Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Analys: Det kommer att krävas allt mer och bättre hållbarhetsrapportering

Publicerad: 29 maj 2022, 07:00

Fastighetsnytts miljö- och klimatreporter Björn Anderberg har under våren granskat elva fastighetsbolags hållbarhetsredovisningar. Han reflekterar här över resultatet och blickar framåt mot en framtid som kommer att kräva mer hållbarhetsrapportering från bolagen både i kvalitet och i kvantitet. Foto: Pax Engström Nyström

Fastighetsnytts granskning av fastighetsbolagens hållbarhetsrapportering visar på höga ambitioner, men ofta saknas lättillgänglig information om hur hållbarhetsarbetet fortskrider i årstakt. I framtiden kommer det att krävas mer. EU signalerar stramare regler om vad en hållbarhetsredovisning ska innehålla, samtidigt som EU:s taxonomi kommer att sätta press på bolagens rapportering om de vill passera som hållbara i investerarnas ögon.

Ämnen i artikeln:

TaxonominCastellumAtrium LjungbergFabegeWihlborgs FastigheterVasakronan FastigheterHeimstaden BostadWallenstam FastigheterHufvudstadenBalder FastigheterAkademiska HusAMF FastigheterPer BolundEU

BA


Under våren har Fastighetsnytt gått igenom och lusläst elva ledande fastighetsbolags hållbarhetsredovisningar för åren 2020 och 2021. Vi har tittat på struktur, läsbarhet och centrala resultatindikatorer. Vi har fokuserat elva utvalda områden, där vi jämfört hur verksamhet och resultat presenteras i hållbarhetsrapporterna för åren 2020 och 2021. 

Beroende på utvecklingen, positiv eller negativ eller neutral, har vi bedömt bolagen med ett trafikljussystem. Bedömningarna utgår uteslutande från den information som kommuniceras i hållbarhetsredovisningarna för respektive bolag.

Läs mer: Ohållbart när Balder hållbarhetsrapporterar

De bolag som hållbarhetsrapporterar föredömligt kombinerar tydlig kommunikation om sin hållbarhetsstrategi med data som visar hur det gått och vart de är på väg. De värjer heller inte för att berätta om prestationer som ligger under de egna och marknadens förväntningar.

De bolag som hållbarhetsrapporterar föredömligt kombinerar tydlig kommunikation om sin hållbarhetsstrategi med data som visar hur det gått och vart de är på väg. De värjer heller inte för att berätta om prestationer som ligger under de egna och marknadens förväntningar.

Alla fastighetsbolag i granskningen har höga hållbarhetsambitioner, men i viljan att visa upp sig från sin bästa sida gör att de ibland går vilse. Här finns bolag som ägnar allt för mycket text åt hållbarhetsplattityder som alla kan skriva under på. Som att ”...hållbarhetsfrågor är i fokus”, ”...klimatfrågan är fortsatt högt upp på agendan.” och så vidare. I en rapport återkommer ordet klimat 304 gånger. 

Läs Fastighetsnytts granskning av hållbarhetsrapportering

DEL 1: Castellum 

DEL 2: Atrium Ljungberg

DEL 3: Fabege

DEL 4: Wihlborgs

DEL 5: Vasakronan 

DEL 6: Heimstaden

DEL 7: Wallenstam

DEL 8: Hufvudstaden 

DEL 9: Balder

DEL 10: Akademiska Hus

DEL 11: AMF Fastigheter 

Och det är Klimatutsläppen som i den här granskningen framstår som den största utmaningen för fastighetsbranschen. En majoritet av bolagen, åtta stycken, har ambitiöst satta mål, godkända av organisationen Science Based Target Inititaive, om att nå klimatneutralitet i närtid och att vara i linje med Parisavtalet. I det ljuset är det en försvårande omständighet att utsläppen för majoriteten av bolagen ökade under förra året. I vår undersökning får därmed åtta av elva bolag rött ljus när det gäller klimatet.

