söndag26 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Arkitektur

De börjar återuppbygga Ukraina från Sverige

Publicerad: 21 oktober 2022, 04:36

Halyna Hensirovska, Pehr Mikael Sällström och Pavlo Nagoreny är alla drivande i samarbetsprojektet mellan svenska och ukrainska arkitekter. Foto: Mattias de Frumerie/skiss

Uppskattningsvis 200 000 byggnader och mängder av infrastruktur har förstörts i Ukraina sedan Ryssland invaderade landet den 24 februari i år. Nu har ett svensk-ukrainskt arkitekturprojekt dragit igång med målsättningen att hjälpa till med återuppbyggnaden av landet under namnet Framtidsbilder för Ukraina.


MdF

Mattias de Frumerie

mattias@byggindustrin.se


Fram till den 24 februari i år drev arkitekten Pavlo Nagoreny tillsammans med en annan delägare arkitektfirman Nisa-project i hemstaden Kharkiv i nordöstra Ukraina. Firman har 20 anställda. Jobbvardagen innan kriget kretsade kring projekt inom bostäder, kontor och köpcentrum. Kharkiv som är Ukrainas näst största stad hade då omkring 1,4 miljoner invånare.

– På morgonen den 24:e hörde vi explosioner från flygplatsen, säger Pavlo Nagoreny.

Han och familjen satte sig då i bilen och for ut till sommarstugan, med förhoppningen att stridigheterna skulle vara över på några dagar.

I skrivande stund har kriget pågått i 240 dagar och Pavlo har varit i Sverige sedan april.

– Min dotter som var gravid i sjunde månaden när kriget bröt ut åkte först till Sverige och jag kom efter efter några veckor, säger Pavlo Nagoreny.

Uppemot 600 000 Kharkivbor har flytt stan. UNHCR räknar med att sju miljoner ukrainare är internflyktingar i landet och drygt sju miljoner har lämnat landet. En liten rännil av dessa har fått sin tillflykt i Sverige.

Arkitekten Pavlo Nagoreny är alltså en av dem.

– Jag har fortfarande daglig kontakt med mina anställd per mejl, men all verksamhet ligger nere sen krigsutbrottet. Kharkiv bombas fortfarande dagligen av Ryssarna även om fronten ligger långt från staden nu, säger Pavlo Nagoreny.

Arkitekten Pavlo Nagoreny, som i våras flydde från kriget i Ukraina, håller via mejl igång sin arkitektfirma i Kharkiv. Han är nu engagerad i Framtidsbilder för Ukraina i Sverige.

Foto: Mattias de Frumerie

Nästan omgående efter att han kommit till Sverige i april tog han kontakt med branschorganisationen Sveriges Arkitekter.

– Pavel kom in till oss och sa ”jag vill gå med i återuppbyggnadsprogrammet för Ukraina”. Vi hade inte så mycket att erbjuda då och var lite tagna på sängen, säger Pehr Mikael Sällström på Sveriges Arkitekter.

Sedan dess har det hänt en hel del. Sveriges Arkitekter har i samråd med den Ukrainska systerorganisationen NSAU bildat projektet och nätverket Framtidsbilder för Ukraina. Det samlar ett 20-tal arkitekter som tagit sin tillflykt till Sverige.

– Framtidsbilder för Ukraina handlar inte bara om att bygga upp förstörda hus och infrastruktur utan hur hela det Ukrainska samhället ska organiseras i framtiden, säger Pehr Mikael Sällström.

Projektet stöttas ekonomiskt av Svenska Institutet.

Den första publika resultatet av projektet är projektrummet Ukraine Work Space på konsthallen Färgfabriken i Stockholm som pågår fram till den 11 november. Det står öppet för besök av allmänheten på tisdagar men är främst en samlingspunkt för deltagarna i projektet.

The Patchwork är en modell för återuppbyggnad av krigsskadade flerfamiljshus med hjälp av 3-d printade husdelar. Modellen presenteras på Ukraine Work Space som arrangeras av Framtidsbilder för Ukraina. Skiss: RP PROJECT

I utställningsdelen i Ukraine Work Space kan man bland en hel del annat ta del av en levande presentation om hur sönderbombade lägenhetskomplex efter sanering och inspektion snabbt skulle kunna restaureras med 3-d-printteknik till något formmässigt helt nytt än de lägenhetskomplex av Sovjetmodell de en gång var. Nästan som någon slags futuristisk huskirurgi.

Den ukrainska arkitektorganisationen NSAU har tagit fram en detaljerad analys av förstörelsen av villastaden Moschu, strax norr om Kyiv. Staden låg precis som mer välkända Butcha rakt i Ryssarnas väg när de gjorde sitt misslyckade försök att inta Ukrainas huvudstad i inledningen av kriget. Analysen presenterades nyligen av NSAU:s president Olena Olinyk och finns till beskådan på Ukraine Work Space på Färgfabriken i Stockholm. Skiss:NSAU

I utställningen finns också en mycket detaljerad och grafisk analys av hur det lilla villasamhället Moschun, strax norr om Kyiv, blev närmast totalförstört under krigets första månader. Varenda bombkrevad och förstört hus finns utplottade på en kartbild. Nästan varenda meter är täkt av ett bombnedslag. Det blir en klinisk bild av krigets förstörelse.

Under det närmaste året är ett antal workshops inplanerade i Framtidsbilder för Ukrainas regi.

Enligt Pavlo Nagoreny ligger en hel del fokus i arbetet med projektet just nu i att nå fram till metoder att synka ihop svenskt och ukrainskt arbetssätt.

– Det svenska systemet är mycket mer decentraliserat. Folk tar egna initiativ och går sin egen väg mycket mer. I Ukraina är allt mycket mer toppstyrt och exempelvis byggprocessen styrs till stor del från staten.

Halyna Hensirovska, från västra Ukraina, som också deltar i Framtidsbilder för Ukraina säger att det ukrainska samhället dock sakta går mer och mer mot ett mer decentraliserad samhällsstruktur.

– Men det går väldigt sakta, säger hon.

Halyna Hensirovska tror att kriget kommer att leda till att fler ukrainare kommer bo i västra delarna av landet oavsett hur kriget slutar.

Foto: Mattias de Frumerie

Men känns det meningsfullt att prata om återuppbyggnad när kriget fortfarande pågår, människor dör och byggnader förstörs varje dag?

– Man vill inte bara sitta och vänta. Det har reparerats och återuppbyggts ända sedan kriget började, säger Pavlo Nagoreny.

Halyna Hensirovska fyller i:

– Man måste ta allt stegvis. Kriget har gjort att hela Ukraina flyttar västerut. Mycket tung industri låg i delar av Ukraina som nu ockuperas av Ryssland. Vi kan inte bara sitta och vänta på att de ska återtas. Nu flyttas mycket industri västerut och det är ett måste för att alla som flytt dit ska kunna få jobb. Det är en viktig del i återuppbyggnaden, säger hon.

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev