Onsdag12.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Krönika

Välfärdens utmaning kräver arbetskraft

Publicerad: 16 Oktober 2018, 12:45

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

I USA har en majoritet av befolkningen inte haft någon reallöneökning på 30 år och i Storbritannien ligger reallönenivån på 96 procent av 2010 års nivå. Men ovanstående gäller inte Sverige, vi tillhör de EU-länder som haft högst reallöneökning efter finanskrisen, så varför är folk så frustrerade här?


Ämnen i artikeln:

Annika WallenskogSKR

Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 4, 2018.

När det är val i Sverige går de politiska diskussionerna hetare än vanligt. I år har jag noterat allt fler tecken på att många är frustrerade, polariseringen har ökat och invandringen har varit en syndabock. Vi känner igen det från andra länder. I USA har en majoritet av befolkningen inte haft någon reallöneökning på 30 år och i Storbritannien ligger reallönenivån på 96 procent av 2010 års nivå. Det skapar frustration och har medfört att folk som en missnöjesyttring röstat på Brexit och Donald Trump.

Men ovanstående gäller inte Sverige, vi tillhör de EU-länder som haft högst reallöneökning efter finanskrisen, så varför är folk så frustrerade här?

I Sverige handlar det om att många inte tycker att välfärden lever upp till deras förväntningar, till exempel växer köerna till sjukvården. Vi på SKL visade i en rapport från våren 2018 att resultaten i svensk sjukvård levererar högst kvalitet och har de fjärde kortaste köerna i Europa. Men vad spelar det för roll om man inte kan få tid på sin vårdcentral samma dag?

De svenska skolresultaten försämrades i PISA-undersökningarna under några år, men att de senare vänt uppåt igen tycks inte heller spela någon roll. Den dåligt fungerande skolan är ett mantra som satt sig hårt i den svenska folksjälen.

Många kräver mer än det som levereras och den ”dåliga leveransen” anses komma av invandringen, att det är dit resurserna gått.

Vad är då fakta i målet? Utmaningarna i svensk välfärd är inte i första hand brist på pengar utan på personal. Det gör att operationer måste ställas in och att köerna ökat. Ökningen av antalet personer i arbetsför ålder räcker helt enkelt inte till för att utveckla välfärden i samma takt som hittills. En fortsatt utveckling i den takten skulle kräva att hela ökningen av sysselsättningen de kommande 10 åren skulle gå åt till välfärden. Personalbristen beror på att gamla och unga ökar i snabbare takt än personer i arbetsför ålder. Det är främst unga och gamla som konsumerar välfärd. Hade vi inte haft någon invandring hade antalet personer i arbetsför ålder minskat. Då hade det varit ännu svårare att fylla på med personal.

Det är viktigt att de som kommit hit snabbt kan komma i arbete eller få rätt utbildning. Med den stora efterfrågan och bristen på arbetskraft går det också allt snabbare för utrikes födda att komma i arbete. Inte alla tänker på att det tar betydligt kortare tid att utbilda en person exempelvis till vården och för denna att komma i arbete, om personen redan är 15-30 år, än det tar för en nyfödd inhemsk person att komma i arbete, även om den nyanlända personen endast har grundskoleutbildning.

Tyvärr är det inte alltid denna bild kommer fram, och om den visas är det vanligt att hävda att informationen inte stämmer. Den egna känslan av att allt bara blir sämre och en övertygelse om vad det beror på tycks vara starkare. Fake News är ett begrepp som spridits med vinden från väst och kan gälla vilken källa som helst. Och det finns ju alltid andra källor som skriver exakt det man vill höra.

Annika Wallenskog
Chefsekonom, SKL

Ämnen i artikeln:

Annika WallenskogSKR

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.