Söndag20.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Arkitektur

Ökat tryck på nya typer av äldreboenden efter corona

Publicerad: 14 September 2020, 08:53

Det kommer att byggas äldreboenden och bostäder åt äldre på nya sätt framöver spår de experter vi pratat med.

Foto: Mostphotos

Den omfattande smittspridningen av covid-19 på svenska äldreboenden har satt nytt ljus på hur ytorna utformas. Enligt experter som Fastighetsnytt talat med skulle Sverige behöva en helt ny typ av boenden.


Ämnen i artikeln:

Äldreboende

Det har hänt mycket sedan ädelreformen på 1990-talet gav kommunerna det samlade ansvaret för service och omsorg för de äldre och regionerna (då landstingen) ansvaret för vården.

Framförallt har de äldre blivit både fler och sjukare. Fler har fått bo kvar hemma med en hög grad av hemtjänst tills de är så skröpliga att de fått flytta in på ett vård- och omsorgsboende. Och eftersom sjukvården varit ansträngd och haft ont om vårdplatser har de äldre fått komma dit först när det varit absolut nödvändigt. 

Den utbredda smittspridningen av covid-19 på svenska vård- och omsorgsboenden, med tusentals dödsfall som följd, har gjort att äldreomsorgen hamnat i den politiska hetluften. Frågan engagerar i allra högsta grad även bygg- och fastighetsbranschen. Behovet av nya boenden är stort. Hela 560 nya äldreboenden till år 2026 krävs för att täcka behovet. Men hur ska dessa byggas så att de ger både god boendemiljö och närhet till vård? Och hur ska äldreboendena vara utformade så att vi inte får samma dödliga effekter vid nästa pandemi?

Villa Brogården, ett äldreboende för 80 personer som Skanska utvecklar och bygger 80 i Alingsås. Hyresavtal har tecknats med Vardaga Äldreomsorg fördrift av verksamheten. Byggnaden ska stå färdig i början av 2022.

Foto: Skanska

Fastighetsnytt har pratat med en rad personer som har lång erfarenhet av att jobba med utformning av äldreboenden. De säger alla att det krävs förändring, både när det gäller hur man ritar, bygger och bedömer ekonomiskt bistånd. 

Som äldreforskaren Ingmar Skog, professor vid Göteborgs universitet, uttryckte det i Studio Ett i slutet av juni:

– Man måste både ha ett vettigt eget boende men också se till att sjukvårdsdelen tas om hand.

Frågan är i hög grad politisk. Äldreomsorgen styrs av flera olika lagstiftningar samt två olika myndigheter, dessutom har alla 290 kommuner olika sätt att hantera gruppen äldre. 

Rymmer sköra människor i slutet av livet

Ulf Tunemar, affärsutvecklare på Skanska, jobbar med att utveckla äldreboenden åt både kommuner och privata aktörer som Attendo, Humana och Ambea med flera. Han upplever att det finns ett intresse för en fördjupad diskussion om hur äldreboenden ska utformas framöver, som en effekt av pandemin.

– Ett äldreboende är en bostad för de mest sköra äldre. Många har bott hemma länge och har omfattande behov av stöd när man flyttar in. För dem är det viktigt att man har en hemlik miljö, men det är också en arbetsplats och en verksamhet där det sker många olika typer av möten och verksamheter. Det är en komplex produkt, säger Ulf Tunemar.

Ulf Tunemar tror att pandemin kommer att leda till en fördjupad diskussion om hur äldreboenden ska utformas.

Foto: Skanska

En tänkbar väg som han ser är att dagens boenden kompletteras med platser för mer avancerad vård, så att sjukhuset har möjlighet att komma hem till den äldre i stället för tvärtom.

– I dag är vård- och omsorgsboenden utformade som mindre lägenheter på cirka 30 kvadratmeter med pentry och badrum. Det kommer alltid att finnas ett behov av att den miljön kvarstår, men kanske kan det kompletteras med platser för avancerad vård, säger Ulf Tunemar.

