Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arkitektur

Jag är en mainstream-cyklist!

Publicerad: 4 oktober 2016, 12:45

Ulla Bergström.

Fram till år 2018 investerar Stockholms stad en miljard kronor på cykling. Målet är att 15 procent av alla resor i rusningstrafik ska ske med cykel år 2030. Stockholms översiktsplan, Promenadstaden, tar sin utgångspunkt i stadens vision, “ett Stockholm för alla”. Men vad har åstadkommits, hittills?


Ämnen i artikeln:

StockholmUlla Bergström

Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 4, 2016.

En snabb racercykel var presenten från mina kollegor när jag fyllde år. Jag cyklar inte för att så snabbt som möjligt nå målet, jag cyklar för att det ger energi och mening även åt transportsträckorna. När jag besökte Köpenhamn under semestern stod lånecyklar redo utanför hotellet. Det var en varm dag, vattnet i kanalen blänkte. Mitt första stopp var ”Cirkelbroen” av Olafur Eliasson, en bro som kopplar ihop olika stadsdelar till en hamnpromenad. Cirkelbroen består av fem cirkulära plattformar som bärs upp av cirka 25 meter höga stålmaster. Plattformarna bildar ett irrationellt rörelsemönster för cyklister och gående där konstnären önskar att vi stannar upp, och ett nytt publikt torg bildas.

Nästa stopp var Inderhavnsbro över Köpenhamns kanal som binder ihop Nyhavn med Holmen och Operan, som efter tre års försening äntligen är färdigställd. Det är en skjutbar bro med smäcker konstruktion. Cyklister och gångtrafikanter rör sig på olika vägbanor. Bron är ett praktexempel på arkitektur i sig, men vad den också bidrar med är att koppla ihop staden på ett nytt sätt. Plötsligt når du platser snabbt och enkelt, trots att de inte är centralt placerade mitt i staden. Öar som tidigare varit stängda militärområden utvecklas som bostadsområden och magasinsbyggnader får nytt innehåll med gallerier, Pop up-restauranger och butiker.

Fram till år 2018 investerar Stockholms stad en miljard kronor på cykling. Målet är att 15 procent av alla resor i rusningstrafik ska ske med cykel år 2030. Stockholms översiktsplan, Promenadstaden, tar sin utgångspunkt i stadens vision, “ett Stockholm för alla”. Men vad har åstadkommits, hittills? Biltrafiken har begränsats framförallt sommartid och tillfälliga möbler och uteserveringar har tagit plats. Det ger staden och de publika rummen en hel ny innebörd som mötesplatser som inte bara existerar på kommersiella villkor. En parkerad bil kan istället ge plats för 10 parkerade cyklar, något ett både snyggt och pedagogiskt smart cykelställ på bland annat Nytorget visar.

Världens mest beboeliga städer är väl sammankopplade med goda promenad- och cykelvägar vilket resulterar i en friskare och gladare befolkning, visar nya undersökningar från respekterade publikationer som the Economist och Monocle. Den korrelationen, med utgångspunkt i arkitekturens roll kommer min kollega Linda Thiel prata mer om under konferensen och utställningen Transforming London Streets – active travel, better places and regeneration 23 september i Southwark Catedral, London. Intressanta talare och utställare samlas med besökare för att diskutera stadsutveckling under ledorden aktivt resande och förbättrade livsmiljöer.

För vad är det som gör att städer fungerar? För mig är Köpenhamn en förebild över en attraktiv, väl sammanhållen stad, där nya rörelsemönster gör att begrepp som A-lägen och B-lägen inte känns nödvändiga att använda. Där en rad nya broar spänner över vattnet och kopplar ihop staden och på ett helt nytt sätt. Det är imponerande att se hur de inom några år genomfört en ny infrastruktur för cykel och gångtrafik, hur nya stadsdelar och gator aktiveras och bottenvåningar öppnas upp för verksamheter. Där har Stockholm något att inspireras av. Fortsätt göra det roligt och lustfyllt att röra sig på stadens gator. Öppna upp stadsrummet för människorna, låt ny och spännande arkitektur leka med och förbättra invanda rörelsemönster, och njut av den nya teknik och digitalisering som i framtiden gör massbilismen i städer överflödig. (Läs gärna Alexander Ståhles artikel ’Snart får vi se bilismen i backspegeln’, publicerat 17/8 i Dagens Nyheter.)

Cykelstadens fördelar sträcker sig långt bortom folkhälsan. Vi måste underlätta för alla grupper i samhället att cykla till vardags. Att cykla ska vara mainstream, det från början engelska begrepp som beskriver något som tillgängligt för den stora massan. Inte endast för en utvald innerstadsbo klädd i lycra och med stark tävlingsinstinkt. Låt oss cykla på de gåendes villkor som i Köpenhamn. Låt oss alla få vara mainstream-cyklister!

Ulla Bergström
Kontorschef Stockholm, White Arkitekter

Ämnen i artikeln:

StockholmUlla Bergström

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.