Onsdag08.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Krönika

Utgör enstegstätade fasader fel?

Publicerad: 27 Mars 2016, 06:51

Jonny Flodin.

Foto: Mattias Fröjd.

Högsta domstolen (HD) avgjorde i NJA 2015 s. 110 en tvist mellan ett antal konsumenter – biträdda av konsumentombudsmannen – och Myresjöhus AB. Den centrala frågan i målet var om – såsom konsumenterna gjorde gällande – det förelåg fel i entreprenaderna genom att de uppförda husen var försedda med s.k. enstegstätade fasader.


Ämnen i artikeln:

Jonny Flodin

Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer ett, 2016.

Högsta domstolen (HD) avgjorde i NJA 2015 s. 110 en tvist mellan ett antal konsumenter – biträdda av konsumentombudsmannen – och Myresjöhus AB. Bakgrunden till tvisten var att konsumenterna hade förvärvat fastigheter och därefter slutit totalentreprenadavtal med Myresjöhus om uppförande av enfamiljshus. Husen uppfördes år 1999-2003. För entreprenaderna gällde, utöver de individuella avtalen, standardavtalet ABS 95.

Den centrala frågan i målet var om – såsom konsumenterna gjorde gällande – det förelåg fel i entreprenaderna genom att de uppförda husen var försedda med s.k. enstegstätade fasader. Med fel avsågs enligt ABS 95 att entreprenören inte utfört sitt åtagande a) i enlighet med vad som avtalats eller b) på ett fackmässigt sätt. Genom en kreativ tolkningsoperation kom HD fram till att ”vad som avtalats” omfattade dels vad som följer av avtalet, dels vad beställaren haft fog att förutsätta.

HD:s främsta uppgift är att ge vägledning för framtida rättstillämpning och inte att avgöra vad som är rätt eller fel i ett enskilt fall. Det är inte troligt att en tolkning av bestämmelserna i ABS 95 är särskilt intressant för framtida rättstillämpning. Numera gäller konsumenttjänstlagen och – om parterna kommit överens om det – ABS 09 för småhusentreprenader i konsumentförhållanden. HD gjorde det aktuella målet relevant för framtida rättstillämpning genom att pröva vad konsumenterna haft fog att förutsätta. (Om resultatet avviker från vad en konsument med fog kunnat förutsätta föreligger fel enligt konsumenttjänstlagen.) Efter att ha diskuterat vad konsumenterna med fog kunnat förutsätta kom HD fram till att enstegstätade fasader inte uppfyller de krav som kan ställas med hänsyn till risken för problem med mögel, röta och dålig lukt – vare sig enligt ABS 95 eller enligt konsumenttjänstlagen – och att det därmed förelåg fel i entreprenaderna.

Det kan framstå som en rimlig slutsats att enstegstätade fasader inte motsvarar vad konsumenterna haft fog att förutsätta. Problemet är bara att HD:s tolkningsoperation skapar osäkerhet. Formuleringen ”vad som avtalats” kan tolkas på två olika sätt. Den kan tolkas snävt så att den endast omfattar vad som följer av avtalet eller så kan den tolkas vidsträckt så att den även omfattar befogade förutsättningar. HD gav formuleringen i ABS 95 en vidsträckt innebörd. Det går emellertid inte att komma ifrån att tolkningsoperationen ger upphov till osäkerhet om hur denna och motsvarande formuleringar ska tolkas i andra avtal.

I AB 04 anges exempelvis i begreppsbestämningen av fel: avvikelse som innebär att en del av en entreprenad inte utförts alls eller inte utförts på kontraktsenligt sätt. Ska ”på kontraktsenligt sätt” i AB 04 ges en snäv eller en vid tolkning? Ska man göra en åtskillnad mellan konsumentavtal och kommersiella avtal? Det är inte möjligt att ge något säkert svar på dessa frågor. Denna osäkerhet bör man uppmärksamma när man skriver avtal, åtminstone till dess frågorna klargjorts av HD.

Jonny Flodin
Universitetsadjunkt, KTH

Ämnen i artikeln:

Jonny Flodin

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.