Moduler kan underlätta smittskyddsarbete

Susanne Clase på White arkitekter i Göteborg tycker att dagens äldreboenden behöver utvecklas. Enligt Susanne Clase behövs en större mångfald inom segmentet boende för äldre. Dels för att bättre möta olika behov hos den stora gruppen äldre och dels för att det skulle göra det lättare att tackla en ny pandemi liknande den för covid-19.

– Det är viktigt att ha den äldre målgruppen i åtanke vid planering av nya boendemiljöer. Att skapa åldersvänliga miljöer där man så länge som möjligt kan upprätta en självständig livsstil med tillgång till service och social gemenskap. Välfärdstekonologiska lösningar kommer att få en stor betydelse i framtiden, säger hon.

Susanne Clase tycker att det behövs en större mångfald inom segmentet boende för äldre.

Foto: White arkitekter

Vård- och omsorgsboenden byggs i dag utifrån ett stort fokus på driftsekonomi och väldigt generella så att de mycket snabbt kan ställas om mellan avdelningar för somatiskt sjuka och demenssjuka. 

– Vi vet att dessa grupper har väldigt olika behov och jag tycker att man borde se mer till dessa när man planerar nya boenden och skapa demensboenden med mindre enheter och för de somatiskt sjuka mer vårdinriktade boenden. Detta görs i våra grannländer, till exempel i Norge och Danmark.

Alla blev tagna sängen och vi behöver hitta olika strategier att möta framtidens pandemier.

Hon anser att branschen behöver fokusera mer på att skapa god tillgång till utevistelse när bostäder och boenden planeras för äldre och att det finns mycket att utveckla vad gäller det organisatoriska för att få en bättre fungerande äldrevård och lagarna som regler den. 

– I Sverige bor man på vård och omsorgsboende med ett vanligt hyreskontrakt för sin lägenhet. En mycket fin tanke i grunden, men det hindrar möjligheten att flytta personer och skapa isolerade avdelningar i extrema situationer som vi är i nu. Här behöver man utveckla ett annat tänk. Alla blev tagna sängen och vi behöver hitta olika strategier att möta framtidens pandemier. Kanske skulle man mycket snabbt kunna ge tillstånd att uppföra temporära vårdbyggnader vid äldreboenden dit man kan flytta, isolera och ge vård till de svårt sjuka, säger Susanne Clase.

Krävs bostäder som äldre har råd att flytta till

Patrik Emanuelsson, i dag vd på fastighetsbolaget Heba, har lång erfarenhet av att jobba med bostäder för äldre. Bland annat sedan sina år som vd för Micasa, Stockholms stads kommunala bolag för omsorgsfastigheter. Han delar Ulf Tenemars och Susanne Clases bild att mångfalden av bostäder för äldre är för dålig. 

– Att man måste jobba så att man inte sprider smittor är givet. En större fråga är att det inte finns några boendeformer mellan den vanliga bostaden och ett vård- och omsorgsboende. Det är den stora bristen. Det har gjorts försök med seniorboenden och trygghetsboenden, men det är i stort sett bara vanliga hyresrätter med mer tillgänglighetsanpassningar och är inte sammankopplat med någon form av vård. Och de som skulle behöva eller vilja flytta till ett sådant ställe har ofta inte råd att göra det eftersom äldre som regel sitter på ett mycket billigare boende, säger Patrik Emanuelsson

Läs även: Bygger äldreboende i Vallentuna

Han poängterar att de som bor på vård- och omsorgsboenden i dag är ”extremt sköra personer”. Den genomsnittliga vistelsetiden på ett vård- och omsorgsboende varierar lite beroende på vem man frågar och hur man räknar men det rör sig mellan spannet 6-12 månader, om man exkluderar dementa.

– Formen i sig är inte fel. Personalen gör ett fantastiskt jobb, men det är som att man ger upp när man kommer in där. 

Petter Hallengren, Susanne Clase, Ulf Tunemar och Patrik Emanuelsson intervjuas.

