Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Hållbarhet

”Det här blir en dygnet-runt-uppgift”

Publicerad: 22 April 2015, 13:40

Anders Wijkman, opinionsbildare, författare och ordförande för Miljömålsberedningen möter upp i Gallerian i Stockholm.


Ämnen i artikeln:

Matilda LannIbrahim BaylanAnders Wijkman

Anders Wijkman, opinionsbildare, författare och ordförande för Miljömålsberedningen möter upp i Gallerian i Stockholm. När Fastighetsnytt träffar honom för en intervju kommer han precis från ett möte med energiministern och ska snart vidare till ett nytt möte på regeringskansliet. Det är bråda dagar om han ska hinna få ordning på klimatet i tid.

Vad handlade mötet med energiminister Ibrahim Baylan om?
– Vi har suttit och pratat om vad vi ska göra i miljömålsberedningen och vad hans energikommission ska göra, det är inte helt lätt att se hur arbetsfördelningen ska vara oss emellan.

Vad tänker du om att du blev utsedd till ordförande för Miljömålsberedningen?
– Jag blev glad men lite förvånad över att regeringen utsåg mig till ordförande, de vet ju att jag har en väldigt kritisk syn till den konventionella synen på tillväxt. Men möjligen är det så att det finns tillräckligt många i regeringen som intuitivt känner att vi nog måste börja gå åt ett annat håll.

I Miljömålsberedningen har ni fått ett år på er att ta fram en klimatstrategi som sträcker sig till 2050. Hur går det arbetet?
– Det här blir en dygnet-runt-uppgift eftersom det är så kort om tid. Vi kommer i princip bara att jobba med klimatfrågan men vi ska också titta på luftkvalitetsfrågorna som är ett av miljömålen. Klimatstrategin ska också innehålla någon slags lagtekniskt ramverk – kanske i form av en klimatlag – vem ska göra vad och vem ska rapportera till vem? Syftet är att få en långsiktig plan och ett så långsiktigt upplägg som möjligt, inte minst näringslivet behöver långsiktiga spelregler. Men när man börjar titta på det så ser man hur svårt det är.

Den digitala tekniken revolutionerar det mesta. Nya tjänster, nästan gratis eller till låga kostnader, på internet; virtuella tjänster ersätter de fysiska. Internet of Things. Där i stort sett allting kommer att vara uppkopplat. Vad innebär det för klimatet och klimatpolitiken? Nanoteknik som leder till att till exempel batterier blir mycket effektivare och därmed billigare än vi är vana vid. Plus robotisering, automatisering och artificiell intelligens. Vad ska människor jobba med i framtiden? Alla de här frågorna kommer ju att verka ut och få konsekvenser under de kommande decennierna. Vi är inne i enormt snabba teknikskiften, vilket gör att det är risk för att de åtgärder vi föreslår idag är gammalmodigt om fem-tio år.

Kan du ge ett exempel på det?
– Titta på solenergin, den sågs ju som en högst marginell företeelse bara för fem år sen och kraftbolagens fnös åt den. Idag har det stora kraftbolagen oerhörda lönsamhetsproblem på grund av just solenergin som levererar el mitt på dagen och pressar priserna. Den gamla prismodellen fungerar inte. Det visar ju hur snabbt det går.

Anders Wijkman

Anders Wijkman

Du kritiserar dagens ekonomiska modell, vad är problemet med den ekonomi vi har?
– Problemet är att ekonomin är uppbyggd på att växa och vi mäter inte kvalitet, vi mäter bara kvantitet. Det gör att det paradoxalt nog är väldigt bra för både företagen och ekonomin ju fortare saker går sönder och ju fortare vi byter dem. ”Köp och släng” satt i system! Det håller inte i en värld med 9-10 miljarder människor. Jag presenterade nyligen en rapport i Bryssel som visar hur mycket lägre växthusgaserna skulle vara och hur många fler jobb vi skulle ha om vi hade mer hållbara produkter och satsade mer på återbruk och återvinning. Om vi gick ifrån att köpa en massa prylar till att hyra istället – då skulle vi få ett helt annat tänk. Vi skulle designa produkter på ett annat sätt, öka återvinningen och återanvändningen. Det fina i kråksången är att efterfrågan på energi och på jungfruligt material går ner och vi får väsentligt mindre koldioxidutsläpp, men det skapas också fler jobb, så du får både sociala och ekologiska vinster.

