Lördag08.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Hållbarhet

Begränsningar i Botkyrka

Publicerad: 17 Januari 2015, 14:22

Foto: Åke Zetterstedt

Botkyrka kommun satte stopp för ny bebyggelse, då man befarade stigande vattennivåer till följd av varmare klimat.


Ämnen i artikeln:

Botkyrka

Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 6, 2014

Botkyrka kommun satte stopp för ny bebyggelse, då man befarade stigande vattennivåer till följd av varmare klimat. Numera säger plan- och bygglagen att hänsyn måste tas till klimatrisker. Sannolikt väntar krav på klimatanpassning och restriktioner mot nya byggen på utsatt mark i många kommuner.

Denna historia tar sin utgångspunkt i ett mindre lite halvskräpigt område i Botkyrka intill Albysjön. Där finns en bilverkstad och en firma som hyr ut byggställningar. Marken ägs av Albykvarns församling AB, men det är Albykvarns Förvaltnings AB (som har ägarkopplingar till ställningsuthyraren) som såg möjligheterna till byggexploatering. Man såg närheten till Albysjön med småbåtshamn, sjöutsikt och gröna omgivningar. Där borde det vara passande att bygga 150 lägenheter och en förskola. Med stort tryck på bostäder i Botkyrka kommun, och hela Stockholmsregionen tänkte man att det skulle vara lätt att hyra ut.

Avslag från samhällsbyggnadsnämnden
Albykvarns Förvaltnings AB begäran om planbesked från Botkyrka kommun mötte avslag från samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen. Som skäl angavs att marken var olämplig för bebyggelse, att det fanns tydlig risk för översvämningar och att det var problem med markens stabilitet. Bakgrunden till avslaget hittar vi för tio år sedan, då kommunen gjorde en stor nulägesanalys utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

– Utifrån analysen konstaterade vi att klimatfrågorna var mycket viktiga och att vi inte hade tillräcklig kunskap. Ett politiskt beslut togs då på att en klimatstrategi skulle tas fram. En arbetsgrupp med politiker och sakkunniga tjänstemän tillsattes. Under arbetets gång ökade kunskapen om klimatfrågornas konsekvenser för bland annat samhällsplaneringen, säger Gunilla Isgren som är miljöutredare vid Botkyrka kommun.

”Byggare ska veta vilka gränser som gäller”
Klimatstrategin antogs 2009, bland annat med målet att Botkyrkas egen organisation ska vara fossilbränslefri 2015. Vidare har man gjort en klimat- och sårbarhetsanalys, som bland annat sätter avtryck i kommunens översiktsplanering. Bland annat finns nu begränsningar för byggnaders placering.

– De måste ligga minst tre meter över nivån på Östersjön och Mälaren, säger Gunilla Isgren.

Dessa gränser är kommunen tydlig med i översiktsplanerna. Byggare ska veta vilka gränser som gäller, och ska därmed slippa lägga onödiga resurser på planering.
– Vi talar om att dessa gränser baseras på analyser och forskning. Därmed tar kommunen sitt ansvar så det inte byggs i utsatta lägen.

”Gått att lösa på andra ställen”
Tommy Berglund, Albykvarns Förvaltnings AB, beklagar att processen slutade med avslag.
– Första gången vi träffade kommunen var de inte avvisande, så jag tog fram ritningar. Men då kallnade de och börja prata om höjda vattennivåer, säger han.

– Då tog jag in konsulter från Tyréns som tog fram förslag på hur man kunde höja och stabilisera marken. Men det blev ändå kalla handen. Visst kan jag ha förståelse för kommunen, med den här typen av problem har gått att lösa på andra ställen För mig var det inte bra, jag hann ju lägga en del pengar i detta, ett par hundra tusen, säger Tommy Berglund.

Botkyrka tidigt ute med avslag av klimatskäl
Av allt att döma lär många kommuner gå Botkyrkas fotspår, med fler restriktioner mot att bygga på mark som kan bli utsatt vid ett varmare och blötare klimat. Det gäller förstås främst sjö- och havsnära områden, där vattennivåerna hotar att stiga.
– Botkyrka var bland de första kommunerna i Stockholms län som har avböjt ett planområde med hänsyn till ett förändrat klimat, säger Karin von Sydow som är klimatanpassningssamordnare vid länsstyrelsen.

Hon hänvisar till plan- och bygglagen som numera kräver klimatanpassning och hänsyn till risker för översvämning.
– Man kan se att kommuner idag börjat se över sin områdesplanering, och blickar framåt över en längre tidsperiod, uppemot 100 år. Man gör det med stöd av klimatforskningen, och pekar då ut mark som kan bli mer riskutsatt.

Men det behöver inte innebära totalstopp för bygge på utsatta platser, bedömer Karin von Sydow.
– Man kan ibland föreslå tekniska lösningar som stadgar upp byggnaderna så de klarar mer regn och ökade vattenflöden. Men framförallt handlar det om att inte peka ut områden för ny bebyggelse i översiktsplanen som är olämpliga i förhållanden till risker för översvämning, ras eller skred.

Lösningar för blötare klimat
Redan idag börjar det synas sådana bygglösningar som ska säkra mot ett blötare klimat. Färre hårdgjorda ytor, dagvattendammar, och gröna tak som fångar upp regn, är exempel som Karin von Sydow nämner.

Att göra en kommunal klimat- och sårbarhetsanalys behöver inte vara svårt, är Gunilla Isgrens uppfattning.
– Tillsammans med en extern konsult tog vi fram analysen. Vi använde befintliga kommunala utredningar och GIS-information, samt data från SMHI och nationella utredningar som bearbetats för den lokala nivån. Vi var bland de första kommunerna som gjorde en analys, idag är det många som gjort det, så det är säkert billigare och enklare när det finns tillgång till mer faktaunderlag på nationell och regional nivå, säger Gunilla Isgren.

Björn Åslund

Ämnen i artikeln:

Botkyrka

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.