Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag12.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Hållbarhet

Ett klimatineffektivt fastighetsutvecklande passar inte år 2021

Nyproduktion, i den skala som planeras för att lösa den nationella bostadsbristen, är inte möjligt om Sveriges utsläpp av växthusgaser samtidigt ska begränsas. Fastighetssektorn behöver tänka om och användningen av existerande bestånd måste effektiviseras för att nå miljömålen skriver Ulrika Hafström.

Publicerad: 24 Februari 2021, 12:16

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ulrika Hafström.

Foto: Emil Fagander


Ämnen i artikeln:

Klimatarbetet i fokus

Mitt förslag är att ni, politiker och beslutsfattare, tar ansvar och förbättrar sättet vi använder våra befintliga resurser. 

Dagens städer står inför flera svåra utmaningar. De globala utsläppen av växthusgaser måste halveras innan år 2030 och exponentiellt nå noll fram till senast år 2050. Bygg- och fastighetssektorn står för mer än 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.

Samtidigt råder en bostadsbrist runtom i landet. Över 80 procent av Sveriges kommuner rapporterar att de har ett underskott på bostäder vilket främst drabbar grupper som nyanlända och unga. Boverkets beräkningar visar att det nationella bostadsbeståndet behöver öka med 592 000 – 664 000 bostäder mellan åren 2020–2029. Fler boenden behövs, samtidigt som klimatkrisen kräver minskade utsläpp och systemförändringar för att hålla den globala medeltemperaturen under 1.5°C. Ett klimatineffektivt fastighetsutvecklande passar inte år 2021. 

Läs även: Hållbarhet måste baseras på mindre frälsningstänk och mer hybridtänk

Det befintliga bostadsbeståndet kan användas mer effektivt. Lösningarna är förtätning, samnyttjande och omställning. Fastighetsrådgivarbyrån Savills rapporterar att Stockholm under 2020 såg den högst noterade vakansgraden på fem år. Sverige är även känt för att ha en av världens högsta bostadsyta per person, 42 kvadratmeter (kvm). I jämförelse är genomsnittet i Sydkorea 32 kvm. Det behöver bli enklare att transformera fastigheter som tidigare har haft andra funktioner för att minska vakansgraden och möta behovet av nyproduktion. Genom att möjliggöra bostadsutveckling av tomma fastigheter, exempelvis kontor, frigörs viktiga ytor för bostäder utan att nya fastigheter behöver byggas. 

Den akuta bostadsbristen får även stora negativa ekonomiska konsekvenser. Många tvingas tacka nej till studier och jobb då de inte hittar boenden till rimlig kostnad. Det orsakar en kompetensbrist och svårigheter för tillväxtbolag att rekrytera talanger. Enligt en analys av WSP motsvarar samhällskostnaden av bostadsbristen 100 miljoner kronor dagligen i Stockholmsregionen, till följd av förlorad tillväxt. Undersökningen visar att problemet har pågått sedan år 1995. Det förvånar mig att inte ens ekonomiska alarm får politikerna att vakna. 

Coronapandemin har resulterat i att allt fler fastigheter står tomma. Det är ett enormt slöseri med befintliga fastighetsresurser som i stället hade kunnat bli bostäder. Från ett klimatperspektiv har vi inte råd att nyproducera närmare 700 000 bostäder de kommande åren. Det skulle föra med sig enorma utsläpp och en miljöpåverkan som går emot de nationella och globala klimatåtaganden som ni har ställt er bakom. Sverige har tagit sig an att minska utsläppen med 85 procent till år 2045. För mig och min generations framtid måste politiker, samhällsplanerare och fastighetsbranschen ändra modellen för hur Sveriges bostäder utvecklas och förvaltas. 

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att utreda förutsättningarna att omvandla lokaler till bostäder. Myndigheten ska redovisa kartläggningen till finansdepartementet den 26 februari 2021. Jag vill att ni inser att vi inte kan vänta på de långa utredningstiderna och befintliga reglerna kring exempelvis detaljplanering som hindrar möjligheten att använda det vi redan har. Tomma lokaler är en samhälls- och klimatkostnad som inte går ihop med era planer om att drastiskt minska utsläppen och möta bostadsbehovet. Det måste därför bli enklare att konvertera i stället för att bygga nytt. Hur mycket ska era gamla detaljplaner få styra vägen mot en hållbar samhällsplanering? 

För att ett hållbart samhälle ska bli verklighet krävs drastiska förändringar. Sverige besitter en resurs som gör det möjligt att möta den stora efterfrågan på bostäder utan att behöva orsaka enorma utsläpp från nyproduktion. Hur många bostäder skulle kunna frigöras om kommuner och fastighetsutvecklare tänkte om? Hur mycket utsläpp av växthusgaser skulle vi spara om vi gjorde delade boendeformer tillgängliga för fler? För att besvara de utmaningarna vi står inför måste politiska intentioner bli till handling. Sveriges regering behöver ändra regelverk och byråkratiska modeller som står i vägen från att använda det vi redan har producerat. 

Ulrika Hafström, Samhällsplanerarstudent vid Lunds universitet och medgrundare till 20-30.co

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Klimatarbetet i fokus

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.