Måndag06.04.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Sök

Krönika

Vart är demokratin på väg?

Publicerad: 25 November 2017, 12:00

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

Nyligen hemkommen från en resa till USA funderar jag över demokratin. Liksom många andra har jag undrat över hur en sådan person som Trump kunde bli vald som president och hur han fortfarande efter nio månader på posten har en kärngrupp på en tredjedel av den amerikanska befolkningen som stödjer honom.


Ämnen i artikeln:

Annika Wallenskog

Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 5, 2017.

Nyligen hemkommen från en resa till USA funderar jag över demokratin. Liksom många andra har jag undrat över hur en sådan person som Trump kunde bli vald som president och hur han fortfarande efter nio månader på posten har en kärngrupp på en tredjedel av den amerikanska befolkningen som stödjer honom.

Att han fick många röster är delvis en följd av att en majoritet av den amerikanska befolkningen inte haft någon reallöneökning de senaste 25 åren. Fram till finanskrisen hade de trots allt en viss värdetillväxt då deras bostäder ökade i värde. Men när de inte längre har denna förmögenhetsökning, så utbryter självklart en frustration. Trots att arbetslösheten är rekordlåg, runt 4 procent, så har inte den vanliga amerikanen fått det bättre. Sysselsättningsgraden påverkas av många ”discouraged workers” och är endast är cirka 60 procent. Det finns i USA en stor misstro mot staten och politiken, och många ser fortfarande Trump som motpol mot Washington och etablissemanget.

I Sverige är vi inte i närheten av samma problem, även om har vi haft en ökad ginikoefficient* sedan början av 1990-talet. Tar vi hänsyn till att våra välfärdstjänster är skattefinansierade och riktar sig lika mot alla invånare så har vi lägst ginikoefficient i OECD. Dock finns många områden med stora socioekonomiska problem.

Det finns valkretsar i Stockholm, Göteborg och Malmö där röstdeltagandet ligger runt eller under 40 procent. Förtroendet för många institutioner sjunker. I Words value survey 2011 svarade var fjärde svensk mellan 18 och 29 år att de inte tycker att det är viktigt att leva i en demokrati, och att det vore bra om Sverige styrdes ”av en stark ledare som inte behöver bry sig om riksdagen och allmänna val”. Var femte ung svensk var också beredd att sälja sin röst för en mindre summa pengar och 15 procent tyckte att det vore bra eller mycket bra om Sverige styrdes av militären.

Vi kan också se en ökande hotnivå mot våra förtroendevalda. 60 procent av de förtroendevalda som är aktiva på sociala medier har blivit utsatta för hot och hat, yngre är mer utsatta än äldre och kvinnor mer är män.

Intresset för politik minskar, men det gäller inte samhällsfrågor, det intresset ökar hela tiden. Hur kan vi fånga upp engagemanget och den frustration som många, främst yngre, tycks känna? Ett stort problem är att många unga tar demokratin för given och att många inte känner sig hörda. Om ungdomarna känner att de får utlopp för sitt engagemang kan frustrationen minska. Här måste alla hjälpa till! Vi ser många exempel bland fastighetsägare som engagerar de som bor i områdena för att skapa delaktighet och mervärden. Effekterna visar sig ofta i lägre skadegörelse och högre trygghet, så det kanske rent av lönar sig ekonomiskt redan på kort sikt. På lång sikt är det dock avgörande att vi redan nu ger de unga som växer upp möjlighet att få utlopp för sitt engagemang och sin frustration om vi även i framtiden vill ha ett demokratiskt samhälle.

Annika Wallenskog
Chefsekonom, SKL

*Ginikoefficient är en ekonomisk måttenhet på ojämlikheten, till exempel i inkomstfördelning, hos en befolkning.

Ämnen i artikeln:

Annika Wallenskog

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.