Forskning
Det sociala kapitalet undersöks i bostadskvarter i Umeå
Publicerad: 11 mars 2020, 15:00
Västra stranden 2 i Umeå har naturen direkt utanför dörren ner till Umeälven. Foto: 3D Nord
Fyra områden i Umeå står i fokus när ett projekt på Umeå universitet tar sig an frågan om socialt hållbara bostadsområden och hur det kommunala utvecklingsarbetet kan främja dessa.
Social hållbarhet är ett väletablerat begrepp, utan att för den skull vara helt tydligt definierat. Projektet på Umeå universitet angriper frågan utifrån begreppet socialt kapital där en plats med högt socialt kapital kännetecknas av att där finns starka sociala nätverk och en hög nivå av tillit, förtroende och stöd mellan de boende. Att bo på en sådan plats tros vara hälsofrämjande, och det finns studier som visar att de som bor i områden med högt socialt kapital har bättre hälsa än de som bor i områden med lågt socialt kapital. Socialt kapital kan således vara en indikator på social hållbarhet, och genom att mäta det kan man få en uppfattning om hur socialt hållbart ett område är.
Kommuninvånare fick ranka bostadsområden
År 2006 genomfördes en första enkätundersökning i Umeå kommun där 49 olika områden rankades utifrån nivån av socialt kapital. Nu planeras en uppföljande enkät för att få kunskap om hur det sociala kapitalet har förändrats i dessa områden över tid. Man vill ta reda på i vilka områden socialt kapital har ökat respektive minskat, och hur dessa förändringar kan förstås. Intervjuer med kommunala utvecklingsstrateger och granskning av kommunala rapporter ska ge en bild av vilka sociala och bostadspolitiska interventioner som har ägt rum i dessa områden under perioden.
Fyra områden kommer att väljas ut för fördjupade fallstudier; ett område där socialt kapital har ökat, minskat, respektive legat på samma nivå under den senaste tolvårsperioden. Ett nytt bostadsområde kommer också att väljas ut. I dessa områden kommer man att intervjua ”nyckelpersoner”, som bott i området länge eller som är särskilt engagerade i området, för att få deras bild av det sociala kapitalet. Resultaten kommer att jämföras med enkätresultaten och de kommunala dokument som analyseras. Överensstämmer enkätresultaten om förändringar i områdets sociala kapital med subjektiv upplevelse hos dem som bor i området? Hur uppfattas genomförda sociala och bostadspolitiska interventioner som genomförts i området?
Underlag för utvecklingsarbete
Resultaten ska kunna användas i strategiskt kommunalt utvecklingsarbete för planering av socialt hållbara bostadsområden. Projektet ska genomföras i nära samarbete med Umeå kommun, och Kommissionen för ett socialt hållbart Umeå, som tillsattes under 2017 och som fått i uppgift att ”analysera skillnader i livsvillkor i Umeå kommun mellan grupper och geografiska områden, samt ge förslag på konkreta åtgärder för en socialt hållbar utveckling i hela Umeå kommun”.
Malin Ericsson är socionom, professor i socialt arbete och docent i folkhälsovetenskap vid Umeå Universitet. Foto: Umeå Universitet
Tre frågor till forskaren, Malin Ericsson:
Hur har arbetet fortskridit?
– Vi har utarbetat den uppföljande enkäten som skickats ut till 16 000 Umeåbor i mitten av januari 2020. Enkäten kommer även att gå ut till cirka 2 000 personer som besvarade den första enkäten 2006.
Hur uppfattas frågan om socialt kapital av de boende?
– Att grannar hälsar på varandra, att det finns stöd att få om det behövs och att man kan känna sig trygg i sin boendemiljö betyder mycket för den självupplevda hälsan. Barn betonar särskilt vikten av trygga mötesplatser och platser för roliga aktiviteter i sin boendemiljö. Det är också tydligt att fysiska och sociala faktorer samspelar i vad som utgör en hälsofrämjande boendemiljö, den fysiska utformningen påverkar känslan av trygghet och de boendes möjligheter till möten och social interaktion.
Vad innebär socialt kapital i ett genusperspektiv?
– I vår tidigare enkät fann vi intressanta skillnader mellan män och kvinnor som kunde indikera att det är mer hälsofrämjande för kvinnor att bo i områden med stort socialt kapital, jämfört med män. Kvalitativa studier, det vill säga studier där vi intervjuat män och kvinnor, flickor och pojkar om deras subjektiva uppfattningar, stöder dock inte att det sociala kapitalet skulle vara viktigare för kvinnor än män.