Torsdag02.04.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Sök

Arkitektur

Höga hus – dynamik eller landmärken?

Publicerad: 14 September 2015, 17:00

Foto: Dreamstime.

Ett av vår tids stora problem är bostadsbristen. Man vill förtäta städerna utan att göra avkall på grönområden. Är lösningen att bygga på höjden?


Ämnen i artikeln:

MalmöSernekeGöteborgChrister LarssonKarlatornetNorra Tornen

Ett av vår tids stora problem är bostadsbristen. Man vill förtäta städerna utan att göra avkall på grönområden. Är lösningen att bygga på höjden?

I Sverige har det länge funnits ett motstånd till att bygga höga hus. I och med mark- och bostadsbrist håller den inställningen kanske på att förändras. I alla tre svenska storstäder finns det idag långt gånga planer på eller påbörjade höghus. I Stockholm pågår bygget av Norra Tornen, där det högsta kommer att bli 125 meter högt. I Rosengård i Malmö planeras Culture Casbah och i Göteborg beräknas planarbetet för det 266 meter höga Karlatornet vinna laga kraft under 2016.

– 2005 då vi började med det här projektet blev jag närmast utskrattad av kommunens tjänstemän och andra i branschen. Nu är det en helt annan syn på oss och vårt projekt, säger Ola Serneke, koncernchef på Serneke som är byggherre för Karlatornet.

Ola Serneke. Foto: Serneke.

Ola Serneke. Foto: Serneke.

Planer på höga hus går ofta i stöpet – kanske för att det sällan visat sig vara en god affär. Turning Torso i Malmö beräknades kosta 600 miljoner kronor att bygga, men slutsumman landade på 1,6 miljarder. HSB Malmö fick sälja delar av sitt fastighetsbestånd för att täcka kostnaderna och bygget blev två år försenat.

– Givetvis så har alla Turning Torso färskt i minnet, vilket ger extra krydda på diskussionerna kring byggkostnader och andra utmaningar, säger Ola Serneke.

Omsvängning på gång?
Städernas måste förtätas, heter det. Samtidigt måste man värna om grönområden och stadsmiljö. Genom att bygga på höjden får man en högre exploatering på en mindre yta.

– Vi har inte en tradition av att bygga på höjden. Historiskt har vi haft gott om mark att expandera på och vi har inte heller haft de höga markpriser som exempelvis driver byggandet av höga hus i Hong Kong. Kanske kan en omsvängning vara på gång nu när städernas huvudinriktning är att hålla sig inom nuvarande geografier för att spara mark, säger Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö.

Christer Larsson. Foto: Malmö stad.

Christer Larsson. Foto: Malmö stad.

Han tror dock inte att höga hus är lösningen på bostadsbristen då de enligt honom genererar för många problem kring kostnad, utemiljö och mikroklimat.

– En ökad täthet innebär ett nytt prövande av strukturer för att möta detta önskemål. Höga hus har en roll i detta men inte som generell lösning utan som en markör för något speciellt, säger han.

Jämför man Sveriges höga hus med internationella skyskrapor ser man tydliga skillnader. Dels finns det enorma skillnader på höjd och utformning, men också i hur de är placerade. I andra länder ser man ofta höghus i kluster, i Sverige har vi mer ett högt hus lite här och där. Ett motståndsargument mot höga hus är att man inte vill förändra städernas siluett.

– Grundfrågan är att man ska ha en strategi. Om det sedan blir hus i kluster eller enstaka landmärken vid viktiga platser är inte det viktiga. Det viktiga är att det finns en idé med hur staden ska möta eventuella höghus. Att bara bygga här och där är definitivt ett misslyckande om man inte har en idé med sin stad, säger Christer Larsson.

Grafik: Petter Furå.

Grafik: Petter Furå.

Maria Nordlander

Hela artikeln finns publicerad i Fastighetsnytt 4/2015 som nu har kommit ut.

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.