Algoritm och människa möts i molnet  

Artikeln kommer även att publiceras i Fastighetsnytt nummer 1, som utkommer på fredag.

Från skrivbord, pennor och papper via streck på datorn till att idag få tiotusentals förslag från molnet. Den tekniska utvecklingen är sällan så tydlig som hos arkitekterna. Nästa steg stavas generativ design.

Innan 1980-talet satt de flesta arkitekter och fysiskt ritade vid sina skrivbord. Även om karikatyren håller fast vid den bilden har utvecklingen sedan länge lämnat pappret. Under 80-talet utvecklades datatekniken snabbt. Bland annat utvecklas det som vi idag kallar CAD – computer-aided design. Strecken på pappret kunde nu ritas i en programvara och datorn hjälpte människan att göra mer korrekta ritningar.

Därifrån gick utvecklingen mot 3D-modellering även inom byggindustrin – det vi idag kallar BIM eller Building Information Modelling. Därmed fanns möjligheten att göra olika former av analyser och tester i modellen innan något fysiskt faktiskt byggts.

Nästa steg kallas generativ design. Kort och gott kan man säga att det handlar om att låta datorn ta ännu fler beslut åt människorna.

Enligt Joachim Dekker, Nordisk säljchef inom byggindustrin på Autodesk som står bakom världens mest använda CAD-programvaror, är den stora fördelen att man genom den nya tekniken kan utnyttja den oändliga kraft som finns i det så kallade molnet.

– Man säger till en dator vad vi önskar få för slutresultat och ger den förutsättningar för det resultat vi vill få fram. En stor fördel med dagens teknik är just cloudcomputing. Istället för att du har en dator som du sitter och arbetar på så har du tusentals processorer uppe i molnet som kan arbeta tusentals gånger snabbare än en människa och sin dator.

Joachim Dekker. Foto: Autodesk.

Generativ design kan alltså användas för att låta molnet, via olika algoritmer, göra tusentals beräkningar som skulle ta väldigt lång tid och kosta mycket pengar för en människa att göra.

– Det är en slags demokratiserad, avancerad användning av algoritmisk beräkning. Istället för att vara manuellt insatt i hur man beräknar så låter vi datorn sköta det tidsödande arbetet och människan kan fokusera på det kreativa, säger Joachim Dekker.

Ett av de få exempel som finns i praktiken var när Autodesk skulle bygga om kontorslayouten på sitt eget Torontokontor.

– Det vi gjorde då var att vi satte parametrar, grundförutsättningar, för det resultat som man önskar uppnå. I det här fallet delades det in i sex huvudkategorier som var de viktigaste för de som skulle arbeta där.

Bland annat bad man algoritmen räkna in närhet till toaletter, kök, kaffemaskiner, bullernivåer, öppet kontorslandskap eller stängda ytor, produktivitet, dagsljus, utsikt, distraktionsytor och annat.

Utifrån de här grundförutsättningarna, tillsammans med kvadratmeter, antal anställda och hur många våningsplan drog sedan molnet igång och arbetade med olika interaktioner av de olika parametrarna.

– Efter ett par timmar kom molnet tillbaka med 10 000 olika designalternativ. Från början var det kanske en miljon, men datorn hade själva bantat ned dem till 10 000 bästa. Nästa steg var då att människan gick igenom alternativen och började gradera vilket som bäst uppfyllde kraven för de anställda med nya krav och parametrar.

Till slut landade det i fyra designalternativ som människan sedan tog vid.

– Generativ design är alltså en kombination av mänsklig intelligens och dataintelligens. Det ena utesluter inte det andra utan det här är en förstärkning av den mänskliga designkapaciteten i kombination med kraften av molnet.

Generativ Design har bland annat använts för design av dessa stolar. Bild: Autodesk.

Hur mycket används tekniken idag? Hur långt har den kommit? 
– Det är verkligen vad man kallar emerging technology – det är det som är på allas läppar. Än så länge är det ny teknologi, men något som många börjar förstå nyttan av. Vi har ett årligt kundevent i Las Vegas som heter Autodesk University som brukar dra mer än 10 000 kunder. Förra året hade vi en omröstning där vi frågade alla vilken teknologi som kommer att vara mest till nytta för deras kreativitet för framtidens sätt att arbeta. Generativ design blev framröstad som den som alla har mest tro på som kommer att hjälpa mest.

Joachim Dekker tror att tekniken kommer att vara implementerad av arkitekter, konsulter, entreprenörer och fastighetsägare redan om fem år.

– Begränsningarna med den här tekniken sätts endast av vår egen fantasi. Det är en algoritmisk beräkning – men ger vi bara datorn rätt förutsättningar kommer vi absolut att kunna exempelvis stadsplanera genom tekniken. Hur många människor ska trafikera Stockholm city? Hur många bilar kan vi tillåta? Hur mycket offentlig transport? Allt sådant är ett utmärkt användningsområde för generativ design.

Kommer det att behövas arkitekter när tekniken är fullt utvecklad? 
– Vissa har en tendens att tro att så fort vi får en bättre teknologi så ersätter den människan – vi väljer att se möjligheterna med utvecklingen. Teknologi gör att vi kan göra mer på mindre tid och därmed fokusera på andra saker. Generativ design är en slags automatisering, men det ger förutsättningar så att vi kan fokusera på det som människan är bäst på – kreativiteten, den mänskliga intuitionen och förutsättningar för det resultat vi önskar uppnå. Möjligheterna är oändliga, vi måste bara applicera det och komma med idéer för vad vi ska använda det till, avslutar Joachim Dekker.

Maria Nordlander