Studie: Coliving en seger för klimatet – så förändras segmentet på fem år

Antalet personer som väljer att bo mindre och dela ytor med andra väntas öka i framtiden. Nu har Akademiska Hus, KTH och nio andra parter därför gjort en tvärvetenskaplig studie om coliving-boenden för studenter och unga. 

– Vi har tittat på deras ekonomiska och organisatoriska förutsättningar, samt byggnadens utformning, samt intervjuat både fastighetsägare och boende, säger Maria Grunditz, arkitekt på Grunditz Göransson Arkitekter, till Fastighetsnytt. 

Allt från klimatavtryck till generell fastighetsdata har samlats in i den utförliga rapporten som innehåller sex fallstudier. 

Läs även: Colive om att tackla pandemin

Klimatavtrycket kan halveras

Resultatet visar bland annat att klimatavtrycket per boende kan halveras om ytorna minskas och delade ytor inkluderas redan i detaljplaneringen. Alla delade ytor minskar kostnaden per individ, och särskilt delade kök och badrum bidrar till minskningen, enligt rapporten. 

Det finns även hälsofrämjande effekter, påpekar Maria Grunditz. 

– Ensamheten är stor och utbredd i många åldrar och fler människor är därför intresserade av att bo med andra. Det handlar inte bara om unga. På K9 i Stockholm bor unga och gamla tillsammans. 

Lösningen har i flera fall visat sig vara lyckosam även under coronapandemin.

– På delade boenden har man klarat sig bra mentalt även nu tack vare att man fortsätter att umgås i sin lilla bubbla. 

Varför tror du att intresset för coliving ökar?

– Människor är mer och mer medvetna om sitt klimatavtryck och vill använda varje kvadratmeter mer resurseffektivt, utan att för den sakens skull tumma på kvaliteten, friheten eller tryggheten. 

Läs även: Coliving-aktören: Privata rum räddningen i coronatider 

Banar väg för kringtjänster

En växande utmaning för landets arkitekter är att utforma hållbara och anpassningsbara boendemiljöer som möter de behoven.  

– Vi måste våga tänka nytt i grunden. Det måste bli enklare att förändra rums- och delningstyper, samt att återanvända befintliga byggnader. Det finns exempelvis goda förutsättningar för att göra om tomma kontor till coliving, säger Maria Grunditz.

Inom fastighetsbranschen har coliving länge varit ett hett segment, men nu börjar även andra få blodad tand. 

– Det finns flera aktörer som är intresserade av att förbättra boendeservicen med olika tjänster och faciliteter. Coliving handlar om så mycket mer än bara själva boendet. 

Hur tror du att coliving kommer att se ut om fem år?

– Jag tror att vi får se ännu bättre utformningar och mer mångfald, med blandade åldrar och bakgrunder, framöver. Coliving är en komplex utmaning för branschen att lösa, men har framtiden för sig, säger Grunditz.