Onsdag12.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Hållbarhet

Dags att ta höjd för ett klimat i förändring

Publicerad: 10 September 2014, 13:20

Mia Edofsson, hållbarhetschef på Akademiska Hus uppmanar nu hela fastighetsbranschen att gå ihop och ta ett gemensamt grepp om frågan. Målet? En hållbar framtid för kommande generationer.


Hon räds inte att ta i de stora miljö- och klimatutmaningarna. Mia Edofsson, hållbarhetschef på Akademiska Hus uppmanar nu hela fastighetsbranschen att gå ihop och ta ett gemensamt grepp om frågan. Målet? En hållbar framtid för kommande generationer.

– Vi vill agera föredömligt och ta ansvar, men vi måste arbeta tillsammans. Det är en utmaning att involvera alla parter inom fastighetsbranschen: dels hela byggindustrin, dels fastighetsbolagen med sina olika specialiteter, säger Mia Edofsson.

Just på grund av att olika fastighetsbolag har olika inriktningar på sina verksamheter
– vissa jobbar med kulturfastigeter, andra med kontorsfastigheter, eller som Akademiska Hus med universitetsfastigheter – upplever hon inte att det skulle förekomma någon ”konkurrens” kring hållbarhetsfrågorna utan menar snarare att ett samarbete skulle underlätta de deltagande parternas arbete för en hållbar verksamhetsutveckling.

– Det finns en känsla av att vi vill hjälpa varandra inom det här området och det tycker jag är positivt. Jag ser bara fördelar med att engagera sig i de här frågorna gemensamt, säger Mia.

Hållbarhet – ett begrepp som förändrats
Miljöfrågorna inom bygg- och fastighetsbranschen har länge främst handlat om energieffektiviseringar, material och farliga ämnen. Och drivet bakom aktörernas engagemang menar Mia Edofsson har varit den ekonomiska vinningen.

– Det har varit lönsamt att spara energi och då blir besluten enkla, säger Mia.

Men idag har fastighetsbranschen kommit längre. Begreppen ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet är på allas läppar. Istället för att arbeta isolerat med enskilda frågor är helheten central i det nya synsättet.

– I vår bransch har det gått ifrån att ”göra så lite skada som möjligt” till att spänna bågen och bygga och skapa rum i staden som faktiskt bidrar positivt till samhället, miljön och människorna. Det är en väldigt stor skillnad, säger Mia.

Hon tror att begreppet hållbarhet kommer att gå ifrån att vara ett modeord med lite diffus innebörd till arbetssätt som är mer heltäckande och integrerade i all verksamhet inom fastighetsbolagen.

– Det handlar om jämställdhet, mångfald, affärsetik och moral. De frågorna är lika viktiga att hantera i sina vardagsmässiga val som energi- och miljöfrågorna, säger Mia.

När det kommer till dagens trender inom hållbarhetsarbetet svarar Mia Edofsson, utan minsta tvekan, att det är beteendefrågor som är på tapeten. Hur människor utnyttjar en fastighet och vad de har för beteendemönster under vistelsen, men också hur den omgivande miljön och samhället i stort skapar förutsättningar för goda beteenden.

– Vi på Akademiska Hus jobbar till exempel mycket med infrastruktur och transporter. För att främja ett hållbart beteende så ser vi över transportmöjligheterna på våra campus – det ska vara möjligt att åka kommunalt, cykla eller gå. Genom att skapa miljöer där cykel- och gångtrafik är prioriterad så bidrar vi till ökad hållbarhet, samtidigt som områdets attraktion ökar.

Akademiska Hus ambition är också att uppmuntra kunderna, det vill säga universiteten och högskolorna, och deras kunder, det vill säga studenter, forskare och övrig universitetspersonal, att ha ett hållbart beteende i vardagslivet, även utanför universitetet.

