Torsdag09.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Arkitektur

Stockholm behöver arkitekturstrategi

Publicerad: 7 Juni 2015, 05:00

Lotta Edholm

Förslaget till Nobel Center på Blasieholmen har gett upphov till en av de livligaste stadsbyggnadsdebatterna i Stockholm på länge – och det är välkommet.


Ämnen i artikeln:

Björn LjungLotta Edholm

Förslaget till Nobel Center på Blasieholmen har gett upphov till en av de livligaste stadsbyggnadsdebatterna i Stockholm på länge – och det är välkommet. För även om frågorna om hur vi bygger vår stad på bästa sätt diskuteras livligt, saknas ofta ett helhetsgrepp på Stockholms utveckling. Vi från Folkpartiet ser debatten om Nobel Center som en ingång till och en illustration av en större stadsbyggnadspolitisk debatt som Stockholm allt tydligare behöver. Det är dags att ta fram en arkitekturstrategi för Stockholm.

För vår del råder ingen tvekan om att Stockholm ska utvecklas, att vi ska bygga mer – och att det är stad vi ska bygga. När Stockholm växer gäller det att vi bygger både mycket, och bra. Både husen och arkitekturen ska hålla i minst ett hundraårsperspektiv. Vilken bild av dagens Stockholm vill vi lämna vidare till kommande generationer? Vilka nya årsringar vill vi skapa? Hur ska arkitekturen medverka till att staden fungerar för dem som bor och verkar här?

Det aktuella förslaget till Nobel Center, ritat av arkitekten David Chipperfield, har mötts av kritik från en lång rad tunga instanser: Stadsmuseet, Skönhetsrådet, länsstyrelsen och nu senast Riksantikvarieämbetet. Kritiken ser lite olika ut men i grunden finner vi i Folkpartiet stort stöd för den uppfattning vi förfäktat sedan länge: det föreslagna Nobelcentret är fel hus på platsen. Det tar inte tillräcklig hänsyn till den kulturhistoriska miljön och möter inte de kvalitetskrav som just denna centralt placerade plats i ett känsligt läge kräver.

Att föreslå detta hus på en så känslig plats i Stockholm visar på en oroande tendens i hur Stockholm byggs och planeras just nu: En stor okänslighet för platserna och de tidigare årsringarna, och en blindhet för hur staden förändras i stort genom beslut och projekt som genomförs styckevis och delvis. Vi ser andra exempel ipåbyggnaderna av Gallerian-kvarteret och i andra förändringar som får stor påverkan på stadsbilden. Staden växer och förändras snabbt – men ett konkret tankearbete för hur staden bör växa verkar i vissa delar saknas.

Stockholm växer och behöver förändras – inte minst i City. Vi vill se fler bostäder och olika slags verksamheter för en levande, blandad stad. Att ge liv åt Brunkebergstorg är ett viktigt steg, likaså önskar vi mer liv på kvällar och helger i de idag ofta öde regeringskvarteren. De nya stadsutvecklingsområdena i Hagastaden och Värtan/Norra Djurgårdsstaden kommer att kunna tillföra många nya bostäder och nya kvaliteter till Stockholm. Här kan vi också bygga högre än den klassiska stenstaden men fortfarande i den form som stockholmarna efterfrågar: en tät kvartersstad med grönskande gator och parker där inslag från gamla årsringar bör kunna bevaras. I många delar av ytterstaden bör nya stadsdelar kunna bli mer stadsmässiga.

Många befintliga, glesa stadsdelar behöver både förtätas och byggas ihop för att öka tillgänglighet, trygghet och funktion. I Kista, Telefonplan och på fler ställen kan man gärna bygga riktigt högt, liksom man historiskt gjort längs Brunkebergsåsens sträckning och vid stenstadens gränser. Men vi ska inte förstöra de unika värden som finns i Stockholms innerstad.

Ska vi bygga mycket – och det måste vi – måste vi bygga bra. Stockholm behöver nu få en arkitekturstrategi för hur staden växa, vad som ska värnas och vad som ska utvecklas. Folkpartiet kommer att fortsätta att slåss för en helhetssyn på stadsbyggnadspolitiken: i innerstaden, de nya stadsdelar som tillförs den, och i ytterstaden.

De nya årsringarna måste få synas i staden – också centralt, också jämte tidigare generationers årsringar. Ett Nobelcenter i en modern märkesbyggnad på Blasieholmen kunde bli ett viktigt tillägg till Stockholm. Men det, och annat, måste hålla tillräcklig kvalitet och ta hänsyn till den miljö man landar i. Vi ser fram mot att om några år kunna blicka ut över staden från Söders höjder och få se vår tids avtryck gestaltade i varsam samklang med tidigare århundradens Stockholm.

Lotta Edholm (FP)
oppositionsborgarråd och gruppledare

Rasmus Jonlund (FP)
vice ordförande kulturnämnden och kulturmiljöutskottet

Björn Ljung (FP)
gruppledare stadsbyggnadsnämnden

Ämnen i artikeln:

Björn LjungLotta Edholm

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.