De flesta av bolagen har stora utsläpp som kommer från ny- och ombyggnad och dessa måste i stigande grad matchas mot stora utsläppsminskningar i bolagens fastighetsverksamt, så som drift och energiförbrukning.

I praktiken betyder det att mycket arbete återstår om fastighetsbolagen ska leva upp till de tuffa löften om utsläppsminskningar som de lovar i sin rapportering. De flesta av bolagen har stora utsläpp som kommer från ny- och ombyggnad och dessa måste i stigande grad matchas mot stora utsläppsminskningar i bolagens fastighetsverksamhet, så som drift och energiförbrukning. Det ska bli intressant och se vilka vägar som väljs för att få ihop den ekvationen.

LÄS MER: Så påverkas fastighetsbranschen av EU:s nya taxonomi 

Det som absolut inte är bra i de granskade rapporterna och som motiverar gult eller rött ljus är att resultatindikatorer i flera fall fungerar som någon slags kreativ bokföring. En ökning av energiförbrukningen under 2021 kan döljas genom att välja att redovisa energiförbrukning under två år och på så sätt trolla fram en minskning, trots att 2021 i själva verket stod för en ökning. En minskning av energiförbrukningen blir ett nyckeltal på central plats i rapporten år 2020 medan samma nyckeltal göms undan i en tabell 2021 och när vi räknar är det nu en procentuell ökning. 

I vissa fall har bolagen en formulering i 2020 års rapport som verkar ha känts bra, och då har man nöjt sig med att klippa ut och klistra in den samma i 2021 års rapport, vilket inte direkt vittnar om höjda ambitioner. 

Det här innebär lagen om obilgatoriskt hållbarhetsredovinng

I Sverige måste företag som uppfyller två av dessa tre kriterier hållbarhetsredovisa:

 

• fler än 250 anställda

• en omsättning över 350 miljoner kronor

• en balansomslutning över 175 miljoner kronor

 

Cirka 1 600 svenska företag faller in i den här ramen. Det ligger närmast till hands här att tänka på börsnoterade företag men lagkravet är bredare än så och gäller även organisationer av allmänt intresse. Det kan till exempel vara kommunala bolag inom energi och vatten. 

 

Företag ägda av svenska staten fick redan 2007 krav på sig att hållbarhetsredovisa och faller nu in inom ramen för den här lagstiftningen.

 

En hållbarhetsrapport ska enligt lagtexten innehålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat och konsekvenserna av verksamheten. Däribland ska upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption ingå.

 

Rapporten ska beskriva företagets affärsmodell, den policy som företaget tillämpar i hållbarhetsfrågor, inklusive granskningsförfaranden som genomförts, resultatet av policyn, väsentliga risker kopplade till hållbarhetsfrågorna samt riskhantering. Rapporten ska även innehålla centrala resultatindikatorer.

 

Lagen ställer inte krav på att informationen i hållbarhetsrapporten ska granskas av revisor. Företagets revisor ska dock intyga att rapporten har upprättats.

Lagen om hållbarhetsredovisning har bara fyra år på nacken, den är dock allmänt formulerad med få måsten. Det betyder förstås att redovisningarna skiljer sig åt när det gäller ambition och stringens. Fullt tillräckligt så här långt anser Per Bolund (MP), tidigare finansmarknadsminister och miljöminister, som var med och tog fram lagstiftningen. Men på sikt ser han framför sig att kraven skärps. 

LÄS MER: Nu har taxonomin klubbats – dags för svensk byggbransch att kavla upp ärmarna 

– Det är samma väg som ekonomisk redovisning gått, den var inte klar från början, det har hela tiden ställts nya krav, säger Per Bolund. 

Och Per Bolund ser ut att bli bönhörd, åtminstone enligt ett lagstiftningsförslag som nyligen publicerats av EU:s tekniska rådgivande grupp EFRAG. Där förordas mer detaljerad rapportering, utförligare och mer jämförbara rapporter. 

