Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag02.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Hållbarhet

Lär av köpcentrum för att skapa unik citymiljö

Publicerad: 16 Februari 2012, 14:11

Vy över Riddarholmen

Det är en missuppfattning att total frihet ger en levande stadsmiljö. Det skriver företrädare för City i Samverkan i Stockholm.


Ämnen i artikeln:

Jerker SöderlindLars Backemar

Det är en missuppfattning att total frihet ger en levande stadsmiljö. Det skriver företrädare för City i Samverkan i Stockholm apropå stadens pågående visionsarbete för city. Det som krävs är tydlig styrning och samordning. Utveckla stadskärnan med hjälp av köpcentrumens metoder – för att skapa en stadsmiljö som sjuder av mångfald.

Stockholm Business Region, stadens näringslivs- och turistkontor, har just uppdaterat regionens gemensamma varumärke – Capital of Scandinavia 2.0. Vi ska bli Europas ledande hållbara tillväxtregion år 2020! Stockholms identitet och personlighet uttrycks i detta varumärkesarbete med tre ledord: innovativ, omtänksam, trendig. Dessa ord är en utmärkt utgångspunkt för de mål för cityförnyelse som Stockholms Stad just nu arbetar med. Stadens vision om fler besöksmål och aktiviteter, livaktiga stråk och fler bostäder är utmärkta. Men hur ska detta genomföras?

Det är sant att en levande stad bygger på variation, mångfald och frihet. Stockholms city är på många sätt raka motsatsen till ett köpcentrum – här finns en unik blandning av kultur, kontor, nöje, mötesplatser, hotell och bostäder, gammalt och nytt. För att stärka Stockholms varumärke bör denna mångfald fördjupas och breddas. Även om det kan låta paradoxalt, tror vi att cityförnyelsen har mycket att lära av hur moderna köpcentrum arbetar. Ett city i världsklass blir lättare att förverkliga om vi bejakar handeln och kommersialismen som positiva drivkrafter i stadsutvecklingen.

Bejaka kommersialismen
Det är ett faktum att städer alltid har skapats av handel och kommers. Utan butiker inget stadsliv. Trots att ingen på allvar önskar en stadskärna utan butiker används ordet ”kommersiell” ofta på ett nedsättande och oreflekterat sätt. I kritiken mot nya Slussen har en ”kommersiell galleria” av någon anledning lyfts fram som något negativt. Vi undrar: blir det bättre om gator och gångstråk bara har kontor och bostäder i bottenvåningarna – eller inga lokaler alls som i gångtunnlarna i nuvarande Slussen? Vi välkomnar dock den mer seriösa diskussion som t ex nyligen initierats av Tomas Rudin, oppositionsborgarråd (S) i Stockholm. Rudin skriver i en inbjudan till en workshop om det offentliga rummet i februari: ” När allt större del av det gemensamma gaturummet domineras av och ibland begränsas av entréavgifter, gallerior, öppettider och uteserveringar med serveringstillstånd blir vi allt mer konsumenter och allt mindre medborgare.” Vi håller med om att det är viktigt att utvidga det gemensamma offentliga rummet. Men en del av lösningen handlar faktiskt om mer kommers – längre öppettider, fler gallerior och att kontor i byggnaders bottenvåningar omvandlas till handel och serveringar. Det är allt vanligare att politiska möten och opinionsbildning utspelas i gallerior och köpcentrum. Slutsats: kommersen vidgar det offentliga rummet.

