Söndag20.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Forskning

Är vertikal förtätning lönsam?

Publicerad: 14 November 2017, 14:38

I ett projekt på SLU ämnar man undersöka effekterna av vertikal förtätning – att successivt bygga staden allt högre.


Ämnen i artikeln:

FormasSLU

Artikeln är även publicerad i Fastighetsnytt nummer 5, 2017.

I ett projekt på SLU ämnar man undersöka effekterna av vertikal förtätning – att successivt bygga staden allt högre.

Frågan är om höga hus är ekonomiskt lönsamma, om de sparar energi och mark eller om invånare som bor eller arbetar högt uppe i hus faktiskt bidrar till stadslivet eller inte. Forskarna pekar också på att det visat sig att barn mer sällan leker på innergårdar om de bor högt upp i ett hus. En annan fråga är om de som bor i höghus samverkar med sina grannar i huset eller inte.

I detta projekt undersöks sju från FN härledda hållbarhetsresurser som forskargruppen kallar för Fysiska, Ekonomiska, Biologiska, Organisatoriska, Sociala, Kulturbestämda och Estetiska resurser. De sju resurserna används för att bedöma graden av hållbar samhällsutveckling i höga bostadsområden kontra låga bostadsområden. Aktuella utmaningar eller hypoteser testas som exempelvis om boende/arbetande på övre våningar på höghus blir bortkopplade från gatu-, innergårds-, grannskaps- och även det offentliga stadslivet; om det finns kritiska trösklar över vilka boendekvaliteter minskar i höga hus.

Man refererar också till arkitekten Jan Gehl i Danmark som hävdar att det går en viktig gräns mellan 3:e och 4:e våningen. Bland annat är detta gränsen för hus utan hiss. Mellan 5:e och 6:e våningen går en annan gräns. De som bor på 6:e våningen har ofta mycket svårt att engagera sig för vad som händer på gården, gatan, odlingen. Det blir också mer osäkert att släppa ut små barn själva som bor på 6:e våningen. En annan fråga handlar om det finns biofysikaliska gränser för en rimlig tillgång på sol-, himmel- och grönområden i lägenheter för olika våningar i höghus. Man vill också undersöka hur en gradvis ökande vertikal förtätning kan påverka byggkostnader, underhållsutgifter och invånarnas vardagsekonomi.

Arbetet utförs med hjälp av ett egenutvecklat verktyg, FOMA-manualen, som mäter sju olika hållbarhetsresurser i olika gamla och nya stadskvarter. Med hjälp av verktyget går det att uppskatta om ett förtätningsprojekt har lyckats att spara ekonomiska, ekologiska och sociala resurser. Det går också att uppskatta effekterna på rymligheten, det vill säga utrymmet mellan husen. FOMA-manualens ekvationer beräkna hur hållbara gamla och nya bostadsområden är – och ska även försöka bedöma vad som kan göras åt de problem vi ibland möter.

Samarbete sker med Kävlinge, Halmstad, Örebro, Uppsala – Hågaby, Gävle, Umeå, Östhammar, Uppsala, Huddinge och Sundbybergs kommuner. I varje kommun kommer man att titta på förtätningsprojekt i stadskärnan, 50-talsbebyggelsen och miljonprogrammets hus.

Fakta
Titel:
Vertikal Förtätning – En Utmaning för Funktionellt Täta städer
Projektledare: Per Berg, Professor
Institution: Sveriges lantbruksuniversitet – Stad och land
Finansiär/bidragsform: Formas Projekt
Tidsram: 2017-2019

Mattias Fröjd

Ämnen i artikeln:

FormasSLU

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.