Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arkitektur

Arkitekturpolitik i Malmö

Publicerad: 4 april 2014, 12:29

Ingemar Gråhamn.

Foto: Sigurdur J. Olafsson.

Malmö är på gång med ett tematiskt tillägg till översiktsplanen som man benämner Arkitekturpolitiskt program och som är tänkt att gå ut på samråd i höst.


Ämnen i artikeln:

Malmö

När det gäller arkitektur har Malmö varit framåt och vi känner igen byggnader som Turning Torso och framtida skapelser som Culture Casbah.  Nu är man på gång med ett tematiskt tillägg till översiktsplanen som man benämner Arkitekturpolitiskt program och är tänkt att gå ut på samråd i höst.

– Arkitekturpolitik är något det skrivits väldigt mycket om i världen men inte så mycket i Sverige. Vi har ett handlingsprogram för arkitektur som är alldeles utmärkt men det var väldigt länge sedan det antogs och då har vi tagit fram ett nytt. Det är tänkt att vara mer som ett redskap, kanske en hjälp till analys både för ett stadsbyggnadskontor som för konsulter och byggherrar som ska göra något i en stad. Det är inte många pekpinnar i detta men ett arkitekturpolitiskt program måste ändå uttrycka stadens ambitioner och det gör vi nu, säger Ingemar Gråhamn, stadsarkitekt, Malmö stad.

Malmö har som sagt varit framåt när det gäller arkitektur, ur ett svenskt perspektiv, och Ingemar Gråhamn säger att deras roll på stadsbyggnadskontoret inte är att säga nej. Men vissa saker måste man vara överens om, som exempelvis levande bottenvåningarna när det gäller städer, stadsgrönska och återbruk av gamla miljöer.
– Man kan göra vad man vill, bara man gör det bra.

Lars Birve, tidigare vd på MKB, som var med som bisittare under stadsbyggnadsseminariet hoppades att programmet inte blir en myndighetssten då kommunen själva endast kan bygga skolor och andra offentliga byggnader och efterlyste en ödmjuk attityd då allt annat ska byggas med privata medel.
– Jag brukar kalla oss för anonyma arkitekter, vi är med och förädlar som bollplank. Man hjälps åt, vi kan uttrycka ambitioner men vi ritar inte så många hus, säger Ingemar Gråhamn, som också passade på att leverera ett uttalande:

”Jag tror inte på den hastigt massproducerade staden utan jag tror på den av kärlek individuellt formade staden, av främst små och mellanstora aktörer med ett personligt engagemang i det som byggs och förvaltas. Låt oss sluta tala om kommunala särkrav och i stället tala om städers särart. Människan drivs av att hitta en egen identitet, där kan själva staden bli en ingrediens. De stora aktörerna behövs och är viktiga men det behövs då lokal anpassning och flexibilitet i byggandet. Det finns egentligen ingen motsättning, det är ett samhällsuppdrag att bygga bostäder åt landets befolkning. Vi behöver folkliga hovleverantörer av bostäder, goda, funktionella bostäder med rimlig hyra, rimlig avkastning och stort engagemang i förvaltandet.”

Mattias Fröjd

Ämnen i artikeln:

Malmö

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.