Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Danske Bank om EU:s tuffare klimatplan – ”Viktigt att fastighetsbranschen ställer krav”

Publicerad: 19 juli 2021, 13:44

Roger Josefsson, hållbarhetschef Danske Bank.

Foto: Danske Bank

Förra veckan presenterade EU-kommissionen klimatplanen för hur länderna ska genomföra de beslutade utsläppsminskningarna. Nu manar Danske Bank fastighetsägarna att ställa tydliga krav på regeringen för att nå de ambitiösa klimatmålen.


Ämnen i artikeln:

Danske BankEU

fDen 14 juli publicerade EU-kommissionen klimatlagstiftningspaketet ”Fit for 55” som bland annat omfattar lagförslag om hårdare krav på fordonsindustrin och att fastigheter ska inkluderas i utsläppshandelssystemet.

Roger Josefsson, hållbarhetschef på Danske Bank, ser detta som starten på något nytt som kommer att göra livet både enklare och svårare för fastighetsägare.

– Just nu är det jätteviktigt att fastighetsbranschen sluter upp och tydligt ställer krav på regeringen att möta upp med åtgärder för att branschen ska kunna nå klimatmålen, säger han till Fastighetsnytt.

EU förelås bland annat att fastigheter ska inkluderas i ett utsläppshandelssystem, vilket tillsammans med andra åtgärder innebär att byggnaders utsläpp behöver minska med cirka 60 procent från 2030 och nå ”netto-noll” mot slutet av 2040. 

– Det kan nog göras med hjälp av existerande teknik. Samtidigt skiljer sig regler och subventioner stort i landet, vilket kan göra det svårt för många fastighetsbolag att finansiera dyra energirenoveringar.

Den svenska koldioxidskatten uppgår i dag till cirka 1 200 kronor per ton, men skulle enligt analytikerna behöva stiga till runt 2 500 kronor för att nå EU:s ambitiösa mål. Men en sådan höjning riskerar att drabba exempelvis länder i Östeuropa, som halkat efter i utvecklingen av förnybar energi, hårt. 

– All miljöpolitiks känsliga punkt är att de som inte har råd att ställa om, som resurssvaga länder och hushåll, får det tuffast. Medan Sverige, som redan har exempelvis vattenkraft, får nyttja stödprogrammet i mindre utsträckning. 

Det är samtidigt enligt Roger Josefsson fullt rimligt att välbärgade länder tar ett större ekonomiskt ansvar i omställningen. 

Hur påverkas de svenska fastighetsbolagen?
– De drabbas av högre energikostnader i fastighetsutsläppssystemet och kommer eventuellt att möta gradvis skärpta krav på energirenoveringar. För att möta kraven kan det exempelvis vara en god idé att övergå från kallhyra till varmhyra för att öka incitamenten för energirenovering.

Läs även: FN inleder toppmöte om hållbarhet – fyra svenska kommuner rapporterar

EU-ländernas årliga energisparkrav nästan fördubblas med de nya riktlinjerna. Den offentliga sektorn kommer att behöva renovera 3 procent av sitt byggnadsbestånd varje år för att driva på ”renoveringsvågen” för att minska energianvändningen.

En annan viktig del i den nyutgivna klimatplanen är att få ned transportsektorns klimatpåverkande utsläpp genom energieffektivare fordon, eldrift, biodrivmedel och andra hållbara bränslealternativ. Här är en av Sveriges största utmaningar att man ligger efter i utvecklingen av laddinfrastruktur framför allt i glesbygden, men även i flerbostadshus i städerna.

– Regeringen behöver skapa starkare incitament för att även få med sig privata aktörer i utbyggnaden. Det kanske inte är ekonomiskt försvarbart att sätta upp laddstolpar i Norrlands inland, men man måste se själva samhällsnyttan med det hela.

EU-kommissionen poängterar också vikten av utbyggnad och kräver av medlemsländerna att laddningsstationer installeras var 60:e kilometer på motorvägar, vilket liknar placeringen av dagens bensinstationer.

Vem kommer att betala för kalaset?
– EU har en fond där den här typen av åtgärder ingår. Men även den svenska staten behöver ta fram stöd och vara aktiv i betydligt högre utsträckning än tidigare för att lyckas med den gröna omställningen. 

EU:s långtidsbudget för 2021–2027 för omställningen ligger på 2 biljoner euro och inom ramen för Next Generation EU kommer cirka 37 procent av budgeten på 723,8 miljarder euro gå till klimatåtgärder. Exakt hur del av potten som tilldelas Sverige är ännu oklart. 

Teresa Ahola

Reporter

teresa.ahola@fastighetsnytt.se

Ämnen i artikeln:

Danske BankEU

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.