Fredag14.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Hållbarhet

Hållbarhet inget man lägger till i efterhand

Publicerad: 20 November 2014, 14:48

Fredrik Åkesson

Först tvekade jag, framför mig såg jag gummistövlar, Kånken-ryggsäck och skogspromenader. Inget ont i det, men det är inte jag.


Krönika ur Fastighetsnytt nummer 5, 2014

Efter att ha jobbat med kontor i många år fick jag för drygt ett år sedan frågan om jag ville bli Ikanos första hållbarhetschef. Först tvekade jag, framför mig såg jag gummistövlar, Kånken-ryggsäck och skogspromenader. Inget ont i det, men det är inte jag.

När jag förstod att Ikano sökte någon som kunde närma sig ämnet från det affärsmässiga hållet väcktes mitt intresse och jag valde att anta utmaningen.

Som ny på jobbet (och i hållbarhetsbranschen) så öppnade jag ögon och öron för att försöka förstå vad hållbarhet är. Med mina nya glasögon på så upptäckte jag att Ikano inte är någon nybörjare på området. Det finns ett långsiktigt synsätt i företaget och man gör många bra (och hållbara) saker, men man kallar det inte alltid för hållbarhet. Man behövde ta ett strategiskt grepp för att säkerställa att resultatet blev så bra som möjligt och att man utnyttjade sin fulla potential.

Jag började gå på seminarier (utbudet är nästintill oändligt), läste böcker i ämnet, tittade på TED talks, gick på kurser och började umgås med likasinnade för att bygga mitt hållbarhetsnätverk.

När jag nu försöker summera mitt första år som hållbarhetschef så är en iakttagelse från min sida att man ofta pratar om hållbarhet som något man gör; energieffektiviserar, återvinner eller köper förnybar el. Man pratar gärna om kostnaden för hållbara (miljö)åtgärder och olika sätt att räkna hem den. Man nämner social hållbarhet som något allt viktigare, men det är svårt att riktigt förstå vad som menas och vad man kan göra för att komma tillrätta med problemen.

Om jag för enkelhetens skull drar oss alla i fastighetsbranschen över en kam så är vi duktiga på att rita hus för att sedan lägga till ”hållbarhet” i efterhand. Glädjande nog får fler och fler av oss det med sig redan från början.

Jag tycker inte att detta ”göra-orienterade” synsätt är bra. Jag tror istället att hållbar är något man är. Med ett hållbart förhållningssätt som utgångspunkt kan du välja att bidra, mer eller mindre, till en framtid som är bra för dig och dina barn. Jag skriver du för det är där det börjar, i dig själv.

Välj att göra bra saker som skapar värde, saker som du faktiskt tycker är rätt. Sluta göra fel saker. Om du i processen skapar värde även för andra är chansen stor att du kommer att kunna fortsätta göra bra saker. Storleken på avkastningen blir din belöning, ditt kvitto på det värde du skapar genom dina handlingar.

Vad vi behöver göra är att vända på begreppen. Börja inifrån och gå utåt. Fråga oss om vi gör saker av rätt anledning? Är vi ens säkra på att vi gör rätt saker? Starbuck’s och Barista har fått sina kunder att ta hand om delar av avfallet. Kaffesump är tungt och kostar mycket att slänga. Som tur är så fungerar det utmärkt som gödning till blommorna. Ditt skräp kan vara en värdefull resurs för någon annan.

Ett annat exempel, “Fritidsgården”:

Ta en tom lokal i ett bostadsområde. Köp möbler, anställ en snäll människa och öppna upp den för ungdomarna i området. Låter det som ett bra affärsmässigt beslut? Skapar det värde?

Kostnaderna för klottersanering börjar går ner, skadegörelsen minskar och ni märker att föräldrarna i området talar varmt om fritidsgården. Efter en tid upptäcker ni att omflyttningarna inte är lika många, att ryktet om fritidsgården börjat sprida sig och att man vill komma på studiebesök för att lära sig mer. En dag kommer frågan om man kan tänka sig att göra detta någon annanstans…

Hur räknar man avkastning på en fritidsgård? Vilket värde har skapats? Har minskningen av klotter, skador och omflyttningar med öppnandet att göra? Kan frågan om man vill vara med och bygga hus i andra områden vara kopplad till detta?

Tänk brett och känn gärna efter med magen. Försök att skapa värden i så många led som möjligt och var inte rädd för att utmana konventionellt tänkande.

Låt oss avslutningsvis återvända till det här med att göra saker. Självklart ska vi inte sluta ”göra hållbarhet”. Vad jag försöker säga är att om vi pekar ut vissa saker som hållbara, då borde det andra vi gör vara ohållbart. Ställ dig själv frågan om du vill vara ohållbar och agera utifrån svaret.

Det finns ingen konflikt mellan hållbarhet och lönsamhet. Det är lönsamt att vara hållbar, det är inbyggt i begreppet. Det är när vi lägger på hållbarhet i efterhand, som det extra lagret, som konflikten uppstår. Det är när vi bedömer åtgärderna separat och där väger kostnad mot avkastning som vi börjar få problem. Det är då vi ställer frågan om hållbarhet får kosta 8 eller 10 procent. Har man med sig tänket från början så kommer man aldrig att hamna i denna situation.

Antingen ”är man” och gör hållbara saker, eller så ”är man hållbar” och gör saker. Jag tror på det senare.

Ps. Vill du vara den som i mataffären frågar var dom har sina oekologiska grönsaker?

Fredrik Åkesson
Sustainability Manager, Ikano Group

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.