Söndag29.03.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Sök

Arkitektur

Riksarkitekten: “Handlar inte om smakråd”

Publicerad: 24 Oktober 2018, 12:18

Helena Bjarnegård, Sveriges första riksarkitekt

Foto: S. Hedberg.

Boverket meddelade på onsdagen att Helena Bjarnegård blir landets första riksarkitekt från nästa år. “Det har funnits en del kritiska röster om det verkligen behövs ett estetiskt råd på den här nivån. Men det här handlar inte om att vara ett tyck- och smakråd, utan om att genomföra de nya målen”, säger hon till Fastighetsnytt.


Ämnen i artikeln:

Helena BjarnegårdRiksarkitekt

Boverket meddelade på onsdagen att Helena Bjarnegård blir landets första riksarkitekt från nästa år. “Det har funnits en del kritiska röster om det verkligen behövs ett estetiskt råd på den här nivån. Men det här handlar inte om att vara ett tyck- och smakråd, utan om att genomföra de nya målen”, säger hon till Fastighetsnytt.

Helena Bjarnegård har knappt själv hunnit smälta nyheten när Fastighetsnytt ringer upp henne för en kommentar efter Boverkets besked.

– Jag fick precis själv reda på att jag fick jobbet, efter en lång rekryteringsprocess. Det är helt nytt även för mig.

Hur känns det?
– Det här blir en spännande utmaning. Jag är väldigt tacksam över att ha fått förtroendet att vara riksarkitekt.

Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö och utredare av den nya arkitekturpolitiken, fortsätter med det förberedande arbetet för att sedan lämna över facklan till Helena Bjarnegård efter årsskiftet.

– Jag kommer att följa arbetet under hösten och har även själv arbetat i en av referensgrupperna under utredningstiden av Gestaltad Livsmiljö.

Vilka punkter vill du börja med?
– Det absolut viktigaste är att vi ska ta fasta på vad arkitekturen kan göra för att möta dagens stora samhällsutmaningar, som segregation. Det är oerhört viktigt.

Varför behövs en riksarkitekt?
– Tjänsten behövs för att få kraft i arbetet med att genomföra riksdagens nya arkitekturpolitiska mål. Just nu finns det ett fönster öppet då vi behöver jobba fokuserat och intensivt med vår tids största utmaningar genom arkitekturens kraft, som målet så väl beskriver.

Så här besvarar hon kritiken om att den nya tjänsten är överflödig:

– Det har funnits en del kritiska röster om det verkligen behövs ett estetiskt råd på den här nivån. Men de har nog inte förstått vad riksarkitekten ska göra. Det här handlar inte om att vara ett tycke- och smakråd, utan om arbete med att genomföra de nya målen som handlar om vad arkitekturen kan göra för att bidra till stora samhällsutmaningar.

Riksdagen gav tidigare i år Boverket i uppdrag att ansvara för samordningen av arbetet med arkitektur och gestaltad livsmiljö i landet. Satsningarna har gjort att Boverket har rekryterat 50 nya medarbetare, bland annat flera arkitekter. Meningen är att de tillsammans med riksarkitekten, ArkDes, Statens konstråd och Riksantikvarieämbetet ska vara ett stöd till kommunerna i frågor om gestaltning och hållbarhet i planeringsarbetet, samt aktivt arbeta för att motverka segregation.

Hur ska ni motverka segregation?
– Exakt hur det ska göras har jag inget svar på ännu. Vi behöver hitta svaret genom dialog och samarbete med Boverket, branschen, myndigheter och kommuner.

Målet är att stödja stadsarkitekter, politiker och tjänstemän som jobbar med arkitekturfrågor ute i kommunerna, samt samarbeta med statliga verk, bransch och akademi.

– Vi behöver även titta på olika verktyg, tillämpning av plan- och bygglagen, lagen om offentlig upphandling och annat för att ge stöd till dem som arbetar inom området.

Vad hoppas du från branschens sida?
– Boverket kan styra med hjälp av vägledningar med mera, men det är branschen som genomför arkitekturen. Branschen är oerhört viktig när vi ska göra verklighet av den arkitekturpolitik som riksdagen beslutat om.

Teresa Ahola

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.