Gungor och karuseller
Moderna köpcentrum har en fördel framför den klassiska staden. Alla lokaler har en och samma ägare. Det gör det faktiskt lättare att ge plats för ”icke kommersiella” funktioner som toaletter och skötrum. Mindre lönsamma kaféer och restauranger kan också ges plats, eftersom dessa fungerar som magneter och lockar kunder till centrumet. Ägaren kan, som i revysångaren Karl-Gerhards kuplett om Svenssons tivoli, ”tjäna in på gungorna vad vi förlorar på karusellen”. I den traditionella staden är ägarbilden mer splittrad. En enskild fastighetsägare kan säga: ”fler restauranger är bra för stadslivet och ökar värdet på alla fastigheter. Men vi vill inte ha någon krog i just vårt hus, det får någon annan sköta…”. Ett exempel på ett annat sätt att tänka är Sickla Köpkvarter i Nacka där kultur- och hantverksföretag gavs plats längs en bakgata med enklare lokaler och lägre hyra. Dessa annorlunda verksamheter ökar hela områdets attraktivitet. På ett liknande sätt fungerar modegatan Carnaby Street i London – tack vare varierade hyror kan både större och lönsamma och mer okända butiker ligga bredvid varandra. I Jönköping har kommunen på ett enkelt sätt ordnat fler offentliga toaletter – genom att betala privata caféer och restauranger för att hålla sina toaletter öppna för allmänheten. Slutsats: ta fram innovativa ekonomiska modeller för att utveckla city, gärna inspirerade av moderna köpcentrum.

Utrymme för mångfald
En vanlig kritik mot handeln i både stadskärnor och köpcentrum är likriktningen av utbudet – för mycket H&M, Lindex och MQ – och för lite av unika butiker. I verkligheten är det dock tvärt om, aldrig någonsin har besökarna i Stockholms City haft så många olika butiker och restauranger att välja på. Men det finns ett hot mot de annorlunda verksamheterna: om det är brist på lokaler längs gator där många passerar, då kommer bara de mest välkända varumärkena att få plats. En stad med ett fåtal stråk ger inte plats för det annorlunda. I det perspektivet kan den nya gallerian MOOD mellan Regeringsgatan och Norrlandsgatan som öppnar under våren, ses som en viktig stadslivsförbättrare. MOOD kan skapa bättre flöde längs idag bortglömda bakgator mellan Hötorgscity och Stureplan. Dessa högre flöden gör det ekonomiskt realistiskt att omvandla kontoriserade bottenvåningar längs t ex Jakobsbergsgatan för en levande och annorlunda kommers. Området kring Gamla Brogatan, som genom de nya stationerna för Citybanan kommer att få ökad flöden, har också gott om oanvända bottenvåningar. Slutsats: City har gott om bakgator där vi – av omtänksamhet om det annorlunda och kreativa – kan öka flödena och utrymmet för det kreativa.

Offentligt och överglasat
Gallerian i City fungerar idag som en viktig mötesplats, öppen för alla och med ett utbud som vänder sig till allt från turister till arbetande i city. Denna breda inomhusgata fungerar i praktiken som ett av citys viktigaste offentliga rum, man skulle kunna säga en ”vintervariant” av Drottninggatan eller Kungsträdgården. Stadslivet skulle knappast vinna på om man återuppbyggde den gamla utomhusgatan Norra Smedjebacken, fylld av snö och blåst under stora delar av året, som tidigare låg på den plats där Gallerian är byggd. På samma sätt fungerar Centralstationen som ett välfungerande offentligt rum under tak, skyddat mot nederbörd och någorlunda varmt.  Slutsats: för att leva upp till innebörden i varumärkets ord ”trendig” bör vi snarare utvidga antalet offentliga rum under tak, där både citys handel, kultur och politiska liv kan vidareutvecklas.

Prioritera och planera
Stockholms stads arbete med en vision för cityförnyelsen är i förlängningen en angelägenhet för hela Sverige. Landets viktigaste mötesplats bör därför utvecklas med utgångspunkt från helheten och målen, inte detaljer och enskilda särintressen. Här finns mycket att lära av framgångsrika köpcentrum, där tydlig prioritering och styrning ger goda affärer och välkomnande miljö. Låt gärna Stockholms uppdaterade varumärke prägla det fortsatta arbetet med ett city i världsklass. Vi har svårt att hitta tre bättre ledord för framtiden än dessa: innovativ, omtänksam, trendig.

Jerker Söderlind, Per Eriksson, Lars Backemar, strategisk rådgivare, VD och ordförande i City i Samverkan i Stockholm.

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.