Bilder: Hufvudstadens eldhärjade klenod återinvigd efter sex långa år

Vildmannen 7, som uppfördes mellan 1895 och 1897 efter ritningar av arkitekt Erik Josephson, förstördes i en ödesdiger brand 2017.

Tisdagsmorgonen den 7 november 2017 låg brandröken tät över Stockholms innerstad. En våldsam brand hade brutit ut i korsningen Biblioteksgatan och Jakobsbergsgatan, i 1800-tals fastigheten Vildmannen 7 som vid tillfället renoverades.

Foto: Anders Wiklund/TT

Sedan det stod klart att den unika fasaden gick att rädda har fastighetsägaren Hufvudstaden lett ett mödosamt arbete om att återställa byggnaden.

Efter sex år är jobbet nu gjort. Fastighetsnytt följde med när byggnaden återinvigdes på onsdagsförmiddagen.

Bild 1/2  "Jag såg en stor ljuslåga från Gärdet, det var då jag fattade att det var riktigt riktigt illa", säger Anders Nygren, Hufvudstadens vd, som inledde invigningen med att berätta om morgonen när han fick beskedet om branden.

Foto: Philip Wallin.

Anders Nygren, Hufvudstadens vd, inledde morgonen med att berätta hur han den 7 november 2017 fick beskedet om att fastigheten stod i brand.

– I en sådan situation, som kanske är en fastighetsägares värsta mardröm, så handlar det först och främst att se till att ingen kommer till skada.

Samma morgon sammankallade Hufvudstaden en krisgrupp.

Inledningsvis var Nygren förvånad över det enorma mediala pådraget, berättar han: – När media och allmänhet hade förstått vilken fastighet som brann så var det ett väldigt stort intresse. Den här fasaden med sina tinnar och torn från slutet av 1800-talet skapade helt klart uppmärksamhet.

Anders Nygren avtäckte, med hjälp av Frida Wijkström och John Lethenström, replikorna på de välkända fåglarna som står på fastighetens taknock.

Foto: Philip Wallin

Det tog nästan en vecka innan branden var helt släckt.

– Väldigt snabbt därefter började vi titta på vad som krävdes för en återuppbyggnad. Efter noggranna studier kring fasadens hållfasthet kunde vi konstatera att den nästa var oskadd. Även om allt innanför var totalförstört.

Där och då fattades beslutet om att rädda kvar fastigheten. Ett arbete som enligt Hufvudstadens årsredovisning har kostat runt 800 miljoner kronor.

Läs mer: Mode från Södermalm flyttar in i Vildmannen 7

I den i dag nyrenoverade lyxfastigheten, om totalt 4 800 kvadratmeter, är största och enda kontorshyresgäst Cirio Advokatbyrå, med 120 medarbetare. Byrån, som hyr 2 900 kvadratmeter, flyttade in den 14 augusti då man lämnade AMF:s Mood-gallerian.

Därutöver finns elva bostäder som Hufvudstaden hyr ut till företag, bolagets befintliga kontorshyresgäster har förtur. Innan branden var det nio bostäder – men nybyggnationen har gett möjlighet till effektivare planlösningar.

Bild 1/6  Advokatbyrån Cirio, Vildmannens enda kontorshyresgäst flyttade in i fastigheten så sent som den 14:e augusti.

Foto: Philip Wallin

John Lethenström, chef fastighetsutveckling på Hufvudstaden, berättade vidare hur huset har uppgraderats med en massa ny teknik och finesser för att klara framtida utmaningar.

– Vi har bland annat lagt ett nytt rörsystem, med grova avloppsrör, som ska kunna transportera bort stora mängder regnvatten från gården.

Systemet ger möjlighet att hantera kommande tusenårsregn.

Läs mer: Första hyresgästen klar i nya Vildmannen 7

Kopparstuprör, som blänker från fasaden, ska leda ned regnvatten från taken: – På hundra års sikt är koppartak och -rör det bästa. Om man inte får dem stulna, men det tror jag inte händer här, menar Lethenström.

Koppar självläker och är robust, fortsätter han: – Det är jättemycket dyrare att bygga med men på sikt blir det billigare.

John Lethenström, chef fastighetsutveckling på Hufvudstaden visar takmålningarna i bostadsentrén, Jakobsbergsgatan 6, som har originalentrén som förlaga.

Foto: Philip Wallin

I kontorsdelen har väggarna klätts med sandsten: – Mycket handlar om att hantera fukt på ett bra sätt, vilket sandsten gör. I alla de här vinklarna och vrårna som finns här vill det rinna in vatten och det är jättedåligt om man vill ha ett hus som ska stå stabilt så länge som möjligt.

Bild 1/3  Frida Wijkström, chef affärsområde Stockholm på Hufvudstaden. "Man kan tycka att sex års renoveringsarbete är lång tid men samtidig ingår en lång detalj- och byggplaneprocess i det hela. Byggtiden var inte alls lika lång, även om det har vairt ett komplext projekt mitt inne i centrala Stockholm".

Foto: Philip Wallin

Fasaden är gjord av Roslagssandsten vilken är en ovanlig stensort som endast går att finns på ett fåtal platser i Sverige. Här kan du läsa mer om hur Hufvudstaden gjort för att få tag i den ovanliga stenen.

–Stenfasaden har varit ett jättearbete att återställa så som den såg ut 1897, berättar projektledaren Niklas Engvall.

Den utsmyckade ekporten på Biblioteksgatan, som var på renovering när branden utbröt, är tillbaka på sin plats: – Om den inte hade renoverats 2017 hade den inte funnits kvar, fortsätter Engvall.

Nya stuprör ska leda bort framtidens regnvatten. Ekporten vid Biblioteksgatan består av reliefer som beskriver olika hantverksyrken. Porten utformades av den svenske skulptören Christian Eriksson (1858–1935).

Foto: Philip Wallin

Tomas Kempe, Stadion Arkitekers vd, visade vidare förrummet – utrymmet mellan entrén på Biblioteksgatan och den snirklande vita marmortrappan som leder upp till kontorsytorna. – Det här rummet är länken mellan det gamla och det nya. Roslagssandstenen i fasaden har här bytts ut mot en Ekebergsmarmor. Den del som vi har tagit upp i det gamla är dock målningen ovan porten som vi via bilder har försökt återskapa (se bildspelet nedan).

Bild 1/6  Tomas Kempe, vd Stadion Arkiteker, visar förrummets rymd – här vid entrén från Biblioteksgatan är det fem meter upp till tak. Den vita marmortrappan leder upp till första kontorsvåningen: "Trappan kommer ned som en skulptur i rummet", säger Kempe.

Marmor, koppar, mässing och ek är material som går igen genom hela fastigheten: – Det ska finnas en enkel tidlöshet som består oavsett vilka trender som gäller, säger Tomas Kempe.

Bild 1/3  Vilmannan 7 är inspirerad av samtida engelsk arkitektur som i sin tur har sina rötter i den nationalromantiska Tudor-stilen.

Foto: Philip Wallin