att klassas som miljöskadliga. Det finns stor utvecklingspotential när det gäller materialval.

Brister i tillsynen
I takt med de skärpta miljökraven går det samtidigt inte att blunda för att många bolag har börjat lansera egna miljöcertifikat för att kunna marknadsföra sig som gröna och frågan är vem som egentligen granskar att bolagen håller vad de lovar?

– Det är beställaren i projektet som ansvarar för att kolla upp material och annat som påverkar totalen, säger Martin Erlandsson.

Kontrollerna görs alltså oftast internt och Erlandsson säger att devisen ”Den som ljuger mest vinner mest” inte är särskilt främmande i byggbranschen. Det visar sig också att fusk och slarv ofta upptäcks av ren slump i samband med andra kontroller. Boverket har exempelvis publicerat rapporter som påvisar skillnader mellan beräknade och uppmätta värden om byggnaders energianvändning. SGBC har också stött på oenigheter i samband med sina certifieringsgranskningar.

– Vi har vid några tillfällen upptäckt att byggnader inte uppfyller myndighetskrav. Även om en miljöcertifiering då inte kan bli aktuell så kan husen ändå uppföras eller redan vara byggda, utan att uppfylla lagkrav, säger Linda Kjällén.

Politisk styrning saknas
Martin Erlandsson säger att det framför allt behövs tydligare lagstiftning och kontroller som berör klimatförbättringar i byggprocessen. Ett viktigt steg framåt blir att Boverket i juni ska presentera ett lagförslag om klimatdeklarationer.

– Men det kan dröja upp till två år innan reglerna träder i kraft. Fram till dess är det beställare, certifieringssystem och kommunala krav som driver utvecklingen, säger han.

Han tycker inte att lokala eller europeiska politiker har varit tillräckligt tydliga med sina mål för klimatdeklarationer.

– Just nu är det upp till marknaden att sätta riktlinjer. Men bolagen vill helst marknadsföra sig som unika och därför ser kraven, produkterna och beräkningarna väldigt olika ut, säger han.

Det har EU delvis försökt lösa genom Levels, som presenterar vissa europeiska riktlinjer för hur en miljödeklaration för en byggnad bör ser ut. Huvudansvaret för genomförandet och uppföljningen ligger dock kvar hos respektive land. Ett arbete som kräver digitala verktyg och certifieringar, enligt Martin Erlandsson. Även om det för en utomstående kan kännas krångligt att hålla reda på alla certifieringar så ser SGBC konkurrensen som sund.

– Vi tror på att ha en palett att välja från. De olika certifieringarna driver varandra framåt och hjälper oss att bygga så hållbara hus, städer och stadsdelar som möjligt, säger Linda Kjällén.

Utbudet försvaras även med att miljörelevanta behov och kriterier skiljer sig åt mellan olika byggnader, samtidigt som internationella spelare vill kunna jämföra sina portföljer globalt och svenska bolag lokalt.

– Men det behövs lagstiftning om certifieringar, lån och försäkringsvillkor. Vi skulle kunna åstadkomma betydligt mer med hjälp av politisk styrning.

Teresa Ahola

Ämnen i artikeln:

IVL

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.