Foto: Sehlhall fastigheter / White / Skanska / Heba

Enligt Patrik Emanuelsson behövs en ny typ av mellanboende, dit äldre kan flytta när den vanliga bostaden känns svår att leva i, men när man inte är tillräckligt sjuk för att komma in på ett vård- och omsorgsboende. Om fler äldre gjorde en sådan flytt, i kombination med att det började byggas en sådan typ av mellanboenden, skulle det också frigöras bostäder på den vanliga marknaden.

– Om det skulle finnas en koppling till vården, kanske via hemtjänsten, på ett mellanboende så skulle många äldre kunna må bra där under lång tid, säger Patrik Emanuelsson. 

Jag hoppas verkligen att coronan kommer att leda till en belysning av de här frågorna. Det fungerar inte bra i dag.

Men, resonerar han, för att mellanboenden skulle fungera krävs att de är biståndsberättigade, att kommunen betalar för platsen alltså. Och sådant kostar pengar, vilket är en bristvara för de flesta kommuner.

– Jag hoppas verkligen att coronan kommer att leda till en belysning av de här frågorna. Det fungerar inte bra i dag, säger Patrik Emanuelsson.

Ett stort marknadssegment – som växer

För byggbolag och fastighetsbolag utgör gruppen äldre en växande marknad. Den befolkningsgrupp som ökar allra mest, procentuellt sett, är 80 år och äldre och år 2028 beräknas de vara 255 000 fler än i dag, en ökning med 50 procent.

Petter Hallenberg som 2019 startade Sehlhall fastigheter tillsammans med Dan T Sehlberg, är van att räkna på det här. Sehlhall utvecklar samhällsfastigheter och är bland annat aktuella med ett vård- och omsorgsboende i Upplands-Väsby med plats för 40 personer samt en förskola. Hela syftet med bolaget är att tillgodose ett behov på marknaden.

I stället för att bedriva hemtjänst som åker runt bedriver du den inom ramen för ett enda hus.

Petter Hallenberg förordar en lösning liknande den som flera andra experter är inne på, en form av mellanboende som äldre kan flytta in på när den egna bostaden känns för otrygg och svår att hantera men när man är för frisk för att få plats på ett vård- och omsorgsboende. Petter Hallenberg kallar lösningen för ”omsorgshuset”.

– I stället för att bedriva hemtjänst som åker runt bedriver du den inom ramen för ett enda hus, säger Petter Hallenberg.

Läs även: Hemsö-chefen: Svår ekvation bakom nya äldreboenden

Men i stället för att kommunerna ska bevilja ekonomiskt bistånd till själva bostaden ska det vara knutet till själva insatsen, anser han. Det skulle göra att ett äldre par som delar trygghetsboende slipper hamna i ett läge där den ena måste flytta in i vård- och omsorgsboende varpå den andra tvingas bo kvar ensam och få det svårare ekonomiskt.

– Vi jobbar mycket med kommuner om hur man kan hitta vägar för personer med omfattande hemtjänstbehov. Det är alldeles för dyrt att bara ha vård- och omsorgsboenden kontra traditionell hemtjänst. Det blir för dyrt att inte ha ett mellanting. I många fall kan omfattande hemtjänst vara mer kostsam än en plats på ett vård- och omsorg. 

Att många med långt utvecklad demens i dag kommer in på vård- och omsorgsboende har gjort att de dödliga effekterna av corona förvärrats. Petter Hallenberg spår att vård- och omsorgsboenden kommer att ta ännu fler steg mot att bli en sjukhuslik miljö.

– Då kanske man också måste tänka på ”slussar” för att skydda sig mot framtida smittor. Och fler gemensamma rum för avsked och byggnader med sektionerad ventilation med mera. Man måste tänka på hela huset. Kanske välja material som är lättstädade snarare än hemlika. Har man ett väl fungerande mellanboende tror jag att det är bra med en utbyggd vård på vård- och omsorgsboenden, säger Petter Hallenberg.

Andreas Jennische

Nyhetschef

andreas.jennische@fastighetsnytt.se

Ämnen i artikeln:

Äldreboende

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.