Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag01.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Arkitektur

Harvard: Integrera industrin i staden

Publicerad: 15 September 2017, 12:45

Ove Nilsson, arkitekt Tyréns.

Foto: Teresa Ahola

I samband med att Sveriges befolkning ökar så är det mer akut än någonsin att arkitekter åter börjar engagera sig i industriella och infrastrukturella samhällsprojekt.


Ämnen i artikeln:

Tyréns

Tyréns och Harvard University presenterade på torsdagen en gemensam studie om hur man på ett bättre sätt kan integrera nyttobyggnader i samhället.

I samband med att Sveriges befolkning ökar så är det mer akut än någonsin att arkitekter åter börjar engagera sig i industriella och infrastrukturella samhällsprojekt, enligt studien.

– Arkitekterna blev i stor utsträckning bortkopplade från utformningen av industribyggnader under andra halvan av 1900-talet. Baserat på intensiv designforskning utmanar vi denna standard och vill vända på utvecklingen igen, säger Elisabet Höglund, hållbarhetskonsult på Tyréns.

Sven Tyréns stifelse har satsat sex miljoner kronor på forskningsprojektet med Harvard university för att säkerställa detta.

– Vi vill öka kunskapsnivån, lösa problem och förbättra kommunikationen mellan ingenjörer och arkitekter. Det handlar om att våga tänka utanför boxen, säger Tyréns vice vd Birgitta Olofsson.

Studien har pågått i tre år och fokuserar på integrationen av nyttoanläggningar som behövs i en hållbar stad, som exempelvis återvinningscentraler, transformatorstationer, dagvattenmagasin med mera.

– När vi närmar oss anläggningarna ur ett arkitektoniskt perspektiv erbjuds enorma möjligheter till innovation, kreativitet och ett berikande av samhället. Tanken är att de ska bidra med mer värden än bara sin funktion, och att god integration också krymper markbehovet för anläggningen, säger Elisabet Höglund.

Danmark i bräschen
Köpenhamn är först ut med att demonstrera idén i samband med invigningen av Amager Backe i år. Det är ett kraftvärmeverk som förutom att minska koldioxidutsläpp även har en skidbacke på taket.

Innovationen har även gynnat fastighetsbranschen.

– Vi har märkt att värdet på bostäderna i området har stigit. Anläggningen ligger mitt i city, bredvid slottet och trots närheten påverkas inte bo- eller markpriser negativt, utan tvärtom, säger Harvardprofessor Hanif Kara.

Hittills har intresset för sådana här lösningar varit störst i Skandinavien och Japan, medan USA och Australien halkat efter.

– Det tar tid innan folk börjar acceptera tankesättet och släpper sin rädsla för att flytta närmare industrier.

Men det finns en del finansiella och politiska utmaningar kring sådana här projekt, oavsett om de finansieras av den privata eller offentliga sektorn.

– I USA är det vanligt med privata finansiärer, men i Storbritannien misslyckades vi med det. Det lockade till sig riskkapitalister som ville tjäna snabba pengar, vilket i slutändan slog hårt mot skattebetalarna, säger Hanif Kara, som även poängterar problematiken kring markpriser.

– De kan skilja sig stort och därmed gynna vissa företag mer än andra. Vissa avfallsbolag tjänar otroligt mycket pengar, men vi medborgare drar ingen nytta av det. Våra politiker måste bli bättre på att värna om samhällsnyttan.

Arkitekturens roll
Målsättningen är att med hjälp av kreativ arkitektur skapa industrianläggningar för flera olika ändamål, oavsett om det handlar om en kombinerad idrottshall, arena, shoppingcenter, tågstation eller något annat. Det kan förhoppningsvis råda bot på dagens negativa bild om industrier som kan härledas två hundra år tillbaka i tiden, då det byggdes anläggningar utan någon som helst hänsyn till arkitektur eller multifunktionalitet.

– Sverige var dock skicklig med att ”gömma” vissa anläggningar, som exempelvis Henriksdals avloppsreningsverk i Stockholm som är bergförlagt och folk knappt vet om det. Där har vi nytta av berget och kan bygga ovanpå det, säger Birgitta Olofsson.

Hur kommer det sig att Danmark ligger före Sverige i frågan?
– Vi kan vara lite väl ingenjörsmässiga ibland. Sverige är även större geografiskt sett och har placerat den här typen av ”svåra anläggningar” en bit ifrån staden, vilket Danmark inte kan göra i lika stor utsträckning.

Varför ska vi nu flytta dem närmare city?
– Vissa anläggningar, som exempelvis waste to energy-anläggningar, kräver en mängd dyra ledningar i marken och ju längre sträckor desto dyrare blir det, så det är framför allt en kostnadsfråga.

Finns det inga hälsorisker med industrier i bostadsområden?
– Det är klart att det gör och man måste hantera varje anläggning på rätt sätt. Vi kan inte blunda för den typen av miljöfrågor och där har vi regelverk att följa.

Vad kan kommunerna ha för nytta av det här?
– Återvinningscentralerna ser förfärliga ut i Sverige och då kan man fråga sig ifall de kan användas på dubbla sätt. Kan vi börja byta saker med varandra?

Att placera en återvinningscentral i ett nytt bostadsområde är fortfarande väldigt problematiskt i Sverige, både av estetiska som trafikmässiga skäl. Det pågick exempelvis ett bråk om återvinningscentralen i Bromma under tio års tid, säger Elisabet Höglund.

– Anläggningen bör utformas på ett sätt som inte är så repulsiv. Men det handlar inte bara om att göra de snygga och låta folk stå ut med lukten, utan man ska göra något åt det. Hybrid är ett bra sätt att integrera industrianläggningar i staden, men man ska inte behöva ge avkall i alla de andra sakerna.

Hon säger att återvinningscentraler har fler besökare än Scandinavium, Liseberg, Skansen, Globen, Allsvenskan, Gröna Lund och Vasamuseet.

– De genererar besök och kan alltså kombineras ihop med andra verksamheter som vill ha besökare. Man skulle bygga ihop en återvinningscentral och ett byggvaruhus.

Hon säger att arkitekter kan bidra med värden som glöms bort annars och Ove Nilsson, arkitekt på Tyréns, instämmer.

– Nu måste vi utbilda och samarbeta med ingenjörerna som drivit dessa projekt sedan 90-talet.  Det är viktigt att framföra att arkitekter inte bara jobbar med fasader, utan gör mycket mer än så. Vi vet vad folk som befinner sig i byggnader behöver och efterfrågar, säger han.

Teresa Ahola

Mer om projektet:

- Sven Tyréns stiftelse är finansiär.
- Projektet, som pågått mellan 2014 och 2017, fokuserar på waste to energy-anläggningar som fallstudie.
- Drivande i projektet är Harvard Graduate Design School, där en mindre forskningsgrupp arbetar med metodutveckling.
- Forskningsgruppen kommer att genomföra två längre studiebesök i Sverige och ha ett område i Sverige som fallstudie.
- Under sex veckor lång specialkurs på Harvards arkitekturinstitution utvecklas olika idékoncept kring formgivning av waste to energy-anläggningar.
- Tyréns roll är att bidra med expertis om avfallsförbrännings- och biogasanläggningar, samt ett svenskt perspektiv när det gäller utformning av hållbara industrianläggningar och hållbar stadsplanering.
- Tyréns och Harvard presenterar resultatet i boken ”Architecture and Waste”.
- Syftet är också att öka kunskapen om hur man kan bygga ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara byggnader.

Ämnen i artikeln:

Tyréns

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.