Fyra övergripande mål

Mia Edofsson

Mia Edofsson

Akademiska Hus har kokat ner sitt arbete för en hållbar framtid till fyra övergripande mål. De tre första är samarbeten med ­kunder kring ­håll­barhets­initiativ, att minska mängden köpt energi med 50 procent till 2025 jämfört med förbrukningen år 2000, samt att eliminera CO2-avtrycket från bolagets fastighetsdrift. Det fjärde och sista målet är ett som sticker ut: olycksfri arbetsplats. Det kanske inte är det första som man relaterar till när hållbarhet kommer på tal, men för Mia Edofsson är det en självklarhet att det ska upp på agendan.

– Vi bygger jättemycket, men hur ska vi skapa de bästa förutsättningarna för att inte någon ska bli skadad på våra byggen? Hur ställer vi krav på byggbranschen som fastighetsägare och beställare? Det är en mycket större fråga än man anar innan man har gett sig in i den, men det är ett upprop till hela byggindustrin att vara med på de här frågeställningarna så att vi kan skapa en säker, trygg och rättvis miljö för de som bygger vår framtid, säger hon.

Modeller och kalkyler
Ett viktigt steg för att ta hållbarhetsarbetet ytterligare en nivå är att skapa affärsmodeller som fungerar, och Mia Edofsson är övertygad om att dessa värden går att mäta och inkludera i kalkyler. Utmaningen menar hon är att bryta rutiner och invanda affärsmodeller.

– Det går inte bara att mäta de beslut man tar i hållbarhetsfrågor i ren vinst, utan man bör snarare prata om risk: ”om vi inte gör det här, så riskerar vi att det här händer”. Vi vet att klimatet kommer att förändras, det har varit tydligt inte minst den här sommaren. Vi behöver ta höjd för det idag även om vi inte vet exakt hur förändringen kommer att slå eller vilka effekterna blir. För detta krävs helt nya poster i kalkylerna jämfört med dem vi haft tidigare, säger Mia.

Under årets Almedalsvecka höll hon ett föredrag med uppmaningen att parterna inom fastighetsbranschen borde slå sina kloka huvuden ihop för att ta fram nya ekonomiska modeller för att möjliggöra att branschen bättre ska kunna värdera nya tekniska lösningar och metoder som leder till ett hållbart fastighetsbestånd och en hållbar framtid. Runt om i världen, även i Sverige, pågår forskning kring nya affärsmodeller som tar hänsyn till hållbarhet, något som Mia Edofsson tycker är spännande.

– Det vore det bra med ett samarbete som kan hålla koll på aktuell forskning så att vi lättare kan få en gemensam praktisk nytta av den, säger Mia.

Viktigt att öka medvetenheten
I det dagliga nyhetsflödet kommer larmrapporter från alla håll. FN:s klimatpanel IPCCrapporterar om ökade utsläpp. WWF varnar om hotade ekosystem. WHO larmar om ebolaepidemi. Samtidigt skriker Aftonbladet om snösmockor och chockvärme om vartannat. Mia Edofsson är oroad över den bristande responsen på varningssignalerna.

– Jag tycker att det är alarmerande att vi reagerar så lite, om jag ska vara riktigt ärlig. Jag är orolig över att de stora och svåra miljö- och klimatfrågorna faktiskt försvinner i mediabruset, de kommer bort bland alla Facebookinlägg och artiklar om Big Brother.

För att bidra till en ökad medvetenhet är Mia Edofsson gärna ute och föreläser inom ämnet hållbarhet på universitet och högskolor, liksom i Almedalen och på andra event.

– Oftast pratar jag inför de redan frälsta, de som redan förstått vilka utmaningar vi står inför när det gäller en hållbar samhällsutveckling. Den stora utmaningen, både på nationell och global nivå, är att nå ut till dem som ännu inte insett att vi står på randen till katastrofala problem. Vi måste förändra vårt beteende, och det är vi själva som måste gör det, inte någon annan, säger Mia.

Akademiska Hus en del av det stora hållbarhetspusslet
När Mia Edofsson pratar om tunga frågor som exempelvis de demografiska problem som vi står inför globalt sett när det gäller brist på mat och sötvatten, behåller hon ändå en hoppfull ton. Hennes fokus ligger på att vara med och skapa goda förutsättningar för utveckling och forskning.

