Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Allt hänger ihop

Publicerad: 22 september 2015, 13:41

Daniel Bergstand.

Till skillnad från ekonomisk och social hållbarhet är behovet av den miljömässiga absolut. Om jordens medeltemperatur skulle börja skena upp mot 4 grader blir av allt att döma ekonomisk och social hållbarhet med dagens mått icke-frågor. Det är jobbigt med absoluta förhållanden, som så att säga inte bryr sig om vad vi människor tycker, typ det faktum att vi är dödliga.


Till skillnad från ekonomisk och social hållbarhet är behovet av den miljömässiga absolut. Om jordens medeltemperatur skulle börja skena upp mot 4 grader blir av allt att döma ekonomisk och social hållbarhet med dagens mått icke-frågor. Det är jobbigt med absoluta förhållanden, som så att säga inte bryr sig om vad vi människor tycker, typ det faktum att vi är dödliga.

I rättvisans namn borde kanske alla få uppleva nöjet att ha en egen bil, äta nötkött varje dag eller shoppa loss hämningslöst en helg. Orättvist nog är jordens resurser begränsade och sätter en gräns för de möjligheterna. Även jämförelsevis duktiga svenskars ekologiska fotavtryck är alldeles för stora. Enligt Världsnaturfonden inträffade den så kallade Overshoot Day redan 13 augusti i år. Datumet anger när mänskligheten har förbrukat innevarande års ekologiska budget ur ett hållbarhetsperspektiv. Det största problemet i sammanhanget är utsläppen av växthusgasen koldioxid.

Utan fungerande ekosystem är det rejäl uppförsbacke socialt och ekonomiskt. Samtidigt är det naturligtvis på det viset att allt – miljö/ekonomi/sociala förhållanden – hänger intimt ihop. Business Arena-bekantingen Bo Pellnäs, som är före detta överste av första graden, gör analyser där ekonomi (jakten på råvaror som olja, vatten eller land) hänger ihop med geopolitisk säkerhet och konsekvenser för miljön. Det är en omtvistad tes, men många bedömare menar att en viktig orsak till de protester som ledde till det som kom att kallas den arabiska våren var stigande matpriser, det vill säga en ekonomi i olag. I Syrien rådde torka mellan 2005 och 2010 som fick bönder att flytta in till städerna där levnadsförhållandena var dåliga. Det kan ha bidragit till att unga män anslöt sig till olika utbrytargrupper eller till landets armé, och till ökade sociala spänningar. Ett storskaligt inbördeskrig som det i Syrien får naturligtvis förödande effekter även på miljön och möjligheten att bedriva jordbruk och den onda spiralen skruvar sig vidare in i framtiden. Enligt en studie från Sida som kom 2008, löpte 2,7 miljarder människor i 46 länder hög risk för våldsamma konflikter. Ytterligare 1,2 miljarder människor i 56 länder hotades av politisk instabilitet som en konsekvens av klimatförändringar. Läget är med all sannolikhet betydligt värre idag. Sambanden mellan klimatförändringar och väpnade konflikter är inte direkta utan mycket komplexa, men måste tas med i beräkningen.

Enormt ödesmättade frågor. Oroväckande många ser likheter med 1930-talet. Dagens politiska och ekonomiska ledare i världen skulle behöva lyfta sig upp till helt nya nivåer. Om man ska dra en någorlunda sansad slutsats som ligger närmare den svenska vardagen så är det just att allt hänger ihop. Det går inte att skapa en långsiktigt hållbar miljö utan att de sociala förhållandena utvecklas i rätt riktning. För att det ska vara möjligt måste ekonomin fungera och företagen ha förutsättningar att göra vinster och våga anställa. Unga människor måste se möjligheter i samhället och ha framtidstro. När aktörer i samhällsbyggnadssektorn talar om hållbarhet idag är det slående att man allt mer gör det i den holistiska betydelsen som omfattar alla tre aspekterna. Det är hoppfullt.

Daniel Bergstrand
Senior redaktör och vice vd, Fastighetsnytt

Tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer4, 2015.

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.