Hållbarhet
Danske Banks nya hållbarhetschef: ”Nya regleringar stöper om”
Publicerad: 28 maj 2020, 10:56
Roger Josefsson är ny hållbarhetschef på Danske Bank. Foto: Danske Bank
Svenska banker har länge halkat efter inom hållbarhet. Men nu vill flera storbanker trappa upp arbetet. ”I fastighetssektorn har vi satt upp kriterier för vad som är hållbart nog för gröna lån”, säger Roger Josefsson, ny hållbarhetschef på Danske Bank.
Ämnen i artikeln:
Danske BankSvenska banker är långt ifrån att uppfylla internationella riktlinjer kring hållbarhet, men det sker framsteg. Förra året förbättrade de sju största bankerna sina riktlinjer för hållbarhet när de investerar och lånar ut pengar med i snitt tre procentenheter, enligt Fair Finance Guide. Störst förbättringar har Swedbank, Danske Bank och Nordea gjort.
Roger Josefsson, ny hållbarhetschef på Danske Bank sedan i måndags, kopplar ihop de positiva siffrorna med att det finns tydligt mätbara hållbarhetsmål att arbeta mot.
– Det är viktigt om man ska driva förändring. Banker ska vara en spegelbild av vår omvärld och klimatet är en central fråga. Med hjälp av ”hårda” mål kan vi tydligare stötta samhället i omställningen, säger han till Fastighetsnytt.
Men hållbarhet har blivit en central ekonomisk angelägenhet först de senaste åren, fortsätter Josefsson.
– Just nu står vi inför en rad regleringar, där införandet av EU:s handlingsplan för hållbar finansiering stöper om hela finansbranschen och gör den samhällsekonomiska aspekten ännu viktigare.
EU-kommissionen lade 2018 de första konkreta åtgärderna för hur finanssektorn kan gå i täten mot en grönare och renare ekonomi, vilket beskrivs så här i år. Mer privat kapital måste exempelvis styras mot hållbara investeringar för att uppfylla Agenda 2030.
Hett med gröna obligationer
Danske Bank lanserade delvis därför i fjol ett ramverk för gröna lån och obligationer, vilket innebär att kapital öronmärks åt olika former av miljöprojekt inom en rad olika sektorer.
– I fastighetssektorn har vi själva och externa bedömare satt upp kriterier för vad som är ”hållbart nog” för att kunna kallas för ”gröna lån”, säger Roger Josefsson.
Läs även: NCC satsar nytt – tar in gröna pengar
Lånen utgör i sin tur säkerheter i bankens egna gröna obligationer.
– Gröna lån får en lägre ränta tack vare att de medför mindre långsiktiga risker.
Under 2019 gavs gröna obligationer för 133 miljarder kronor ut i Sverige, vilket är en ökning med 85 procent jämfört med rekordåret 2018, visar bankens sammanställning. Globalt uppgick de årliga emissionerna av gröna obligationer till ett värde av omkring 225 miljarder euro förra året, enligt EU.
Varför släpar svenska banker efter med hållbarhet internationellt?
– Antagligen eftersom det hittills har varit svårt att arbeta med hållbarhet utan tydliga mål.
Utvärderingarna görs också på olika sätt, påpekar han.
– Det finns olika sätt att mäta sånt här på. Sverige ligger ändå i framkant när det gäller just gröna obligationer.
Mer om Roger Josefsson
• Chefsekonom på Macrobond Financial 2017–2020.
• Grundare av Altra Doctrina sedan 2017, ett konsultbolag som nu upphör.
• Chefsekonom på Danske Bank 2004–2017.
• Departementssekreterare på Finansdepartementets ekonomiska avdelning 2002–2004.
• Ekonom på Riksbanken 1999–2002, med fokus på USA.