– Kan jag vara en del av att skapa dessa förutsättningar så känner jag mig nöjd. Om vi på Akademiska Hus gör ett så bra jobb vi bara kan så kommer forskarna och studenterna att ha goda förutsättningar för lyckade studie- och forskningsresultat. Med framgångsrik forskning kommer vi också ha en väldigt god chans att skapa förutsättningar att fortsätta leva tillsammans på den här jorden!

En avgörande faktor för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete är, förutom en tydlig policy och affärsmodeller, att ha sin vd med sig på tåget. För Mia har det aldrig varit något problem.

– Det var en förutsättning när jag började på Akademiska Hus för två år sen. Vår vd Kerstin Lindberg Göransson har ett väldigt stort engagemang i hållbarhetsfrågorna, vilket underlättar min vardag mycket.

Hållbarhet i projekten
Akademiska Hus har i flera projekt arbetat tillsammans med Stockholm Resilience Center, som är ett internationellt tvärvetenskapligt center för forskning om social-ekologiska system, det vill säga system där människa och natur studeras som en integrerad helhet. Ett av projekten är det nya universitetsområdet Albano i Stockholm.

– Vi bygger området med förhoppningar om att hela stadsdelen ska bli klimatneutral. Ambitionen har varit att projektera det här området på ett sätt som gör att vi kan anpassa oss efter teknikutvecklingen, det vill säga ge plats för de tekniska lösningar som ännu inte är fullt utvecklade, därför har vi haft tät kontakt med forskarna på KTH och på Stockholm Resilence Center, säger Mia

Akademiska Hus har sedan flera år beslutat att all nybyggnation och alla större ombyggnationer ska göras enligt det svenska miljöklassningssystemet Miljöbyggnad, vilket avspeglas i alla projekt oavsett vilken typ av fastighet.

Campus Johanneberg
På Chalmers i Göteborg deltar Akademiska Hus i utveckling av campusområdet, Campus Johanneberg. I projektet har de en kontinuerlig dialog med hyresgäster och andra intressenter under alla skeden i byggprocessen.

– Vi arbetar tillsammans med Chalmers Tekniska Högskola, Johanneberg Science Park och Chalmersfastigheter för att ta fram en gemensam målbild och strategi för en hållbar utveckling av Campus Johanneberg, varifrån vi också hämtar mål för ny och ombyggnadsprojekt på Campus Johanneberg, säger Helene Häger, miljösamordnare på Akademiska Hus.

I enlighet med företagets övergripande hållbarhetsmål arbetar man här med att eliminera CO2-avtryck i drift av byggnader och för att skapa bra förutsättningar för kommande drift av byggnader. Målet för nya byggnader är att uppfylla minst miljöbyggnad silver.

– Vi projekterar och prövar olika lösningar exempelvis träbyggnad och alternativ energi som solceller. Idag värms Campus Johanneberg av energi från Chalmers kraftcentral, en energianläggning på området där forskning bedrivs på förnyelsebara råvaror.

När det kommer till den sociala hållbarheten handlar det om att skapa ett tryggt och säkert Campus.

– Det är stort fokus på belysning, färgsättning, och annat som får människor att må bra. Spontana mötesplatser för att umgås skapas, student- och forskarmiljöer där hyresgästen söker inspiration för sitt arbete, säger Helene Häger.

En viktig del i projektet är ”Grön resplan” som handlar om att inte tillåta någon ökad biltrafik i expansionen av campusområdet. Målet är att uppmuntra och underlätta för andra typer av transporter istället.

– Vi kommer att förbereda för elbilar med tillhörande laddstationer, uppmuntra cykelanvändning, planera för duschmöjligheter för cyklister, förbereda för ”ElectriCity”, en ny elbusslinje med bussar som drivs med förnyelsebar el, i samarbete med bland annat Chalmers och Volvo, dessutom kommer vi låta bli att utöka antalet parkeringsplatser på området, säger Helene Häger.

Matilda Lann

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.