Eric Lindholm, ansvarig för ESG-rapportering på Ericsson har läst förslaget och säger till Aktuell Hållbarhet: 

– Min initiala reflektion är att de föreslagna standarderna får konsekvenser långt bortom själva rapporteringen. Det blir nu väldigt tydligt att hållbarhet förväntas vara en helt integrerad del av bolagens affärsmodell och att hållbarhetsaspekter ska genomsyra allt ifrån strategi och vision, till bolagsstyrning och riskhantering.

Parallellt med det lagstiftningsarbetet är EU:s Taxonomi inne i en slutfas. Det i sin tur innebär att bolag som inför investerare vill ha en officiell stämpel som hållbara kommer att avkrävas verifierad hållbarhetsdata och resultatindikatorer på en helt ny nivå. Det har flera av fastighetsbolagen i vår undersökning redan börjat ta höjd för. 

– Under 2022 intensifieras arbetet med EU-taxonomin och vi kommer i och med det att upprätta en taxonomiredovisning för koncernen, säger Wallenstams hållbarhetschef Karin Mizgalski .

Elva områden som mäter hållbarhet i fastighetsbolagen I fastighetsnytts granskning

1. Klimat - redovisning och mål

Här tittar vi på om klimatmål är i linje med Parisavtalets ambitioner och hur de utvecklas över tid.

2. Miljöcertifiering, nuläge och mål

Hur förhåller sig bolaget till de dominerande miljöcertifieringarna i Sverige, Leed, Breeam och Miljöbyggnad, ökar eller minskar certifieringarna över tid?

3. Energieffektivitet

Fastigheter står för drygt 30 procent av energianvändningen i Sverige. Fastighetsägare kan till exempel reducera energibehovet genom driftoptimering av befintliga fastigheter och genom att ställa höga krav på energiprestanda vid ombyggnad och nybyggnad.

4. Cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi har som syfte att minska resursanvändningen och samtidigt bidra till en ökad lönsamhet. Här är många fastighetsbolag delaktiga.

5. Gröna obligationer, grön finansiering, gröna hyresavtal

Den första gröna obligationen emitterades i Sverige 2008. Sedan dess ett viktigt verktyg för fastighetsbolag som nå hållbara ambitioner. Inom den finansiella sektorn finns också andra verktyg för att skynda på en omställning.

6. Avfall

Det uppstår stora mängder avfall vid ny- och ombyggnadsprojekt samt från hyresgästers verksamheter. Här finns stora hållbarhetsvinster med ett systematiskt arbete.

7. Agenda 2030

De flesta fastighetsbolag väljer ut ett mindre antal av de 17 globala målen som de aktivt arbetar med och som hållbarhetsarbetet främst bidrar till. Vi har tittat på hur många mål som bolagen valt ut och hur det förändras över tid.

8. Uppförandekod, antikorruption

Risken för korruption och andra oegentligheter hanteras i första hand inom varje bolag, men lika viktigt är att ställa krav på leverantörer, att de också har ett systematiskt arbetssätt för att motverka korruption i sina verksamheter.

9. Transporter

För fastighetsbranschen stora finns stor miljö- och klimatpåverkan för transporter relaterade till byggprojekt. En annan påverkan kommer från hyresgästers resor och transporter till och från fastigheterna.

10. Material

Materialanvändningen i bygg- och ombyggnadsprojekt påverkar klimatet och miljön i stor utsträckning. Och det går åt mycket stora mängder material för att bygga nytt och underhålla fastigheter, således ett viktigt hållbarhetsområde.

11. Social Hållbarhet

Social hållbarhet kan inbegripa allt från barns rättigheter och personalfrågor till strategier om hur man ska rusta upp eller bygga ett nytt bostadsområde. Allt detta frågor som kräver tydliga hållbarhetsmål för ett fastighetsbolag. Hit räknas också stöd till civilsamhället, nationella och internationella organisationer med mera.

 

 

 

 

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev