Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arkitektur

Stadsarkitekten: ”Det ska vara möjligt att bygga höga hus i Stockholm”

Publicerad: 15 januari 2021, 12:48

Torleif Falk har ibland att han skulle vilja bo högt upp i fyrverkarbacken i Marieberg i Stockholm. ”Inget jättehögt hus, men högt placerat med en fantastisk vy över Riddarfjärden och Mälarens inlopp till Stockholm”.

Foto: Carl Bredberg

Trots en mångårig debatt är det få höga hus som kommer igenom nålsögat och får spaden i marken. Frågan är om attityderna håller på att förändras.


Ämnen i artikeln:

Torleif FalkStockholmJMLiljeholmen

Debatten om de höga husens varande eller icke varande i Stockholm har rasat i många år, där vissa tycker att det borde vara en självklar del i en internationell huvudstad och ett klimatsmart nyttjande av mark - andra tycker att på ett oåterkalleligt och evigt sätt skulle förändra stadens siluett till det sämre. Lägg där till flygplan som ska fram, skönhetsråd som ska tycka sitt och fastighetsägare som ska investera. 

Torleif Falk är stadsarkitekt i Stockholm och den som i mångt och mycket sätter inriktningen för hur Stockholms nya bebyggelse ska se ut. Han tycker att höga hus kan vara ett spännande och intressant inslag i stadsbilden, men att det är svårt att ha en generell åsikt kring höga hus eftersom varje plats har sina egna förutsättningar. 

Han tycker att det mycket väl kan byggas höga hus i Stockholm, men att flera saker ska till för att de ska bli verklighet. 

– I Stockholm finns en tradition kring hushöjder och placering som har med topografi, innehåll och platsers betydelse att göra. Historiskt har det främst varit offentliga byggnader och kontor som tagit plats i siluetten. På senare tid har även bostäder rymts i högre hus. Sammantaget bör man se de uppstickande byggnaderna som en del i en större komposition där de samverkar i den stora skalan - lyckas vi med det kan det mycket väl byggas höga hus i Stockholm, säger han. 

Läs även: Klarakvarteren 2.0 lever upp till forna visioner

Vilka fördelar och nackdelar finns med riktigt höga hus?  

– Såklart skapas fantastiska vyer för de som har tillgång till ett högt hus inifrån, de kan också fungera som orienteringsmärke i staden. En välkomponerad byggnad kan bidra positivt till en stads identitet. Det finns också svårigheter med höga hus i Stockholm. Som exempel kan de vara inflygningshinder, de kan störa kulturmiljön, de kan skapa blåsiga markmiljöer, de skapar också stora skuggeffekter. Ofta är det utmanande med buller för bostäder i höga hus.

När staden, arkitekter eller byggherrar lyfter planer eller idéer på höga hus får de ofta mycket uppmärksamhet, betydligt mycket mer än lägre hus. Hundratals artiklar har exempelvis skrivits om bostadsutvecklingsbolaget SSM numera slopade planer på två höga torn (Tellus Towers) vid Telefonplan eller Oscar Properties planer på utvecklingen av gasklockan i Norra Djurgårdsstaden. Då pratar vi alltså om projekt där spaden aldrig ens kommit i närheten av backen. 

Förtjänar höga hus all den uppmärksamhet som de får?

– Jag skulle säga att det varierar om de förtjänar det. Såklart de tar visuell plats när det sticker upp ovanför övrig taklinje och tar uppmärksamhet på det viset. Därför är det extra viktigt att höga hus håller mycket hög arkitektonisk nivå. Det kan då vara berättigat med extra uppmärksamhet. Svag arkitektur som tar stor visuell plats är en dålig kombination och förtjänar ingen större uppmärksamhet i mina ögon.

Lyssna: Torleif Falk i Fastighetsnytt podcast

I dagsläget har Stockholms stad ingen uttalad policy kring höga hus - men det kanske kommer snart. 

