Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag08.03.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Hållbarhet

Landsfogden får nytt skal

Publicerad: 22 Mars 2015, 13:13

Det är nästintill snöstorm ute. Det vräker ner och folk pulsar fram från tunnelbanan i Bagarmossen. Men lite snö är inget som hindrar byggarbetarna på Rusthållarvägen i kvarteret Landsfogden, här stambyts det och fasadrenoveras.


Ämnen i artikeln:

Einar MattssonMatilda LannBagarmossen

Det är nästintill snöstorm ute. Det vräker ner och folk pulsar fram från tunnelbanan i Bagarmossen. Men lite snö är inget som hindrar byggarbetarna på Rusthållarvägen i kvarteret Landsfogden, här stambyts det och fasadrenoveras.

Landsfogden byggdes som det tredje egna huset av Einar Mattsson åren 1953-1954 och de 89 lägenheterna genomgår nu omfattande stamrenovering. Byggnaderna är k-märkta och innan renoveringen påbörjades krävdes noga överväganden om vilka ingrepp som kunde ske.
– Det har varit en utmaning, det vi gör är nytänkande, det är i princip ingen som har gjort så som vi gör, säger Mikael Anjou, vd för Einar Mattsson Byggnads AB.

Det är ett klassiskt 50-talshus och det man har gjort är att bygga på en ny fasad på huset och låtit den gamla vara kvar under.
– Det blir en del av klimatskalet och så har vi dragit ventilationsrör i fasaden, vi har installerat ett FTX-system och isolerat utanpå och runt rören. Sen har vi bytt fönster och flyttat ut dem i fasaden för att inte minska ljusinsläppet allt för mycket. Det är ju sällan kärnfysik när man bygger.

Det har varit viktigt att huset har behållit sin karaktär, på utsidan märks knappt någon skillnad från tidigare, den nya fasaden ser ut som den gamla och i och med att fönstren flyttats ut i fasadlivet syns inte heller där någon skillnad.

Social hållbarhet
   – Men det kanske viktigaste är att vi har gjort det här med väldigt stor respekt för de boende, säger Mikael Anjou.

Med det menar han att bolaget tagit initiativ till att integrera hyresgästerna i processen. Informationsmöten har genomförts, samt många individuella möten med de boende. Dessutom skickas regelbundna uppdateringar med nyheter om projektet ut med post.
– Men det fungerar inte med en envägskommunikation, utan det viktiga är att vi följer upp med dialog, säger Mikael Anjou.

En annan del i den sociala hållbarheten har varit att låta hantverkare och boende bekanta sig. Einar Mattsson har nämligen ställt till med kvartersfest vid flera tillfällen.
– För att de boende ska förstå hantverkarnas förutsättningar och för att hantverkarna ska få ansikten på de personer vars lägenheter de jobbar i, har vi haft grilleftermiddag, sillunch och glöggkväll, det har varit mycket uppskattat, säger Mikael Anjou.

I samband med evakueringen av en etapp kom också siffrorna från Aktiv-Bo. Mikeal Anjou är nästintill förvånad över det positiva utslaget.
– Att Serviceindex som är det sammanvägda indexet har gått från 82 till 87,4 procent mitt i en rotning när folk har flyttats ut ur sina lägenheter och det är turbulent, är fantastiskt. Man måste också komma ihåg att många av hyresgästerna har bott här sen huset byggdes, det är antagligen lättare i min ålder att acceptera att nu blir det jobbigt ett tag under renoveringen, men det har gått jättebra, säger Mikael Anjou.

En annan fråga som kom upp under renoveringsperioden var inbrott som förekom i källarförråden. Istället för att fatta ett internt beslut om lösning på problemet gick man ut till de boende och lät dem vara med och bestämma vad som skulle hända.
– Det bestämdes att vi låser förrådsutrymmet nattetid och då har ingen tillgång till det, hyresgästerna tyckte att det var bästa alternativet, så vi lyssnade på dem.

Landsfogden

Två blir mer
Stockholm stads forum för hållbara fastigheter, ett forum för samarbete mellan flera fastighetsägare, -förvaltare- -organisationer i Stockholm, tog i fjol initiativet till det nya hållbarhetspriset ”Två blir mer”. Det delades ut för första gången i samarbete med Green Building Council.

Einar Mattsson Byggnads AB fick motta priset för renoveringen av Landsfogden och priset delades ut av kommunfullmäktiges ordförande Eva-Louise Erlandsson Slorach.
– Det känns naturligtvis väldigt roligt och det är ett erkännande av att det vi har gjort har lyckats, det är så klart en stolthet att få det i konkurrens med många andra stora byggföretag och fastighetsbolag, säger Mikael Anjou.

Tanken bakom utmärkelsen är att få till ett aktivt och målmedvetet hållbarhetsarbete i befintliga byggnader genom ett samarbete mellan fastighetsägare, förvaltare och hyresgäster i vardagen och i mindre projekt.
– Vi vill premiera fastighetsägare som vill jobba med sina fastigheter och energieffektivisera i befintligt bestånd och får med sina hyresgäster i projektet, säger Juan Copovi Mena, fastighetsdirektör, Stockholm stad.

Men behövs verkligen ytterligare ett pris?
   – Vi upplevde att det inte finns något pris som fokuserar på arbetet som sker i det som redan är byggt, dessutom är det väldigt lite som fokuserar på samarbete mellan hyresgäst och förvaltare, säger Juan Copovi Mena.

Hur hjälper detta Stockholms stads arbete med hållbarhet?
   – Fastigheter är en av de största delarna när man jobbar med att minska co2-utsläpp. Vi kommer aldrig nå målet att vara co2-fria år 2050 om vi inte jobbar med det befintliga beståndet. Det gäller att få alla aktörer intresserade av att jobba med detta, säger Juan Copovi Mena.

Ekonomisk vinning
Förutom nöjdare hyresgäster i kvarteret Landsfogden, vinst för miljön i form av energieffektivisering samt en utmärkelse på det så finns det också en ekonomisk aspekt på renoveringen.
– Gör vi det här bara för att vara snälla? Nej om man ska vara krass, det gör vi så klart inte. Det blir en mycket mer lönsam förvaltning om det är nöjda hyresgäster och det blir mycket smidigare rotning om vi har nöjda hyresgäster, säger Mikael Anjou.

Dessutom gör fasadrenoveringen och det nya ventilationssystemet att husen inte läcker lika mycket energi.
– När vi gjorde alla de här sakerna ihop så kan vi räkna hem det, det blir en lönsam energieffektivisering, husen läcker mycket mindre energi och vi har stoppat in väldigt lite uppvärmningsenergi den här vintern, säger han.

Juryns motivering
”Einar Mattsson Byggnads AB har systematiskt och modigt genomfört ett mycket imponerande ROT-projekt i ett flerbostadshus från 50-talet. De valda energieffektiviseringsåtgärderna är både kraftfulla och väl avvägda. Ombyggnader av lägenheter har skett med stor omsorg om och respekt för de boende och byggnaden. Under projektet har det pågått en brett inbjuden dialog med påverkansmöjlighet som främjat goda kontakter mellan boende, hantverkare och hyresvärd. En innovativ och lyhörd dialog med resultat som ökad trygghet, ökad tillgänglighet, bibehållen skönhet och kvalitet samt starkt minskad energianvändning som också gett en hållbar modell för kommande ROT-projekt.”

Matilda Lann

Text & Foto
Matilda Lann, Reporter

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.