Arbetslösheten bland arkitekter stiger – branschen i behov av omställning

Coronakrisen har satt djupa spår i arkitektkåren, som ofta drabbas tidigt när konjunkturen vänder. I dagarna släpps Sveriges Arkitekters årliga branschrapport, som bland annat visar på en arbetslöshet på 3,8 procent – den högsta siffran på 15 år för branschen. 

Tobias Olsson är förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter. Han tror och hoppas att kulmen nu är passerad. 

– Siffran har hittills inte ökat ytterligare under hösten utan legat stilla på 3,8 procent. Vi ser att permitterings- och omställningsstöden kommer fortsätta in i det nya året vilket säkerligen hjälper till att hålla arbetslösheten nere, i alla fall tillfälligt. 2021 kommer nog att vara ganska avhängigt hur de offentliga investeringarna ser ut framåt och hur snabbt arkitektföretagen lyckas ställa om för att möta en förändrad efterfrågan. Men även om vi skulle ha nått kulmen så kommer vi ut på andra sidan i en något förändrad verklighet. Parallellt pågår ju också en klimatkris där vi ser att efterfrågan på nya typer av arkitekttjänster ökar i och med att kraven ökar på beställaren.

Även om vi skulle ha nått kulmen så kommer vi ut på andra sidan i en något förändrad verklighet

Enligt rapporten bedöms både den sammanlagda omsättningen och lönsamheten för arkitektföretagen minska under 2020 jämfört med året innan. 

Läs även: Efter corona - två nya faktorer som ritar om bostadsmarknaden  

Marknaden för både kommersiella och offentliga lokaler har dykt under året. Bolagen ser också små möjligheter att få uppdrag inom hotell, handel och industri, men också skolor och samhällsfastigheter. Vad gäller bostäder är tongångarna mer positiva, under de första sex månaderna 2020 ökade det till och med. Samtidigt finns orosmoln även här: bostadsbyggandet spås minska under nästa år. 

Bostadssegmentet verkar vara det som står sig mest stabilt under pandemin. Samtidigt spås bostadsbyggandet minska de kommande åren. Hur ska arkitektbolagen göra för att rusta sig?

– Ja, inte heller bostadssegmentet är stabilt framåt – även om behovet av fler bostäder torde vara fortsatt stabilt. Vi ser att en större del av byggandet framöver behöver ske genom återbruk av redan existerande byggnadsverk och att synen på boendet är i förändring igen efter coronapandemin, där en stor del av arbetsmarknaden troligen kommer fortsätta arbeta från hemmet även efter pandemin. Det ställer nya krav både på hemmet och på arbetsplatsen – och hybriden som kanske finns där emellan.

En annan faktor som påverkar helhetsbilden är prisnivåerna, som diskuterats flitigt det senaste året. I kombination med ökad prispress i och med ökad konkurrens om uppdragen påverkas lönsamheten negativt. Drygt 40 procent av de svarande företagen i rapporten bedömer att lönsamheten kommer att minska 2020.

Läs även: Nya vd:n ska ta Tengbom ”back to basics” 

Tobias Olsson tycker att det vore vansinnigt att rea ut arkitekttjänsterna som svar på krisen. 

– Jag tycker självklart att arkitekterna ska ta mer betalt för sitt arbete. 

Samtidigt, menar han, är cirka hälften av omsättningen i branschen upphandlad genom Lagen om offentlig upphandling – något som skapar en konstant prispress på arkitektens tjänster eftersom prisbilden blir allmänt känd. I oroliga tider vill fler in på ramavtalen – vilket ytterligare ökar konkurrensen om de offentliga uppdragen. Detta gör att priset tenderar att sjunka ytterligare. 

– Här har också upphandlarna ett stort ansvar att sortera bort de alltför låga buden och att i större utsträckning välja på kvalitet. Det här är ju ett vida känt problem med LOU och regeringen gav tidigare i år ett uppdrag till upphandlingsmyndigheten om detta som vi följer noga.  

I rapporten lyfter ni resiliens som svar på krisen, men också att försöka se den som en katalysator för positiv förändring. Vilka områden tänker ni främst på då? 

– I det korta perspektivet är det faktorer som smittspridningen som påverkar den byggda miljön, i det lite längre så är det digitaliseringen som ställer om samhället på alla plan och som påskyndats av pandemin säger Tobias Olsson och fortsätter:  

– Sen är det förstås hållbarhetsfrågan som är helt central. Den påverkar hur vi bygger – och ibland därmed inte bygger – helt och hållet. Här gäller det att i utvecklingsarbetet se bortom de nedåtgående kurvorna och se på de möjligheter som står för dörren. 

Tobias Olsson har ingen klar bild över utvecklingen 2021, men tror att vi kommer att se konturerna tydligare nästa år. 

– Jag ser också att klimatkrisen kommer in och ersätter coronakrisen. Och just det är något som jag tror behöver hända.

Hur har du själv upplevt 2020? 

– Som fack- och branschorganisation så har ju pandemin gjort att vi ställt om hela vår verksamhet. Från vår fackliga rådgivning, till vår kompetensutveckling och rådgivning till våra medlemmar som också är företagare. Personligen var jag föräldraledig fram till september och hade dessutom flyttat ut från stan så för mig var det som en trippel bubbla under första halvåret.