– Flera höga hus prövas i olika planprocesser vilket pekar på ett behov. Vi jobbar sedan några år med särskilda strategier för stadens gestaltning och har nu förutom översiktsplanen färdigställt Stockholms byggnadsordning och håller precis på med en arkitekturpolicy. Som ett led i detta arbete ser jag gärna att vi tar fram en specifik vägledning om höga hus i Stockholm framöver.

Även om många planer aldrig realiserats har det de senaste åren stuckit upp ett par höga hus runtom i Stockholm. Vid Liljeholmskajen håller JM precis på och färdigställer det sista av sina fyra höga hus och inflyttningen är i full gång i Oscar Properties andra, norra torn. I Kista har flera höga hus tagit plats den sista tiden och vid Gullmarsplan kan man numera se Skanskas färgglada kontorsskrapa. 

Vad har de höga hus som faktiskt byggts gemensamt? Varför har just de kommit igenom planprocessen? 

– Jag tror att man lyhört har följt de förutsättningar som finns, inget av dessa projekt har varit enkla att genomföra, men jobbar man konsekvent med stadens förutsättningar ska det var möjligt att bygga höga hus i Stockholm. Dessa är exempel på detta.

Minns du något högt hus som du tycker är tråkigt att det aldrig byggdes?

– Jag tycker att det är synd att det första förslaget till arkitekterna Herzog and de Meurons projekt vid gamla gasklockan i norra djurgårdsstaden inte förverkligats. Det kunde blivit en byggnad i internationell hög klass. Staden söker nu ny byggaktör dit och vi hoppas på något som kan motsvara den nivån.

Skulle du kunna tänka dig att bo i ett högt hus själv?

– Jag har ibland tänkt att jag skulle vilja bo högt upp i fyrverkarbacken i Marieberg i Stockholm. Inget jättehögt hus, men högt placerat med en fantastisk vy över Riddarfjärden och Mälarens inlopp till Stockholm. Samtidigt är jag en person som gillar att vara nära naturen så jag har valt att bo på marken hittills, men man vet aldrig…

Hej, Jon Semb-Josefson som projektleder utvecklingen av JM:s höghus vid Liljeholmskajen.

Hur gick det till när ni fick igenom planerna på höghusen? 

– JM förvärvade marken vid Liljeholmskajen från Vin & Sprit i 1998. Efter en inledande process med parallella uppdrag med fyra arkitektkontor valde vi tillsammans med Stockholms stad ett av förslagen som utgångspunkt för vidare planarbete. JM och Stockholm Stad hade sedan ett nära samarbete under utvecklingen och framtagandet av detaljplanerna för området. 

 – Ursprungligen var höghusen längs med kajen planerade med 14-18 våningar men under tiden i projektutvecklingen såg man att platsen och topografin var lämplig för högre hus - resultatet blev dagens höghus med 24 våningar. Dock har ett av husen, Kajplats 6, utöver 24 våningar en glaskub längst upp som sticker upp över dom andra husen, den inrymmer två extra våningsplan som ger plats åt en restaurang och skybar med 360 graders vy över Stockholm.

 

Hur ser lönsamheten ut? 

– Lönsamheten beror på väldigt många olika faktorer, till exempel antal bostäder och kvadratmeter per våningsplan, hur man väljer att lösa tekniska försörjningen och självklart är det av stor betydelse hur mycket våra kunder vill betala för lägenheterna. Våra höghus på Liljeholmskajen har ett mycket attraktivt läge utmed vattnet och med utsikt mot innerstaden och vi ser att betalningsviljan är högre i höghusen än i närliggande kvarter som inte ligger direkt vid vattnet. Jag ser ingen tydlig gräns för när det inte går att få lönsamhet i höga hus, det beror helt på projektets förutsättningar.

 

 Vilka reaktioner har ni mött på husen?

– Vi har fått väldigt mycket positiv respons på våra hus längs med Liljeholmskajen och ser att det används som referens i många olika sammanhang, till exempel används Liljeholmskajen som illustration på framsidan av Stockholm Stads översiktsplan.  

 

Maria Nordlander

Redaktör

maria.nordlander@fastighetsnytt.se

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.