Analys: Det kommer att krävas allt mer och bättre hållbarhetsrapportering

Under våren har Fastighetsnytt gått igenom och lusläst elva ledande fastighetsbolags hållbarhetsredovisningar för åren 2020 och 2021. Vi har tittat på struktur, läsbarhet och centrala resultatindikatorer. Vi har fokuserat elva utvalda områden, där vi jämfört hur verksamhet och resultat presenteras i hållbarhetsrapporterna för åren 2020 och 2021. 

Beroende på utvecklingen, positiv eller negativ eller neutral, har vi bedömt bolagen med ett trafikljussystem. Bedömningarna utgår uteslutande från den information som kommuniceras i hållbarhetsredovisningarna för respektive bolag.

Läs mer: Ohållbart när Balder hållbarhetsrapporterar

De bolag som hållbarhetsrapporterar föredömligt kombinerar tydlig kommunikation om sin hållbarhetsstrategi med data som visar hur det gått och vart de är på väg. De värjer heller inte för att berätta om prestationer som ligger under de egna och marknadens förväntningar.

De bolag som hållbarhetsrapporterar föredömligt kombinerar tydlig kommunikation om sin hållbarhetsstrategi med data som visar hur det gått och vart de är på väg. De värjer heller inte för att berätta om prestationer som ligger under de egna och marknadens förväntningar.

Alla fastighetsbolag i granskningen har höga hållbarhetsambitioner, men i viljan att visa upp sig från sin bästa sida gör att de ibland går vilse. Här finns bolag som ägnar allt för mycket text åt hållbarhetsplattityder som alla kan skriva under på. Som att ”...hållbarhetsfrågor är i fokus”, ”...klimatfrågan är fortsatt högt upp på agendan.” och så vidare. I en rapport återkommer ordet klimat 304 gånger. 

Och det är Klimatutsläppen som i den här granskningen framstår som den största utmaningen för fastighetsbranschen. En majoritet av bolagen, åtta stycken, har ambitiöst satta mål, godkända av organisationen Science Based Target Inititaive, om att nå klimatneutralitet i närtid och att vara i linje med Parisavtalet. I det ljuset är det en försvårande omständighet att utsläppen för majoriteten av bolagen ökade under förra året. I vår undersökning får därmed åtta av elva bolag rött ljus när det gäller klimatet.

De flesta av bolagen har stora utsläpp som kommer från ny- och ombyggnad och dessa måste i stigande grad matchas mot stora utsläppsminskningar i bolagens fastighetsverksamt, så som drift och energiförbrukning.

I praktiken betyder det att mycket arbete återstår om fastighetsbolagen ska leva upp till de tuffa löften om utsläppsminskningar som de lovar i sin rapportering. De flesta av bolagen har stora utsläpp som kommer från ny- och ombyggnad och dessa måste i stigande grad matchas mot stora utsläppsminskningar i bolagens fastighetsverksamhet, så som drift och energiförbrukning. Det ska bli intressant och se vilka vägar som väljs för att få ihop den ekvationen.

LÄS MER: Så påverkas fastighetsbranschen av EU:s nya taxonomi 

Det som absolut inte är bra i de granskade rapporterna och som motiverar gult eller rött ljus är att resultatindikatorer i flera fall fungerar som någon slags kreativ bokföring. En ökning av energiförbrukningen under 2021 kan döljas genom att välja att redovisa energiförbrukning under två år och på så sätt trolla fram en minskning, trots att 2021 i själva verket stod för en ökning. En minskning av energiförbrukningen blir ett nyckeltal på central plats i rapporten år 2020 medan samma nyckeltal göms undan i en tabell 2021 och när vi räknar är det nu en procentuell ökning. 

I vissa fall har bolagen en formulering i 2020 års rapport som verkar ha känts bra, och då har man nöjt sig med att klippa ut och klistra in den samma i 2021 års rapport, vilket inte direkt vittnar om höjda ambitioner. 

Lagen om hållbarhetsredovisning har bara fyra år på nacken, den är dock allmänt formulerad med få måsten. Det betyder förstås att redovisningarna skiljer sig åt när det gäller ambition och stringens. Fullt tillräckligt så här långt anser Per Bolund (MP), tidigare finansmarknadsminister och miljöminister, som var med och tog fram lagstiftningen. Men på sikt ser han framför sig att kraven skärps. 

LÄS MER: Nu har taxonomin klubbats – dags för svensk byggbransch att kavla upp ärmarna 

– Det är samma väg som ekonomisk redovisning gått, den var inte klar från början, det har hela tiden ställts nya krav, säger Per Bolund. 

Och Per Bolund ser ut att bli bönhörd, åtminstone enligt ett lagstiftningsförslag som nyligen publicerats av EU:s tekniska rådgivande grupp EFRAG. Där förordas mer detaljerad rapportering, utförligare och mer jämförbara rapporter. 

Eric Lindholm, ansvarig för ESG-rapportering på Ericsson har läst förslaget och säger till Aktuell Hållbarhet: 

– Min initiala reflektion är att de föreslagna standarderna får konsekvenser långt bortom själva rapporteringen. Det blir nu väldigt tydligt att hållbarhet förväntas vara en helt integrerad del av bolagens affärsmodell och att hållbarhetsaspekter ska genomsyra allt ifrån strategi och vision, till bolagsstyrning och riskhantering.

Parallellt med det lagstiftningsarbetet är EU:s Taxonomi inne i en slutfas. Det i sin tur innebär att bolag som inför investerare vill ha en officiell stämpel som hållbara kommer att avkrävas verifierad hållbarhetsdata och resultatindikatorer på en helt ny nivå. Det har flera av fastighetsbolagen i vår undersökning redan börjat ta höjd för. 

– Under 2022 intensifieras arbetet med EU-taxonomin och vi kommer i och med det att upprätta en taxonomiredovisning för koncernen, säger Wallenstams hållbarhetschef Karin Mizgalski .