Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag13.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Arkitektur

Alexandra Hagen: Arkitekturdebatten föregår stadsarkitektens återkomst

Kunskapen om arkitektur behöver bli bättre hos kommuner i takt med de mellanstora städernas uppsving efter pandemin - där stadsarkitekten kommer att få en nyckelroll. Det skriver Alexandra Hagen, vd på White Arkitekter.

Publicerad: 20 april 2021, 07:34

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Foto: White Arkitekter


Ämnen i artikeln:

CoronavirusetAlexandra HagenWhite arkitekter

”Framtidens stad är en ABCDE-stad” resonerar Robin Rushdi Al-Sálehi i en krönika här på Fastighetsnytt den 23 mars. I en ABCDE-stad bor människor med fysisk – eller digital - närhet till arbete, samhällsservice, natur och ett levande centrum. Jag har själv resonerat liknande om pandemins påverkan på stadsutveckling och spått att livskvalitet kommer gå före fysisk närhet till arbetsplatsen, att den promenadbara och blandade staden återvänder och att vi kommer få se en omvandling av befintliga byggnader som används för flera olika syften. De medelstora städerna i närheten av de större kan erbjuda hög livskvalitet till en lägre kostnad de leder till nya möjligheter för tillväxt, det leder samtidigt till ett ökat behov av att stärka konkurrenskraften i de större städerna för att motverka utflyttning.

Läs även: ABCDE-staden är framtiden 

I takt med denna utveckling blir det allt viktigare för både stora och mellanstora städer att utveckla stadens attraktivitet. Studier visar på tre parametrar som starkast påverkar hur människor knyter an till sin stad. Det är avgörande för attraktiviteten att staden är välkomnande och trygg för en mångfald av människor, har ett rikt utbud av sociala mötesplatser och erbjuder vackra och attraktiva livsmiljöer. Städer som vill stärka sin position gör därför klokt i att addera ett ”F” för form efter A, B, C, D, E. 

Vackra offentliga platser, attraktiva parker och grönområden för rekreation lockar nya invånare. En stad som förvaltar sitt kulturarv och sina befintliga byggnader väl och samtidigt adderar nytt på ett attraktivt och hållbart sätt kommer att stärka sin konkurrenskraft. En kommuns ambition för arkitekturen är avgörande för vad som byggs. Därför kommer stadsarkitekten nu att få en växande betydelse. När inflyttningen till mindre och medelstora städer ökar, och de stora städerna utsätts för ny konkurrens, gör också kraven på mångfald och helhetstänk detsamma. 

Den statliga arkitekturpolitiken har tagit viktiga steg framåt. Inte minst genom att fastslå att arkitekturens roll inom samhällsbyggandet behöver värderas högre och att kunskapen om arkitektur behöver bli bättre hos kommuner. De senaste tio åren har allt fler kommuner tagit fram egna arkitekturstrategier eller arkitekturpolicys och mycket tyder på att trenden håller i sig. Samma utveckling går dock inte att skönja när det gäller huruvida kommunerna har en stadsarkitekt som kan bidra i omsättandet av strategier och policys. 

Läs även: Arkitektur post covid: Hur ska arbetsgivarna locka tillbaka personalen till kontoren?

De större städerna har alla stadsarkitekter i dag och stadsarkitekten borde vara ett naturligt inslag även i den svenska medelstora staden. Intresset för stadsutvecklingsfrågor hos invånarna är stort och runtom i landet förs flera diskussioner på temat. Ett exempel är debatten i Linköping där flera inlägg tar upp just avsaknaden av en stadsarkitekt som en av orsakerna till att stadsplaneringen inte uppfattas som tydlig och förankrad. Liknande diskussioner sker just nu i Falun, Södertälje och Nyköping där debattörerna framför att kommunerna, i stället för att upprätta byggnadsplaner utifrån exploatörers förslag, behöver fundera över den egna rollen. En stadsarkitekt, menar debattörerna, skulle utgöra en viktig funktion för att stärka och bevara stadens karaktär. Tvärt emot en del debattörers syn på arkitektens roll i stadsutvecklingen handlar det om att kunna bevara och utveckla på en och samma gång. 

Utan en tydlig arkitekturstrategi och utan en stadsarkitekt som håller ihop arbetet ökar risken för att kortsiktighet och ryckighet går före ett helhetsperspektiv som kan lägga vikt vid arkitektoniska och funktionella värden. En stadsarkitekt kan vara kraften som lyfter och synliggör formgivningsfrågorna i utvecklingen av staden. 

Läs även: Whites nya kontorschef om flexibla kontor och internationell expansion: ”Nya marknader är ett sätt att säkra upp” 

För det krävs hög kompetens inom kvalitativ och hållbar gestaltning samt förmåga att se till både helheten och skönheten. Dessa kompetenser är vad jag tror att varje stad som i framtiden vill kunna göra anspråk på hela spannet från A till F behöver attrahera. Att allt fler vill diskutera utformningen av våra städer är bra och då måste också kommunerna ha kompetens att både utveckla våra städer och bidra i den offentliga debatten. Just därför tror jag att vi kommer att se stadsarkitekter i allt fler svenska kommuner. 

Alexandra Hagen, vd, White Arkitekter 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.