Digitalisering
Vasakronan spår snabbt växande marknad för handel med eleffekt
Publicerad: 15 september 2021, 15:01
Vasakronan, med teknikchef Sandra Jonsson i spetsen, testar ett nytt upplägg för handel med eleffekt.
Foto: Teresa Ahola
Avancerad fastighetsteknik med 15 000 sensorer i nya Sergelhusen kan bli en viktig pusselbit för att lösa elkrisen i framtiden. ”Utvecklingen kan även vara en potentiell inkomstkälla för fastighetsbranschen”, säger bolagets teknikchef till Fastighetsnytt.
Som Fastighetsnytt skrivit om tidigare så hotar akut elbrist både Storstockholm, Uppsala och andra delar av Sverige. Nu introducerar därför Vasakronan ett nytt upplägg i topprenoverade Sergelhusen där man med hjälp av tusentals sensorer testar att dra ner eleffekten vid elbrist hos Svenska kraftnät, Ellevio eller Vattenfall.
– Vi deltar med piloter i Sthlmflex för att testa förutsättningarna för en marknadsplats för handel med eleffekt och hitta lösningar på kapacitetsutmaningen, säger bolagets teknikchef Sandra Jonsson till Fastighetsnytt.
Läs även: Ellevio om debatten kring elnotan: ”Vi har inte lovat något”
Sandra Jonsson, teknikchef på Vasakronan, leder pilotprojektet.
Foto: Teresa Ahola
Styrningen sker med hjälp av avancerade IT-funktioner i plattformen Proptech OS som snabbt ser till att bolaget kan dra ner effektbehovet för elbilsladdningsstationer och installationer i Sergelhusen för vidare delning.
– Det är givetvis inget som ska märkas gentemot våra kunder. Vi fördelar om vilka tider elen används, vilket ger oss möjlighet att frigöra eleffekt när den behövs bättre i andra delar av nätet.
Vasakronan har utvecklat funktionen i samarbete med elhandlaren Entelios och av Vasakronan delägda Idun Real Estate Solutions och styrentreprenörerna i de fastigheter som deltar.
Varför engagerar sig Vasakronan i elkrisen?
– Vi ser effekt- och kapacitetsbristen som en viktig samhällsutmaning som vi vill hjälpa till att lösa. Utvecklingen av marknaden kan också vara en potentiell inkomstkälla för fastighetsbranschen och vi har byggt funktionen så att det ska vara möjligt att skala lösningen till olika fastigheter om det visar sig fungera bra.
Att sänka effekttoppar ses även som en viktig del i bolagets hållbarhetsarbete och funktionen bidrog till att Sergelhusen fick höga Leed-poäng.
– Det är ytterligare ett exempel på att hållbara lösningar också är lönsamma, säger Sandra Jonsson.
Läs även: Så rustas Stockholms sjukhus mot elbristen
Flexibilitetsmarknaden testas brett i Storstockholm inom forskningsprojektet Sthlmflex av Svenska kraftnät, Ellevio och Vattenfall Eldistribution. Första handeln pågick december 2020–31 mars 2021. I går var sista anmälningsdagen till vintern 2021–2022, men projektet har förlängts till 2023 för att öka incitamenten för att ännu fler aktörer ska delta på marknaden.
Trög start för Sthlmflex
• Vid uppstarten blev Skellefteå Kraft, Stockholm Exergi, Stockholms hamnar, Arenabolaget, Enstar & Entelios flexmedlemmar. Alla utom Stockholms hamnar och Enstar lade bud.
• Januari–mars 2021 avropades 2276,4 MWh, vilket var 50 procent lägre än beräknat. Buden hade inte räckt till en tioårsvinter.
• Avropspriset var 485 kronor/MWh i genomsnitt, men varierade mellan 200–5 000 kronor.
• Tillfälligt abonnemang hade en kostnad på runt 250 kronor per MWh. När det fanns tillfälligt abonnemang var dessa ett pristak på flexibilitetsmarknaden.
Källa: Svenska kraftnät
Mer om Leed-certifiering
• Leed anses vara det internationellt mest kända bedömningssystemet för social och miljömässig hållbarhet, utvecklat och administrerat av US Green Building Council, som Sweden Green Building Council är officiell samarbetspartner för sedan 2013.
• Lägsta nivån i Leed är certifierad som kräver minst 40 poäng.
• Därefter finns nivåerna silver, guld och platinum, där högsta betyg kräver att byggnaden uppnår 80 poäng eller mer.
• Sergelhusen är det andra svenska projektet som nått platinum tack vare bevarande av befintliga betongstommar, vattenbesparing, innovativa energilösningar och andra banbrytande lösningar.
Källa: SGBC