Hur skapas det fler jobb?
– Gruvorna och fabriker som gör nya prylar får förvisso mindre att göra, men det är inte så mycket folk som jobbar där. Idag är det mesta helautomatiserat, titta på en modern bilfabrik, där det jobbade 2 000 gubbar för tio år sen. Idag är det kanske 80. En ekonomi där man ägnar sig åt service, reparationer och underhåll, där det som är uttjänat plockas isär, blir mycket mer arbetsintensiv. Hur ofta har man inte kommit med en trasig tv, bandspelare eller någon annan apparat till en radioaffär och de säger, det är billigare att köpa en ny. Det är ju hål i huvudet för det ligger så mycket värde i de där produkterna och deras komponenter.

Vart gick det fel från början?
– Vi beskattar arbetskraft väldigt, väldigt hårt medan det egentligen inte kostar någonting att utnyttja naturen. I en gruva till exempel så kostar det att ta upp malmen, men naturpåverkan betalar du väldigt lite för. Det kostar helt enkelt för lite att utnyttja naturens resurser. Allt intresse under hela 1900-talet har varit att öka arbetskraftens produktivitet. Det gör att vi har kommit till ett läge där jobben inte ökar trots tillväxt, istället blir det automater och robotar som tar över och det kommer att ske även i tjänstemannayrken. En del av lösningen är arbetstidsförkortning, men det är inte det enda. Därför är det ju även ur jobbsynpunkt intressant att tänka sig en annan ekonomisk modell, där arbete kostar mindre och att utnyttja naturen kostar mera. Det är en väldigt spännande utveckling, vi lever i en troligt dynamisk tid med alla de här teknikskiftena.

Känner du verkligen så, att det är spännande? Blir man inte lite uppgiven ibland?
– Jag har inte gett upp, det kanske beror på en jäkla naivitet. Bara till för några år sedan trodde jag att bra analys och fakta skulle räcka, det borde skapa förändring. Det fanns så enormt bra analyser när det gällde klimat, biologisk mångfald, vatten, kemikalier och så vidare. Så stora förändringar borde ske per automatik. Det var riktigt naiv tänkt, för det bortser från åtminstone tre saker. För det första att det finns en väldig massa intressen som tjänar på det bestående. En kolgruva vill inte lägga ner, därför kommer den att bekämpa klimatpolitiken, eller i alla fall försvåra för den. Det andra är att vi människor har svårt att hantera långsiktig risk. Vi var jägare och samlare ännu för 10 000 år sedan, då handlade det om kortsiktiga hot, att kunna försvara sig för stunden. Den delen av hjärnan som hanterar långsiktig risk har inte hängt med i utvecklingen. Det tredje är att det naturligtvis finns ideologiska och kulturella blockeringar, som du ser i USA, att man helt enkelt vill begränsa politikens inflytande, ”Get government out om my life”. I alla fall när det gäller republikanerna. Det är förfärligt!

Så hur hanterar man dessa tre faktorer?
– Man måste ta in dessa perspektiv om man ska kunna argumentera. Om jag fick starta om idag och börja jobba med det här igen skulle jag samarbeta mycket mer med samhällsvetare och framförallt med beteendeforskare, för att nå fram till människor på ett smartare sätt. Dessutom tror jag att det behövs ett politikpaket, stödinsatser, att erbjuda de företag som är förlorare under en övergångsperiod. Så att det inte blir så svårt för till exempel fossilföretagen, de har ju gjort sina investeringar under helt andra förutsättningar. Hur man kommer åt republikaner och libertarianer är däremot svårare, det har jag inget svar på.

