”Måste finnas ett tydligt syfte” 

Artikeln publiceras även i Fastighetsnytt nummer 3, 2018. I numret har vi lite extra fokus på utbildnings- och rekryteringsfrågor.

Ett universitet är något som står högt på alla städers önskelista. En drivkraft för ekonomi, kunskap och unga människor. Fastighetsnytt träffade Birgitta Bergvall Kåreborn, rektor och professor,  Luleå Tekniska Universitet, som ser spännande möjligheter i digitaliseringen.

En stor anledning till att LTU blivit en framgångsrik drivmotor för staden ligger i den forskning man bedriver i nära samarbete med företag, industri och offentlig sektor, menar Birgitta Bergvall Kåreborn. Det har lett till ett effektivt kunskapsutbyte till allas nytta. Att universitetet har varit otroligt viktigt för Luleås utveckling är också något hon hört från många aktörer. Här finns möjligheter för tillväxt, speciellt om man också kan få studenter att stanna.

– Det finns mycket forskning som visar hur viktigt ett universitet som organisation är för tillväxten i både staden man befinner sig men också i regionen. Vi blir ett kompetenscentrum. Genom universitetet får man ett ständigt inflöde av nya personer in i stad och region. Kan man då komplettera det med trevliga och bra arbetstillfällen och boende då kan en del av de som kommer från andra geografiska områden stanna i den här regionen. Tittar vi på våra studenter så kommer 18 procent från Norrbotten, så mer än 80 procent kommer från andra delar.

När det gäller den digitala anstormningen finns det mycket att hämta tror Birgitta Bergvall Kåreborn. Man är redan ett av de mer erfarna universiteten vad gäller distansutbildningar. Men hon ser även möjligheter med nya tekniker som kommer ur ett inlärningsperspektiv, pedagogiker som bygger mer på spel och spelutvecklingstanken. Framförallt en mer individuell inlärning.

– När vi blir mer mogna med att ta till vara på den data vi har, kan vi bli bättre på att veta hur man skulle kunna hjälpa studenter på ett annat sätt. Vi kan också ge ett mer individualiserat studiestöd på samma sätt vi ser andra tjänster där vi gått från att massproducera en produkt men nu lyckas ge varje individ den vara de vill ha. Det är spännande att fundera på de trender vi ser i hela samhället och som kanske inte riktigt har kommit till oss ännu, vad de skulle betyda för utbildning och kanske även forskning när de väl börjar bli implementerade.

Att det blir ett skifte där tekniken tar större plats ser hon som ganska självklart men sedan är det vi själva som väljer om det blir bra eller inte.

– Om vi generaliserar så kan jag inte se lärarsituationer i framtiden där vi inte har teknikstöd och att det kommer teknik som förbättrar kvalitén men det måste finnas ett tydligt syfte, många gånger när vi talar om teknik glömmer man det. Det handlar inte bara om att vi ska ha, när jag lägger upp en lektion måste jag fundera på vad jag vill med lektionen, vad studenterna ska lära sig och hur de på bästa sätt kan lära sig det. Vilka hjälpmedel har jag till mitt förfogande? Där är teknik ett hjälpmedel tillsammans med många andra. Det går inte att säga att det behövs teknik om man inte sätter det i ett sammanhang och vad syftet ska vara.

I rollen som rektor vill hon jobba ännu mer framöver med det digitala men också med internationell rekrytering.

– Internationalisering och globalisering blir viktigare och viktigare, vi har väldigt många utländska doktorander, men också väldigt många professorer, lärare och forskare som kommer från olika länder. Men vi har jobbat ganska lite med internationell rekrytering på grundnivå. Det är intressant att titta mer på men också att fortsätta titta på vad digitaliseringen kommer att betyda för oss, både i utbildning och forskning men också i våra stöd och administrativa rutiner. Jag tror digitaliseringen har en otrolig potential att skapa bättre kvalitet i hela vår verksamhet.

Mattias Fröjd