Fredag07.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Hållbarhet

Hög tid att involvera stadsbor i en hållbar utveckling

Publicerad: 25 Februari 2013, 14:52

“De sociala perspektiven har först under senare år förts in i diskussionen, trots att människors beslut och beteenden är avgörande för socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling,” skriver Anna-Lisa Lindén, professor i sociologi.


Ämnen i artikeln:

Social hållbarhet

“De sociala perspektiven har först under senare år förts in i diskussionen, trots att människors beslut och beteenden är avgörande för socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling,” skriver Anna-Lisa Lindén, professor i sociologi, bland annat.

Hållbar utveckling har länge varit mål för politik och utveckling. Nyttjande av naturens resurser och de konsekvenser överutnyttjande för med sig för kommande generationer i form av knapphet, föroreningar av natur och klimatförändringar, det vill säga ekologiska och ekonomiska konsekvenser för hållbar utveckling, har dominerat. De sociala perspektiven har först under senare år förts in i diskussionen, trots att människors beslut och beteenden är avgörande för socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling. Vad omfattar då social hållbarhet? Fyra dimensioner ingår i de flesta definitioner:

demokrati och jämlikhet genom allmän rösträtt, tillgång till utbildning, arbete och försörjning.

– mångfald genom respekt och tolerans för olika kulturer och värderingar.

social sammanhållning genom service och välfärdsåtgärder.

livskvalité och trygghet i boende, hälsa och socialt liv.

För organisationer med ett globalt arbetsfält uttrycker de sociala dimensionerna en viljeinriktning kring hållbar utveckling. I många länders visioner ingår dimensionerna anpassade till nationella förutsättningar. I Sverige antog Riksdagen år 2000 sexton miljömål, vilka alla tar utgångpunkt i natur- och klimatproblem. Först senare preciserades de sju generationsmålen som anger vad som behöver göras och förbättras inom avgränsade tidsperioder för att värna natur och människor. Människors beslut och agerande finns nu äntligen med i strategier för hållbar utveckling.

Enligt FN kommer om drygt femton år 55 procent av världens befolkning att bo i städer. År 2050 kommer 70 procent att bo i städer. Människor, som behöver de produkter som naturens resurser bidrar med, kommer alltmer att koncentreras till urban miljö. Människor och deras konsumtion koncentreras, medan emissioner och avfall sprids. Hållbar stadsutveckling är inte bara stadens problem utan även en regional, nationell och internationell angelägenhet.

Sverige är geografiskt sett ett stort land, men med liten befolkning. I Sverige bor drygt 85 procent av landets 9,5 miljoner invånare i någon av de 795 tätorter som har mer än 200 invånare. I vårt land passerades redan i början av 1930-talet nivån 50 procent av befolkningen i städer respektive på landsbygd. Sedan dess har många städer ökat sin befolkning, medan mindre orter fått en minskande och åldrande befolkning. Det är stadsbor som fattar viktiga beslut, stadsbor köper varor och tjänster som producerats någon annanstans, stadsbor pendlar till sitt arbete varje dag och svarar för ökande avfallsmängder och koldioxidutsläpp inte bara inom sin egen ort utan med gränsöverskridande spridning och konsekvenser. Med fokus på de sociala dimensionerna är det hög tid att med stadsbornas medverkan stärka en hållbar stadsutveckling.

De sociala dimensionerna finns med i målen för hållbar utveckling i kommuner eftersom man har statens uppdrag att i politik, planering och åtgärder genomföra nationella visioner. Medborgerlig rätt till utbildning och arbete liksom rätten att i allmänna val uttrycka sin politiska vilja har lång tradition och stark nationell förankring. Svårare är det med praktisk politik när det gäller de sociala dimensionerna. Variationer mellan kommuner kan vara stora i tolerans för olikheter i kultur och värderingar. Sammanhållning mellan människor kan hotas av brist på bostäder, brist på arbete eller svårigheter att bistå med service i utsatta lägen. Livskvalité kan beskrivas i antal sjukdagar per person, förtidspensionärer i befolkningen eller genomsnittlig utbildningsnivå, medan upplevd trygghet, säkerhet eller aktivt stöd genom kommunens service inte lika lätt kan beskrivas i enkla medeltal. De sociala dimensionerna mångfald, sammanhållning och livskvalité innehåller sprängstoff för konflikter om kommunen inte lyckas svara upp mot sina medborgares behov.

Det finns kommuner som varje år genomför medborgarundersökningar. Ett urval invånare får besvara frågor och med egna ord formulera hur kommunens lyckats sörja för trygghet, säkerhet, bostäder, arbete och service för skilda invånargrupper. Detta borde vara ett nödvändigt underlag för alla kommuners arbete med de sociala dimensionerna i hållbar stadsutveckling. Underlaget kan sedan användas för att utvärdera hur väl man lyckats i stadsdelar och i kommunen som helhet. Det kan även användas för att identifiera vad som behöver förbättras, för vilka grupper åtgärderna ska genomföras och var åtgärderna ska genomföras för att stärka en hållbar utveckling.

Anna-Lisa Lindén, professor i sociologi vid Lunds Universitet

Krönikan publicerades i Fastighetsnytt nummer 1/2013 som utkom 15 februari.

Ämnen i artikeln:

Social hållbarhet

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.