Men när USA, med 320 miljoner invånare, och som världens mäktigaste land i många avseenden inte tänker i samma riktning, går det verkligen att bedriva en meningsfull klimatpolitik globalt sett?
– Jag tycker att teknikförändringarna är väldigt löftesrika, det har hänt så mycket när det gäller inte bara sol och vind utan också när det gäller möjligheten till att lagra energi. Batteriteknik till exempel utvecklas med stormsteg. Jag tror att vi har kommit till ett läge där en del av den här nya tekniken når snabba framgångar även utan politiska subventioner. I det läget finns det inte någon möjlighet för motståndarna i USA, då har de inga argument kvar. Då kan de inte säga längre att ”vi vill inte ha regeringssubventioner”.

Vad kan lilla Sverige göra för att påverka i rätt riktning?
– Den här regionen, Sverige, Norge, Danmark och i någon mån Finland har fantastiska förutsättningar att gå före. Det mesta av det som görs med hjälp av olja kan göras med råvaror från skogen. Dessutom har vi vind, sol och på sikt vågkraft. Jag tycker man ser ett annat samhälle avteckna sig. Vissa delar av USA tänker redan så här, Kalifornien har ju kommit ganska långt. De ligger i framkant när det gäller förnybar energi och även när det gäller all den digitala tekniken. De hade lagstiftning tidigt som gjorde att man tvingade de stora kraftbolagen att ta emot vind- och solenergi i sina nät. I vissa delstater är det fortfarande svårt att komma in.

Förutom republikaner, vad är de största hoten mot en fungerande klimatpolitik?
– Det händer så mycket annat som kan störa en organisk utveckling, det är allt ifrån Putins Ryssland till hela Mellanöstern som står i brand. Politiker orkar inte jobba med mer än en eller två stora frågor på samma gång. Det gör att säkerhetsfrågor, MR-frågor, krig och inbördeskrig kan komma att dominera i så pass stor utsträckning att andra frågor kommer i skymundan. Det är tyvärr en högst möjlig utveckling.

Vilken betydelse har fastighetsbranschen för klimatet?
– Byggindustrin och fastighetsbranschen tillsammans omsätter ungefär 40 procent av allt material. Det är bara att gå och titta på en byggarbetsplats, det är väldigt lite som återvinns, mycket går till förbränning istället. Nu har man ju börjat jobba med det här, 70 procent ska i någon form återvinnas fram till 2020. Jag föreställer mig att man kommer att utveckla byggsystem och inte minst inredningar där man ungefär som ett Lego kan plocka upp och plocka ner och rekonditionera, det måste vara framtiden. Istället för att man köper ett halvtaskigt kök från Ikea som man river ut efter 12 eller 15 år så hyr man ett jättefint kök av IKEA. När man tröttnar går det lätt att plocka ner och återvinna. Komponenter att återvinna finns ju även i byggandet.

Men visst händer det redan en del i fastighetsbranschen?
– Jag är inte särskilt imponerad, det är jag inte. Men det finns exempel på företag som beaktar det här med hållbarhet väldigt bra, jag tycker att till exempel Skanska de senaste åren har gjort en hel del tydliga markeringar. Att Folkhem bygger höghus i trä i stadsmiljö är ett fantastiskt exempel. Och det finns andra bra exempel också. Alla de stora byggföretagen har ju idag expertis på området och de gör ofta markeringar mot politiken om att de skulle vilja ha tuffare spelregler. Men jag tror att den här branschen, som många andra branscher, är ganska konservativ, det tar lång tid för förändringar. Men det har börjat hända saker och vi behöver de goda exemplen både i form av nya stadsdelar och enstaka hus för att visa upp en ny teknik som sen smittar av sig.
📷

Text & Foto
Matilda Lann, Reporter

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.