Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Krönika

Vem styr vad och vad styr man?

Publicerad: 23 November 2015, 17:00

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

Jag har i dagarna haft det tvivelaktiga nöjet att tillsammans med mina medarbetare ta fram en prognos för kommunernas och landstingens ekonomi för de närmast åren. Tvivelaktigt: därför att resultatet denna gång var ytterst bekymrande.


Ämnen i artikeln:

Annika WallenskogSKR

Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer fem.

Jag har i dagarna haft det tvivelaktiga nöjet att tillsammans med mina medarbetare ta fram en prognos för kommunernas och landstingens ekonomi för de närmast åren. Tvivelaktigt: därför att resultatet denna gång var ytterst bekymrande.

Enligt beräkningarna måste kommunalskatten höjas med nästan två kronor fram till år 2019. Anledningen är den höga efterfrågan på välfärdstjänster och det snabbt växande demografiska trycket, som kommer från en ökande befolkning, men också betydligt fler äldre personer. Att höja skatten med två kronor – en så stor skattehöjning kan inte vara rimlig, vi måste börja arbete på ett nytt sätt. Klarar vi det?

Ja, vi som var med på -90-talet vet att det går. Jag skulle vilja citera det Emil i Lönneberga sa när Alfred fick blodförgiftning och Emil tog honom till doktorn trots att vägen snöat igen. ”Man blir så stark som man måste”. Själv arbetade jag som ekonomichef på ett stort lasarett. Vi stängde en vårdavdelning varje vecka och strukturerade om hela sjukhusvården från slutenvård till att arbeta polikliniskt med dagkirurgi och öppenvårdsinsatser, därför att vi var tvungna. Pengarna var slut och riksdagen hade beslutat om skattestopp. Är det något kommuner och landsting är duktiga på så är det att klara akuta situationer. Det är bara att se hur man nu arbetar för att hantera flyktingkatastrofen: det finns en enorm styrka i ett system som är planerat för att ta emot 800 ensamkommande flyktingbarn per år och som just nu klarar att ta emot mer än 800 barn i veckan.

Hur kan vi då förvänta oss att kommunerna och landstingen kommer att hantera situationen? Det handlar om att utnyttja e-tjänster bättre och skapa förutsättningar för människor att i större utsträckning ta ansvar för sin egen utbildning, hälsa och välfärd, med hjälp av ny teknik. Självklart måste vissa människor ha mer stöd än andra, men forskning visar bland annat att hälsan förbättras om man låter individen själv ta ansvar för sitt eget välbefinnande.

Staten måste också hjälpa till att skapa förutsättningar för kommuner och landsting att själva ta ansvar för sin verksamhet och inte försöka styra upp detaljerna. Det märkliga är att de flesta journalister inte tycks känna till att skola, detaljplanering och vård bedrivs i kommunal- och landstingsregi. De ställer alltid rikspolitiker till svars om något inte fungerar inom vården, bostadsbyggandet eller skolan. Ministrarna svarar då med att peta in några miljoner i ett riktat statsbidrag, med specifika krav på kommunerna eller landstingen, att göra något. Detta genererar både administration, förvirring om vem som har ansvar och vad som ska prioriteras, vilket även driver upp kostnadsnivån. Skolan och sjukvården är de områden där fenomenet med den riktade statsbidragshysterin florerat mest- och vad har det lett till?! Alltfler riktade statsbidrag försvårar överblicken över verksamheten och viktiga effektiviseringar genom smartare sätt att arbeta uteblir.

Annika Wallenskog
Biträdande chefsekonom, analyschef, SKL

Ämnen i artikeln:

Annika WallenskogSKR

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.