Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Kort livstid för svenska livscykelanalyser

Publicerad: 31 januari 2022, 13:35

50 år räknas som en byggnads livstid i svenska livscykelanalyser. Men vad händer om man räknar på 100 år i stället? Hur bygger man bäst då? Det ska forskaren Thomas Jungell titta närmare på.


Ämnen i artikeln:

Kopparstaden

Hallå där Thomas Jungell, doktorand på Högskolan i Gävle och Högskolan i Dalarna. Du forskar om livscykelanalyser och hur de kan bli mer exakta. Hur?
– När livscykelanalyser (LCA) av byggnader görs i dag i Sverige görs de oftast för byggskedet alternativt med en tidshorisont på 50 år. Jag kommer bland annat att titta på skillnaden av att göra LCA-beräkningar på 100 år i stället. Det är också intressant för min uppdragsgivare, det allmännyttiga bostadsbolaget Kopparstaden i Falun, att få mer kunskap om vad som är bäst att bygga med i ett 100-årsperspektiv. 

Varför görs oftast LCA-beräkningarna på bara 50 år?
– Skälet är att många anser att det är för svårt att förutse vad som händer längre fram i tiden, osäkerheten i beräkningarna ökar med en lång tidshorisont. 50 år är också den ungefärliga gränsen för när större renoveringar görs av många fastigheter och därför har det varit lättare att dra gränsen innan de görs. Men i många andra länder, och för internationella certifieringar som innehåller LCA-moment, görs livscykelanalyserna oftast på 60 år i stället, just för att få med dessa renoveringar.

Läs även: Stor intervju med Whites vd Alexandra Hagen: ”Målet ska vara att inte bygga alls” 

Vilka andra hypoteser jobbar du med?
– Det finns en del studier som redan har jämfört just skillnaden mellan olika tidshorisonter, exempelvis 50 år respektive 100 år. Det som jag också kommer titta på är olika studier och metoder av dynamisk LCA, det vill säga livscykelanalyser som innehåller en eller flera förändringar av indata under den tidshorisont som beräkningen görs. Att titta på vad som händer om bland annat elmixen förändras över tid är ett sådant inslag. Eftersom vanlig LCA, så kallad statisk LCA, enbart utgår ifrån kända förutsättningar så kan dynamisk LCA eventuellt ge ett mer rättvisande resultat med hänsyn till framtida klimatförändringar, framtida elmix, möjlighet att återvinna material, CCS med mera.

Du kommer även att testa dina teorier praktiskt. Hur då?
– Ja precis. I stadsdelen Surbrunnshagen som just nu byggs i Falun kommer jag att göra mer noggranna LCA-beräkningar för ett kvarter, Furiren, som kommer bestå av 7 flerbostadshus. I kvarteret kommer det byggas två identiska hus men med den skillnaden att det ena byggs med en stomme av KL-trä och det andra med en stomme av klimatförbättrad betong. Där ska vi se hur klimatbelastningen ser ut för de olika byggsystemen. Utöver det kommer även två olika uppvärmningssystem i två identiska KL-trähus i kvarteret jämföras och utvärderas.

Läs även: Stiltje i bygg- och bostadspolitiken i väntan på valet

Du är industridoktorand, vad innebär det?
– Det innebär att jag läser kurser och forskar fyra dagar i veckan på högskolan och har min anställning på Kopparstaden, där jag jobbar en dag i veckan. I mitt fall går forskningen och arbetet på Kopparstaden in i varandra i och med att jag använder Kopparstadens projekt i mina studier och kunskapen från mina studier i Kopparstadens projekt. 

Vilken är din bakgrund innan du började forska för ett år sedan?
– Jag har en master i Bygg- och fastighetsekonomi från KTH. Tidigare har jag jobbat som hyresgästkonsult åt kommersiella hyresgäster och som projektutvecklare på ett privat fastighetsbolag. Mitt intresse har svängt från att räkna på kronor och ören till att räkna på koldioxidekvivalenter i stället!

När ska du vara klar med din forskning?
– Ambitionen är att vara klar 2025/2026.

Johanna Åfreds

Ämnen i artikeln:

Kopparstaden

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.